Hur frågar man om någon vill vara ens referens?

1 år sedan 8 visningar

Fråga om referens: Kontakta personen i god tid. Fråga artigt om de kan vara referens och förklara vilken tjänst du söker. Ge detaljerad information om rollen och deadline för inlämning av referenser. Var transparent med dina styrkor och svagheter. Tacka dem för deras tid och överväganden. Skicka en uppföljning. Anpassa ditt meddelande till mottagaren.

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Oj, att fråga någon om de vill vara referens… det känns alltid lite pirrigt, eller hur? Som att man lägger en liten, ömtålig blomma i någons händer och ber dem vårda den. Minns ni när jag bad min gamla chef, Anna, om en referens? Hjärtat bankade som en galning! Jag skrev säkert om det tre gånger innan jag vågade skicka iväg meddelandet.

Kontakta personen i god tid, det är A och O. Typ, minst två veckor innan deadline – helst mer! Jag brukar tänka "bättre för tidigt än för sent", det är så mycket lugnare då. Fråga artigt, såklart! Inget "hej, du MÅSTE vara min referens!". Utan mer typ: "Hej Anna! Hoppas allt är bra. Jag söker ett jobb som projektledare på X-bolaget, och jag tänkte direkt på dig när jag funderade på vem jag skulle be om en referens. Tjänsten handlar om… (och här berättar jag lite om jobbet, så att de förstår vad det innebär). Deadlinen för referenser är den…".

Det här med att vara transparent… ja, det är ju lite läskigt. Men ärligt, det är bättre att visa att man är medveten om sina svagheter, än att låtsas som att man är perfekt. Jag berättade för Anna om min tendens att bli lite för detaljerad ibland, haha! Men jag betonade samtidigt min förmåga att leverera resultat i tid och mina starka kommunikationsfärdigheter. Man vill ju ge en helhetsbild, ni vet?

Och glöm inte att tacka! Både för att de över huvud taget överväger det, och för deras tid. En liten uppföljning efteråt gör också susen. Kanske en enkel "Hej Anna, tack igen för din hjälp!" Jag tror det är viktigt att visa att man uppskattar deras engagemang. En enkel gest, men den betyder så mycket! Annars känns det ju lite… opersonligt, och det vill man ju absolut inte.

Sen, anpassa meddelandet efter mottagaren! Till Anna, som jag känt i flera år, kunde jag skriva lite mer informellt. Men till en professor jag bara träffat ett par gånger… då blev det betydligt mer formellt och lite mer… ja, avståndet var ju större helt enkelt.

Men det viktigaste är att vara ärlig, och visa sin uppskattning. Då tror jag att det mesta löser sig. Lycka till!