Är lager underjäst?

Är lager underjäst? Ja, absolut! Det är ju liksom själva grejen, eller hur? Jag menar, tänk dig den där långsamma, nästan meditativa jäsningen i kylan. Som en gammal vän som tar sin tid, men som sen ger dig något helt otroligt i gengäld. En renhet, en krispighet… Man får liksom en känsla av ren perfektion i varje klunk. Minns ni den där resan till München? Den där lokala bryggeriet, med den fantastiska lagern som hade lagrats i – vad var det nu? – typ hundra år gamla ekfat? Otroligt!

Det är ju det där med namnet också, va? “Lager”, från den tiden man lagrade ölen i kalla grottor. Jag föreställer mig dessa mörka, svala utrymmen, fyllda med den ljuvliga doften av fermentering… Det känns nästan lite magiskt. Visst, det tar tid. Mycket längre än att slänga ihop en Ale, det vet jag av egen erfarenhet – jag försökte en gång, och det blev… ja, låt oss bara säga att det inte var någon lager. Men den långsamma jäsningen, den är ju hemligheten. Man får liksom en helt annan komplexitet, en djup som man inte hittar i snabba ölsorter. Det är som att jämföra ett snabbt skrivet brev med ett välgjort konstverk – det tar tid att bygga upp detaljerna, men det blir så mycket mer värt det i slutändan. Någon sa till mig en gång att det tar minst sex veckor, kanske till och med längre… och det är bara jäsningen, sen kommer ju lagringstiden! Men oj, vad värt det sen är.