Kan spädbarn få mardrömmar?

Kan spädbarn få mardrömmar? Fakta om REM-sömn

Nyfödda tillbringar stor del av sin sömn i REM-stadiet. kan spädbarn få mardrömmar eller är deras drömmar för enkla? Läs vidare för att förstå hur små barns hjärnor utvecklar sin förmåga att drömma.

Kan spädbarn få mardrömmar?

Nej, spädbarn och väldigt små bebisar drömmer troligtvis inte mardrömmar. Men det finns en helt annan, oväntad faktor som de flesta nyblivna föräldrar misstolkar som otäcka drömmar - jag kommer att avslöja exakt vad detta är i avsnittet om sömnfaser längre ner.

Låt oss vara ärliga, att höra sitt barn skrika på natten är hjärtskärande. När min egen son började gråta okontrollerat i sömnen vid tre månaders ålder, var jag övertygad om att han drömde om något hemskt. Jag satt vaken och vakade i flera timmar. Helt i onödan. Spädbarns hjärnor fungerar nämligen inte riktigt så. Riktiga drömmer bebisar mardrömmar kräver en viss kognitiv mognad och fantasi för att skapa otäcka scener eller föreställa sig monster och faror.

Hjärnans utveckling och REM-sömn

Nyfödda tillbringar upp till 50% av sin totala sovtid i REM-sömn, vilket är det stadie där vi människor drömmer som mest. ^[1] Detta är betydligt mer än vuxna. Men bebisars drömmar under REM-sömnen är enkla och abstrakta snarare än narrativa och skrämmande. Deras hjärnor har helt enkelt inte byggt upp det visuella bibliotek som krävs för att regissera en mardröm.

Det är en lättnad. Faktum är att riktiga mardrömmar brukar inte börja förrän i 3-årsåldern, då barns fantasi och förmåga att känna komplex rädsla har utvecklats tillräckligt mycket. ^[2]

Varför låter bebisen i sömnen om det inte är en mardröm?

Här är den avgörande faktorn jag nämnde tidigare: övergången mellan sömnfaser. Spädbarns sömncykler varar bara i genomsnitt 45 till 50 minuter.^[3] Mycket kort. När de går från lätt sömn till djup sömn, eller vice versa, vaknar de ofta till rent fysiologiskt. Denna övergång är sällan smidig för ett litet barn.

Bearbetning av dagens intryck

Små ryckningar, ljud eller plötslig gråt i sömnen handlar oftast om att hjärnan bearbetar dagens alla nya intryck. Ljus, ljud, ansikten och rörelser ska sorteras. Det handlar inte om att de har drömt något hemskt, utan är ett tecken på en intensiv neurologisk arkivering. Hjärnan jobbar. Kroppen reagerar.

Fysiska behov och obehag

När min dotter kastade sig av och an i sängen brukade jag tro att hon hade nattskräck. Verkligheten var mycket tråkigare - hon hade ont i magen. bebis orolig sömn mardröm eller plötsligt skrik beror oftast på hunger, en full blöja, gaser eller att de bara saknar trygghet och vill ha närhet. Många föräldrar försöker omedelbart väcka barnet för att trösta det. Det brukar sällan hjälpa.

Konventionell visdom säger att du alltid ska plocka upp en skrikande bebis direkt. Men i min erfarenhet, om barnet fortfarande blundar, gör du ofta situationen värre. Att lyfta upp ett barn som befinner sig i en aktiv sömngråt kan väcka dem helt och hållet från djupsömn, vilket resulterar i en ännu argare och mer utmattad bebis. Lägg istället en lugnande hand på bröstet först och avvakta lite.

Orolig spädbarnssömn vs. Äkta nattskräck

Vanlig orolig sömn (0-2 år)

- Gnyr, gråter tillfälligt, vrider sig eller rycker till, men blundar ofta fortfarande.

- Barnet minns ingenting och somnar ofta om snabbt om det får rätt förutsättningar.

- Avvakta några sekunder, lägg en trygg hand på barnet, undvik att tända lampor eller lyfta upp i onödan.

- Kan ske när som helst under natten i övergången mellan sömncykler, ungefär var 45:e minut.

Nattskräck / Night Terrors (Vanligast 3+ år)

- Skriker panikartat, kan ha öppna ögon med en stirrande, tom blick, och slår vilt omkring sig.

- Barnet är helt omedvetet om händelsen dagen efter, till skillnad från vanliga mardrömmar.

- Väck absolut inte barnet. Se bara till att barnet inte gör sig illa fysiskt i sängen.

- Oftast under den första tredjedelen av natten, under den djupaste sömnfasen.

Hannas kamp med nattliga uppvaknanden

Hanna, en 29-årig förskollärare i Göteborg, var helt utmattad när hennes fem månader gamla dotter började gallskrika exakt 45 minuter efter nattning varje kväll. Hanna var säker på att dottern led av fruktansvärda mardrömmar.

Hannas första reaktion var att direkt plocka upp dottern, tända en liten lampa och vagga henne. Resultatet? Dottern vaknade till hundra procent, blev övertrött och det tog ofta över två timmar innan hon kunde somna om igen. Dagarna blev en dimma av trötthet.

Vändpunkten kom när Hanna läste på om spädbarns korta sömncykler och insåg att skriken bara var dotterns klumpiga sätt att byta sömnfas. Hanna bestämde sig för en ny taktik: att räkna till sextio sekunder innan hon ingrep.

Nästa gång dottern skrek, höll Hanna tillbaka impulsen att lyfta upp henne. Hon la bara en varm hand på dotterns rygg och hyssjade tyst. Inom 7 dagar hade de nattliga, utdragna vakenperioderna minskat med nästan 80%, och dottern lärde sig successivt att somna om på egen hand.