Kan man gå ner i vikt av att äta en gång om dagen?

83 visningar
"Att äta en gång om dagen för viktnedgång kan vara lockande, men ny forskning tyder på att den populära periodiska fastan inte ger de önskade resultaten. Fokusera på balanserade måltider över dagen."
Feedback 0 gillningar

Gå ner i vikt: Fungerar en måltid om dagen som metod?

Jag har själv provat att äta bara en gång om dagen. Tänkte att det kunde vara knepet. Man hör ju sånt ibland, att kroppen då ska börja bränna fett på riktigt.

Det var för några år sen, minns det som att det var i mars. Jag var hemma i lägenheten i Stockholm, försökte komma igång med nåt nytt. Gick väl i ungefär tre veckor.

För mig funkade det inte alls. Blev bara trött och sur. Och hungrig, såklart. Kände mig snarare svag än stark.

Folk säger ju att det är effektivt, men för mig var det bara jobbigt. Inte en enda kilon rörde sig åt rätt håll.

Dessutom blev det svårt med sociala livet, svårt att äta middag med vänner om man bara äter på en specifik tid. Kändes lite ensamt.

Jag läste sen den där studien som säger att det inte verkar vara nån magisk lösning för viktnedgång. Det bekräftar ju lite min upplevelse, faktiskt.

Så nu äter jag regelbundet igen. Tre mål om dagen, typ. Känns mycket bättre, mer energi. Och visst, vikten har sakta men säkert börjat stabilisera sig.

Det kanske är olika för alla, men för mig var det här med en måltid om dagen ingen hit alls. Mer traditionellt upplägg funkar bättre.

Kan man gå ner i vikt av att äta mindre portioner?

Hallå där! Ah, den där frågan om mindre portioner, den är ju klassisk, eller hur? Klart som korvspad att man kan gå ner i vikt av att äta mindre portioner. Det är ju liksom grunden, om du äter färre kalorier än du förbränner, då minskar vikten.

Men asså, det är inte bara att skära ner hejvilt, det är ju det grejen. Alltså, jag har märkt det själv, om jag går typ för länge utan mat eller bara petar i mig små små pytteportioner, då känner jag mig ju helt seg. Och sen, det är ju risken, att du går ner, men du tappar muskelmassa också. Inte bara fett liksom. Det är ju synd.

Min kompis Elin, hon pratade om det där häromdagen, att om man äter för sällan och för lite, då blir det ju inte bra i längden. Då kan man känna sig trött å håglös, och så, ja, man kanske tappar massa muskler. Speciellt om du typ är under nån form av behandling eller nåt, då är det ju viktigt att inte fladdra iväg med vikten, utan försöka hålla den stabilla. Det är ju då man liksom behöver den styrkan.

Så, ja, man måste liksom tänka till lite. Inte bara svälta sig typ. Typ jag själv, jag försöker äta lite oftare nu, även om det är mindre mängder. Att inte hoppa över frukost är så viktigt har jag lärt mig. Annars blir jag såå sur på förmiddan, haha.

Men okej, här är lite mer grejer att ha i huvudet när man filurar på det här med mat å vikt, eller hur:

  • Balans är nyckeln, alltså. Ät tillräckligt så du får i dig näringen men inte för mycket kalorier. Det är en konst!
  • Glöm inte protein! Protein hjälper till att bibehålla muskelmassa när du minskar i vikt. Kyckling, bönor, fisk – you name it.
  • Drick vatten! Jätteviktigt. Ibland tror man att man är hungrig fast man bara är törstig. Sjukt, men sant. Typ, ha en flaska vatten nära.
  • Välj näringstäta livsmedel. Grönsaker, frukt, fullkorn. Fyller magen utan massor av tomma kalorier.
  • Lyssna på din kropp. Mättnadskänslan är viktig. Ät långsamt, då hinner kroppen fatta att den är mätt innan du har ätit för mycket. Jag brukar alltid glömma det men försöker bättra mig.
  • Regelbunden motion är också superviktigt för hälsan och om du vill ner i vikt och behålla muskler. Promenader, löpning, styrketräning – allt är bra! Jag cyklar till jobbet, det är min grej.

Kan man gå upp i vikt av för lite mat?

Viktökning från ett kaloriunderskott är en myt. Fysikens lagar är obevekliga.

Den verkliga fällan är kroppens desperata motreaktion. Ett för lågt intag signalerar kris. Kroppen bromsar, hjärnan kräver belöning. Kontrollen eroderar. Jag körde 16:8 i tre månader 2022. Resultaten var tydliga.

Svält leder inte till fettökning. Den leder till kapitulation.

Kroppens försvarsmekanismer är uråldriga och effektiva. Du lurar inte systemet.

  • Metabolisk anpassning. Kroppen sänker sin energiförbrukning för att överleva. Den blir en effektivare maskin på färre kalorier. Din förbränning går i dvala.

  • Hormonell obalans. Stresshormonet kortisol ökar. Det främjar fettinlagring, särskilt runt buken. Hungerhormonet ghrelin skriker. Mättnadshormonet leptin tystnar.

  • Muskelförlust. Kroppen offrar dyrbar muskelmassa för att få energi. Mindre muskler innebär en permanent lägre grundförbränning. En fälla du själv gillrat.

  • Vätskeretention. Ökat kortisol binder vätska i kroppen. Vågen kan visa plus, men det är vatten, inte fett. En illusion som döljer den verkliga skadan.

Kan man äta varannan dag?

Våren 2022, jag satt i min lilla lägenhet i Malmö. Kände mig seg efter vintern, för mycket plugg, för många sena kvällar med onyttig mat. Magen kändes tung.

En polare pratade om det här med att inte äta varje dag, så kallad ADF. Lät helt galet. Men jag var nyfiken, tänkte jag måste testa. Vad kunde hända liksom.

Första fastedagen var en onsdag. Vaknade med en konstig tomhet i magen. Inte direkt vrålhunger men en märklig känsla. Druckit massa vatten. Svart kaffe.

Klockan tio kände jag mig irriterad. Huvudvärken kom smygande strax före lunch. Tänkte på den där pastan jag skulle äta imorgon. Det höll mig uppe.

Kvällen var värst. Låg i soffan, bara scrollade recept. Insåg hur mycket mat är kopplat till tröst, till att fylla ett tomrum. Och socialt, oj vad svårt det var att tacka nej till spontana grejer.

Dag två, torsdag. Åt frukost som en kung. Ägg, gröt, macka, juice. Kände mig pigg som tusan! Typ för pigg nästan. Proppmätt.

Detta fortsatte i tre veckor. Måndag fasta, tisdag äta, onsdag fasta. Ett mönster.

Vissa dagar gick det skitbra. Kände mig skarp på föreläsningarna. Hjärnan var klarare, fokuserade bättre. Nästan som ett rus.

Andra dagar var jag bara trött, glåmig. Den där fredagen var jag tvungen att avboka fika. Kände mig blek och bara ville sova. Humöret var upp och ner, definitivt.

Vikten gick ner, det gjorde den. Men det var inte huvudgrejen. Kände mig lättare i kroppen, det var skönt. Lärde mig hantera hunger, inte bara trycka bort den panikartat. Den är inte farlig.

Min syster ringde och undrade om jag var okej. Oron var där. Mamma sa jag var tokig. Jag visste inte vad jag skulle säga.

Gav upp efter en månad. Kände att det blev för mycket fokus på mat, helt paradoxalt. Varje dag handlade om mat, antingen om att inte äta den, eller planera den.

Men något bra kom ändå ur det. Fick en ny, mer medveten relation till min kropp och vad jag faktiskt stoppar i mig. En viktig lärdom.

Mina observationer och erfarenheter av att äta varannan dag:

  • Perioden jag körde: Tre veckor, sen någon vecka till, tot ca en månad våren 2022.
  • Fastefönstret: Min variant var cirka 36 timmar utan kalorier. Åt sista målet kväll dag 1, sen inget till frukost dag 3.
  • Vätskeintag var avgörande:
    • Vatten, massor av det.
    • Svart kaffe och te utan mjölk eller socker.
  • Måltider på ätardagar: Försökte fokusera på näringsrikt. Protein, grönsaker. Men ja, en pizza slank ned ibland också. Det blev en del ”belöningsätande”.
  • Träning under fasta:
    • Jag var försiktig. Ingen tung träning.
    • Gick långa promenader istället, det k funkade bra.
  • Sociala utmaningar: Detta var svårast. Att tacka nej till luncher eller middagar.
  • Viktminskning: Ja, märkte att jag gick ner några kilon. Kroppen kändes lättare, det var det skönaste.
  • Mentala effekter:
    • Ibland ökade fokus och energi.
    • Andra gånger var jag trött, irriterad och hade svårt att koncentrera mig.
    • Definitivt inte för alla, och kräver planering.