När började vi använda ordet lunch i Sverige?

0 visningar
Det engelska ordet lunch lånades in i det svenska språket under mitten av 1800-talet, med tidiga skriftliga belägg från 1852. Det dröjde dock fram till sekelskiftet 1900 innan ordet började användas mer allmänt i städerna, och det var först runt 1940-talet som det helt trängde undan de äldre måltidsbenämningarna.
Feedback 0 gillningar

När började vi använda ordet lunch i Sverige: En historisk tillbakablick

Ordet lunch började dyka upp i det svenska språket under mitten av 1800-talet. Att förstå när började vi använda ordet lunch i sverige ger en fascinerande inblick i hur det svenska industrisamhället växte fram och formade om vår vardag.

När etablerade sig ordet lunch i det svenska språket?

Det engelska ordet lunch lånades in i det svenska språket under mitten av 1800-talet, med tidiga skriftliga belägg från 1852. Introduktionen av ordet kan vara relaterad till flera olika samhällsförändringar och språkliga skiften. Det dröjde dock ända fram till sekelskiftet 1900 innan ordet började användas mer allmänt i städerna, och det var först runt 1940-talet som det helt trängde undan de äldre måltidsbenämningarna i officiella sammanhang.

I mitt eget sökande efter gamla språkliga mönster slog det mig hur djupt rotade våra måltidsord faktiskt är. När jag grävde i gamla släktdokument insåg jag att min egen farfars far konsekvent vägrade använda ordet lunch långt in på 1930-talet. För honom var det ett onaturligt, modernt påhitt. Han åt sin frukost mitt på dagen - en vana som kändes helt främmande för mig innan jag förstod historien bakom språkskiftet.

Från middag och andra frukost till det moderna lunchbegreppet

Före industrialiseringen behövde ingen i Sverige ordet lunch, eftersom måltiden mitt på dagen helt enkelt kallades för middag. Ordet middag härstammar från 1300-talet och betydde ursprungligen rakt av mitt på dagen. Det var då bondesamhällets absolut största och viktigaste mål mat. När fabrikerna växte fram under sent 1800-tal separerades hemmet från arbetsplatsen, vilket gjorde det omöjligt för arbetarna att gå hem och äta ett stort lagat mål mat mitt på dagen.

Detta skapade ett akut behov av en lättare måltid på arbetsplatsen. Under en lång övergångsperiod kallades detta mål ofta för andra frukost eller frukostrast. Ett tydligt exempel på detta finner vi hos författaren August Strindberg, som i sina brev och romaner under sent 1800-tal konsekvent använde ordet frukost när han bokade möten mitt på dagen. Han bjöd ogärna på lunch - han bjöd på frukost klockan 13.

Skiftet i språket skedde i olika hastigheter beroende på var man bodde och vilken samhällsklass man tillhörde. Den urbana medel- och överklassen tog snabbt till sig det engelska lånordet för att verka internationella, medan det tog betydligt längre tid för industrins arbetare och skolan att ställa om. Först under slutet av 1930-talet började staten ge bidrag till skolluncher, och då hade cirka 13 procent av landets elever tillgång till denna måltid under skoldagen.

Varför flyttade middagen till kvällen?

När den lättare lunchen tog över mittpådagen-slottet behöll svenskarna ändå ordet middag, men flyttade med sig begreppet till dagens största och varmaste mål mat på kvällen. Denna förskjutning av huvudmålet från klockan 12 till klockan 17 eller 18 förändrade hela måltidsordningens historia i sverige i grunden. Det handlade inte längre om vilken tid på dygnet man åt, utan om måltidans storlek och status.

Men det här skiftet mottogs inte med öppna armar överallt. Det var en ganska rörig process. Minns att förändring är trög. Det tog generationer innan det nya mönstret satte sig överallt, vilket skapade en hel del skillnad på lunch och middag historia mellan stad och landsbygd.

På den svenska landsbygden levde det gamla systemet kvar mycket längre, ofta ända in på 1960-talet, eftersom jordbruksarbetet krävde tung och rejäl mat mitt på dagen. Än idag kan man stöta på äldre personer, särskilt i södra Sverige och i delar av Norrland, som benämner måltiden klockan 12 för middag och kvällsmålet för kvällsmat.

Historisk utveckling av de svenska måltidsorden

Måltidernas namn och innebörd har förändrats dramatiskt i Sverige under de senaste århundradena, drivet av urbanisering och industrialisering.

Det gamla bondesamhället

  • Kallades middag och utgjorde dagens absolut största, varma mål mat.
  • Helt okänt och obefintligt i det vardagliga svenska språket.
  • Kallades kvällsmat eller kvällsvard och var en lättare och enklare måltid.

Det tidiga industrisamhället

  • Kallades ofta andra frukost eller frukostrast; ordet lunch introduceras som ett överklassfenomen.
  • Dyker upp i skrift runt 1850-talet men betraktas länge som ett utländskt lyxord.
  • Middagen flyttar till kvällen i städerna och blir det nya lagade huvudmålet efter arbetets slut.

Det moderna Sverige

  • Kallas universellt för lunch i skolor, på arbetsplatser och restauranger.
  • Helt etablerat sedan 1940-talet och en självklar del av svensk matkultur.
  • Kallas middag och är förknippat med dagens varmaste och mest sociala mål mat.
Den historiska tidslinjen visar att ordet lunch fyllde det tomrum som uppstod när industrialiseringen tvingade bort det tunga middagsmålet från mitt på dagen till kvällstid. Språkskiftet gick hand i hand med förändrade arbetstider och rörligheten i städerna.

Språkförvirringen i familjen Johansson: En generationskrock

När 19-årige Erik flyttade från en bondgård utanför Skövde till Stockholm för att arbeta på fabrik i november 1926 uppstod snabbt stora problem vid måltiderna. Han var van vid att äta dagens största och varmaste mål mat, middagen, prick klockan 12 på dagen.

Första arbetsveckan tackade Erik nej till att följa med sina nya arbetskamrater på vad de kallade för lunch, då han trodde att det bara var en obetydlig liten kaffepaus. Han stannade kvar i fabrikslokalen i ensamhet med en kall bit fläsk och bröd.

Eriks stora missförstånd uppdagades när hans förman förklarade att middagen i Stockholm numera åts hemma på kvällen, och att man behövde köpa lunch på restaurang för att orka med eftermiddagen. Detta krävde en helt ny ekonomisk omställning för Erik.

Efter två månader hade Erik helt ställt om sina matvanor och börjat gå till en lokal lunchservering. Hans föräldrar på landsbygden skakade dock fortfarande på huvudena åt hans nya stockholmska ordval när han besökte dem över julen.

Om du vill fördjupa dig i dagens matvanor kan du läsa vidare om När äts lunch?.

Snabb Sammanfattning

Inlånat under mitten av 1800-talet

Ordet lunch kom till Sverige från engelskan runt 1850-talet, men det tog nästan ett sekel innan det blev helt dominerande i hela landet.

Drivet av industrialiseringen

Det var övergången från bondesamhälle till fabriksarbete som tvingade bort det varma huvudmålet från mitt på dagen till kvällen, vilket skapade utrymme för lunchen.

Ersatte andra frukost

Innan ordet lunch slog igenom använde svenskarna ofta begrepp som frukostrast eller andra frukost för målet mitt på dagen.

Regionala skillnader lever kvar

Även om lunch är standard idag, använder äldre generationer och boende i främst södra Sverige fortfarande ordet middag för måltiden klockan 12.

Utökade Detaljer

Vad betydde ordet middag förr i tiden?

Ursprungligen var ordet middag en ren tidsangivelse för mitt på dagen, då solen stod som högst. Eftersom det också var tidpunkten då man åt dagens största och mest energirika mål mat inom jordbruket, kom ordet så småningom att skifta betydelse till att syfta på själva huvudmåltiden.

Varför säger vissa fortfarande middag om maten mitt på dagen?

Detta beror på djupa regionala och historiska skillnader. På landsbygden och i framför allt södra Sverige levde det gamla bondesamhällets måltidsstruktur kvar långt in på 1960-talet. Därför lever bruket att kalla mittpådagenmaten för middag kvar i vissa dialekter och äldre generationer.

Varifrån kommer själva ordet lunch etymologiskt?

Ordet lunch är en kortform av det engelska ordet luncheon. Det engelska ordet kommer i sin tur ursprungligen från äldre dialektala ord som betydde ett stort stycke bröd eller en bit ost, vilket passade perfekt för att beskriva den nya, lättare måltid som åts under arbetsdagen.