Kan man äta allt i en krabba?

Kan man äta allt i en krabba? Rensa rätt

Att tillaga skaldjur kräver kunskap om vilka delar som går att förtära. Vissa oätliga delar måste rensas bort innan måltiden. Lär dig kan man äta allt i en krabba och vilka delar som ska bort för en god och säker matupplevelse.

Kan man äta allt i en krabba eller ska vissa delar slängas?

Frågan om kan man äta allt i en krabba har ett enkelt svar: nej, det kan man inte. Även om en stor del av krabban är en delikatess, finns det specifika organ och partier som är helt oätliga eller kan förstöra smakupplevelsen. Hur du rensar bort dessa delar beror helt på krabbans anatomi och hur den har tillagats.

När vi pratar om vår vanliga svenska krabbtaska går ungefär två tredjedelar av krabbans totala vikt bort som rens. Det betyder att endast runt 33% av vikten faktiskt består av ätbart kött, rom eller det krabbsmör som döljer sig under skalet. Att veta exakt vad kan man äta på en krabba och vad som ska sparas och vad som ska slängas är nyckeln till en lyckad skaldjurskväll.

Men det finns en sak som många missar mitt i skaldjursfrossan - en specifik del som kan sitta gömd och ruinera hela måltiden om den spricker. Jag kommer att avslöja hur du undviker denna dolda fälla i avsnittet om krabbans oätliga delar här nedan.

Ätbara delikatesser: Vitt kött, rom och krabbsmör

Det ätbara innehållet i en välmatad krabba delas vanligtvis upp i det vita köttet och det bruna köttet. Det vita köttet är fast, trådigt och milt i smaken. Du hittar det främst i de stora klorna, i benens leder och djupt inne i det undre skalets labyrintartade konstruktion. För att komma åt detta krävs ofta en skaldjurstång eller en rejäl nötknäckare för att knäcka de hårda skalen.

Under ryggskölden sitter det bruna köttet, vilket inkluderar det som kallas krabbsmör eller krabblever. Detta är en mjuk, krämig massa med en mycket intensiv och fyllig skaldjurssmak. Hos honkrabbor kan du även hitta rommen, som känns igen på sin fasta konsistens och djupt rödorangea färg. Allt detta i ryggskölden är ätbart och anses av kännare vara den absolut bästa biten på krabban.

Vilka delar på krabban äter man inte? Här är listan

För att rensa krabba ätbara delar på rätt sätt måste du ha stenkoll på vad som ska kastas direkt. Vissa delar är sega och svårsmälta, medan andra innehåller ansamlingar av grus och slaggprodukter. Det är här vi hittar den dolda fällan som jag nämnde tidigare.

Följande delar är helt oätliga och bör rensas bort innan servering: Gälarna (döda mans fingrar): De gråa, flikiga och svampiga bitarna som sitter på båda sidor om den undre skalhalvan. De smakar ingenting men har en seg, pappersaktig konsistens som är extremt obehaglig att få i munnen.

Magsäcken: Denna sitter placerad precis bakom krabbans ögon och munverktyg i den främre delen av skölden. Magsäcken är en liten, hård blåsa som ofta är full med grus, sand och bittra matsmältningsvätskor. Det är kritiskt att lyfta ur den försiktigt utan att den spricker, annars kan det bittra innehållet läcka ut och förstöra det goda krabbsmöret runtomkring.

Mundelar och stjärt: Krabbans yttre tuggverktyg och den lilla stjärten på undersidan flikas enkelt bort med en kniv och slängs. Det yttre skalet: Hårda skalbitar fungerar utmärkt att koka fond på, men går naturligtvis inte att tugga i sig.

Kvalitetskontroll: Tecken på dålig eller gammal krabba

Att äta skaldjur som inte är färska innebär en direkt risk för matförgiftning. I Sverige beräknar myndigheterna att runt 500.000 personer drabbas av någon form av matförgiftning varje år, och skaldjur samt ostron tillhör de livsmedel som oftast pekas ut som källor i rapporterna. Norovirus och olika bakterier sprids lätt om skaldjuren hanterats felaktigt eller lagrats för varmt.

När du köper hel krabba ska du titta på mer än bara bäst före-datumet. En bra krabba ska kännas tung för sin storlek och inte låta ihålig när du knackar på skalet. Om krabban doftar friskt av hav och tång är den i gott skick. Om köttet däremot har en gråaktig, simmig färg, eller om det slår emot en stickande lukt av ammoniak, ska du absolut inte äta det. Det är en varningssignal på att proteinerna har börjat brytas ner och att bakterietillväxten är hög.

Kom också ihåg den gyllene regeln vid hemkokning: krabban måste vara livslevande precis innan den åker ner i det kokande vattnet. Om den redan är död när du ska tillaga den ska den kasseras direkt, eftersom förruttnelseprocessen hos skaldjur startar extremt fort.

Vad kan man äta på olika sorters krabbor?

Beroende på vilken krabba som står på matbordet skiljer sig mängden ätbart kött och var delikatesserna sitter ganska markant.

Krabbtaska (Standardkrabba)

Ger både rikligt med vitt kött i klorna och fylligt brunt kött/smör i ryggskölden.

Kräver noggrann borttagning av gälar och magsäck från skölden.

Cirka 33 procent av totalvikten är ätbar.

Kungskrabba

Det är uteslutande det fasta, hummerliknande köttet i de enorma benen och klorna som äts.

Innehållet i själva kroppen är helt oätligt och rensas bort direkt vid fångst.

Hög andel kött i just benen, men kroppen slängs helt.

Lars krabbpremiär: Från beska tuggor till skaldjurssuccé

Lars, en skaldjursälskare i Göteborg, köpte för första gången med sig hela, nykokta krabbor hem till helgen istället för färdigrensade klor. Han var otålig och hungrig, så han bröt bara upp skalet utan att kolla hur man faktiskt gör.

Första tuggan från ryggskölden blev en katastrof. Det smakade extremt bittert, sandigt och lämnade en torr, pappersaktig känsla i hela munnen som fick honom att spotta ut maten i ren frustration.

Han insåg att han hade tuggat rakt i de grå gälarna och dessutom råkat sticka hål på den lilla magsäcken så att gruset läckt ut. Lars spolade snabbt rent resten av krabban under kallt vatten för att rädda situationen.

Efter att ha plockat bort gälarna och lyft ut magsäcken helt kunde han äntligen njuta av det rena krabbsmöret. Måltiden räddades och han fick ut runt 150 gram rent, delikat kött per krabba.