Vad är en stockholmsvegetarian?

Stockholmsvegetarian – vegetarian som äter fisk

I takt med att intresset för växtbaserad mat ökar, söker många svenskar en tydligare identitet i sina kostval. Begreppet stockholmsvegetarian har dykt upp som ett sätt att vara vegetarian utan att helt ge upp fisken. Men vad betyder det egentligen, och hur skiljer det sig från andra vegetariska trender? Läs vidare för att få klarhet.

Stockholmsvegetarian - En definition som rör upp känslor

En stockholmsvegetarian är en person som valt en växtbaserad kost men som fortfarande inkluderar fisk och skaldjur i sina måltider. I praktiken är det synonymt med begreppet pescetarian, men termen bär ofta på en social och kulturell laddning som sträcker sig utanför bara ingredienserna på tallriken. Det handlar om en pragmatisk inställning till mat där man undviker rött kött och fågel men behåller havets proteiner.

Jag minns första gången jag själv använde termen vid en middagsbjudning på Södermalm. Svaret blev ett höjt ögonbryn och frågan: Jaha, så du äter bara fisk när det serveras fin sushi? Det är precis den här typen av sociala friktioner som gör begreppet så intressant. Men det finns en specifik orsak till varför just namnet Stockholm har fastnat vid denna diet - en hemlighet som rör svensk matkultur och som jag kommer att avslöja i avsnittet om termens ursprung längre ner.

Vad äter man egentligen som stockholmsvegetarian?

Grunden i kosten är densamma som för en lakto-ovo-vegetarian, vilket innebär att baljväxter, grönsaker, rotfrukter, spannmål, ägg och mejeriprodukter utgör majoriteten av intaget. Den avgörande skillnaden är tillägget av fisk och skaldjur. Detta gör dieten mer flexibel och näringsmässigt lättillgänglig för många, då fisk är en rik källa till bland annat vitamin D och omega-3-fettsyror.

I Sverige har intresset för växtbaserad mat varit stabilt hög under 2020-talet. Omkring 8 procent av den svenska befolkningen definierar sig idag som vegetarianer eller veganer. ^[1] Samtidigt har vi sett en förändring i gruppen som kallar sig flexitarianer, som nyligen minskade från 32 procent till 27 procent i nationella mätningar. Detta tyder på att folk antingen blir mer strikta i sina val eller att begrepp som stockholmsvegetarian blir ett sätt att skapa en tydligare identitet utan att ge upp fisken helt.

Många väljer denna väg av hälsoskäl. Fet fisk som lax och makrill har visat sig vara extremt effektiva för hjärtat. För personer med genetiska anlag för hjärt-kärlsjukdom kan ett regelbundet intag av fet fisk minska risken för komplikationer betydligt. ^[3] Det är en betydande siffra för något så enkelt som att behålla strömmingen eller laxen i kosten.

Historien bakom namnet: Varför just Stockholm?

Här är den lilla hemligheten jag nämnde tidigare: termen stockholmsvegetarian föddes inte ur en vetenskaplig rapport, utan ur en skämtsam kritik mot storstadsbor. Det var ursprungligen ett sätt för folk på landsbygden - eller strikta vegetarianer - att göra narr av urbana personer som ville verka medvetna och trendiga, men som inte var beredda att ge upp den lyxiga rökta laxen eller skagenröran. Det ansågs vara en form av fuskvegetarianism för bekväma stadsbor.

Men sanningen är mer nyanserad. Stockholm är landets gastronomiska nav där tillgången på färsk fisk och trendiga fiskrestauranger är enorm. Det som började som ett öknamn har idag tagits över av användarna själva. Nu används det ofta med stolthet för att beskriva en livsstil som är miljömedveten men inte dogmatisk. Man har helt enkelt valt sina strider vid matbordet.

Miljöpåverkan - Fisk kontra kött

Ur ett miljöperspektiv är skillnaden mellan att äta rött kött och fisk ofta dramatisk. Produktionen av ett kilo nötkött orsakar utsläpp på cirka 14 kilo koldioxid. Om man istället väljer vildfångad fisk eller musslor kan klimatavtrycket minska betydligt jämfört med biffen.^[5] Detta gör stockholmsvegetarianism till ett av de mest effektiva sätten att sänka sitt personliga klimatavtryck utan att bli fullvärdig vegan.

Låt oss vara ärliga: alla fiskval är inte perfekta. Bottentrålad fisk och vissa typer av jätteräkor kan ha ett klimatavtryck som faktiskt matchar eller överstiger kycklingkött. Därför kräver den medvetna stockholmsvegetarianen ofta koll på miljöcertifieringar. Men i det stora hela är vinsten för planeten tydlig när man väljer bort de fyrbenta djuren.

Något som ofta glöms bort i debatten är att fisket också bidrar till att hålla våra kuster levande. Genom att äta arter som finns i överskott, som till exempel vissa typer av vitfisk, kan man faktiskt bidra till en bättre balans i haven. Det är en komplex ekvation. Men för de flesta är det enklare att bara tänka: fisk framför fläsk.

Vem äter vad? En enkel jämförelse

Stockholmsvegetarian (Pescetarian)

- Utesluts helt från kosten

- Ingår oftast (lakto-ovo-bas)

- Ses ofta som en modern, pragmatisk livsstil

- Ingår som en central proteinkälla

Lakto-ovo-vegetarian

- Utesluts helt

- Är tillåtet och vanligt förekommande

- Den klassiska definitionen av en vegetarian

- Utesluts helt

Flexitarian

- Äts ibland, men sällan

- Ingår som vanligt

- En person som 'äter mindre kött' utan fasta regler

- Ingår regelbundet

Johans resa från köttälskare till stockholmsvegetarian

Johan, en 34-årig IT-konsult i Stockholm, ville minska sitt klimatavtryck men älskade att grilla. Han försökte först bli vegan helt och hållet, men gav upp efter bara två veckor när han insåg hur mycket han saknade smaken av protein och enkelheten vid middagar.

Det första försöket föll på en kräftskiva där han satt med en tallrik torra quorn-bitar medan vännerna njöt. Han kände sig utanför och maten smakade inget. Han började tvivla på om en grön livsstil verkligen var för honom.

Vändpunkten kom när han insåg att han inte behövde välja mellan allt eller inget. Genom att definiera sig som stockholmsvegetarian kunde han behålla kräftorna, sushi-luncherna och stekt strömming, men ändå ta bort 90 procent av sin köttkonsumtion.

Efter ett år har Johan sänkt sina koldioxidutsläpp från maten med nästan 70 procent. Han känner sig piggare, har bättre kolesterolvärden och upplever inte längre att han offrar något socialt vid middagsbjudningar.