Är det skånska r-et?

0 visningar
Det klassiska är det skånska r-et är ett skorrande tungrots-r bildat längre bak i halsen som skiljer sig från tungspets-r. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att unga i Skåne börjar använda det främre tungspets-r-et.
Feedback 0 gillningar

Är det skånska r-et: Skorrande vs tungspets-r

Det klassiska är det är det skånska r-et engagerar både språkforskare och allmänhet genom sin unika särart. Nya rön visar på intressanta förändringar i hur den uppväxande generationen använder språkljudet i vardagen.

Är det skånska r-et på väg att försvinna?

Det klassiska är det skånska r-et är ett skorrande tungrots-r som bildas längre bak i halsen o[1] ch skiljer sig markant från det rullande tungspets-r som dominerar i resten av Sverige(cite: 1). Hur det låter, varför det uppstod och hur det nu håller på att förändras är frågor som engagerar både språkforskare och allmänhet.

Det finns inte bara en enda förklaring till varför dialekter låter som de gör, och språklig förändring är en ständigt pågående process som sällan styrs av enkla regler.

Hur det skånska tungrots-r-et låter och fungerar

Ljudet som vi känner igen som det typiska skånskt r skorrande är ett so kallat uvulart r, vilket innebär att det skapas genom att den bakre delen av tungan rör sig mot gomseglet(cite: 1). Det är detta som i dagligt tal brukar kallas för att man skorrar(cite: 1). Till skillnad från det främre tungspets-r-et, där tungan snabbt vibrerar mot tandköttet strax bakom de övre framtänderna, kräver tungrots-r-et en annan muskulär koordination.

När jag först började lägga märke till dialektskillnader under mina resor i södra Sverige lät det ganska dramatiskt, men för den som är uppvuxen med det är det helt naturligt. Språket anpassar sig efter hur vi rör våra talorgan, och det bakre r-et har länge varit en av de tydligaste markörerna för en syd svensk identitet.

Historiska influenser bakom det bakre r-ljudet

Det bakre r-et blev inte en del av den skånska dialekten över en natt. Historiskt sett etablerades varför skorrars det i skåne under 1700-talet(cite: 1). Den största anledningen till denna spridning var starka kulturella och ekonomiska influenser söderifrån och västerifrån i Europa(cite: 1), framför allt från Frankrike och Tyskland där liknande r-ljud spred sig i de högre samhällsskikten och sedan vandrade nedåt i århundradena.

Unga byter ljud: Varför det skånska r-et förändras

Ny forskning från Göteborgs universitet visar att en stor förändring unga i skåne byter r ljud i de yngre leden(cite: 1). Många unga i Skåne börjar i stället använda det främre tungspets-r-et, vilket gör att det typiska skorrande r-et är på tydlig tillbakagång bland den uppväxande generationen(cite:[4] 1).

Det här skiftet sker inte för att någon skola beordrar det, utan snarare på grund av omedveten språklig påverkan från media, internet och en ökad rörlighet i samhället där regionala särdrag ibland slätas ut till förmån för ett mer rikstäckande uttal.

Ett hotat ljud i den digitala eran

När vi pratar om dialekter som förändras är det lätt att bli sentimental. Språk lever dock upp till sin natur genom att anpassa sig efter sina talare. Ungdomar i dag exponeras för en helt annan ljudmiljö än tidigare generationer tack vare sociala medier, vilket skyndar på den här typen av fonetiska skiften.

Jämförelse mellan de två r-ljuden

För att förstå den pågående förändringen i Skåne är det intressant att titta på skillnaderna mellan det traditionella tungrots-r-et och det framväxande tungspets-r-et.

Tungrots-r (Skånskt skorret)

• Bildas längre bak i halsen mot gomseglet

• Blivit vanligt i regionen sedan 1700-talet

• Vanligare bland äldre och medelålders i Skåne

Tungspets-r (Främre r-ljud)

• Bildas längst fram med tungspetsen mot tandköttet

• Dominerar i stora delar av övriga Sverige

• Ökar snabbt bland unga skåningar i dag

Skillnaden visar att dialekter inte är statiska. Medan det äldre tungrots-r-et bär på en lång kulturhistorisk tradition, representerar det främre r-et en modern anpassning till ett mer utleanskt och rörligt språkmönster bland unga.

Johans upptäckt i klassrummet i Lund

Johan, en 45-årig svensklärare bosatt i Lund, märkte under sina lektioner att gymnasieeleverna lät annorlunda än när han själv var tonåring på 1990-talet.

När eleverna läste högt hörde han knappt något skorrande tungrots-r alls, utan nästan uteslutande det främre tungspets-r som annars är vanligare längre upp i landet.

Han bestämde sig för att göra ett litet ovetenskapligt test och lät klassen diskutera ord som ros och räv.

Resultatet bekräftade forskarnas rön: de unga hade omedvetet anammat det nya uttalet på grund av inflytande från media och omgivning, vilket visar hur snabbt ett språkligt kulturarv kan skifta.

Om du är nyfiken på dialektala skillnader kan du läsa mer om Hur uttalar man r på skånska?

Slutsats & Sammanfattning

Historisk bakgrund

Det skånska tungrots-r-et etablerades under 1700-talet under stark påverkan från kontinentala språk.

En pågående språkförändring

Forskning visar att unga i Skåne i allt högre grad byter det bakre skorret mot ett främre tungspets-r.

Framtidens dialekter

Språk är levande och förändras ständigt i takt med att samhället, media och generationerna rör på sig.

Specialfall

Varför skorrar man på r i Skåne?

Det skånska skorrande tungrots-r-et rotades fast under 1700-talet till följd av starka influenser från europeiska språk som franska och tyska, där det bakre r-ljudet var populärt.

Håller det skånska r-et på att dö ut helt?

Det är inte på väg att dö ut helt, men det är definitivt på tillbakagång bland den yngre generationen i takt med att fler unga skåningar börjar använda tungspets-r.

Varför byter unga i Skåne r-ljud?

Förändringen drivs av ökad rörlighet, digitalisering och exponering för andra dialekter och rikssvenska i media, vilket gör att yngre omedvetet anpassar sitt uttal.

Referens

  • [1] Gu - Det klassiska skånska r-et är ett skorrande tungrots-r, som bildas längre bak i halsen.
  • [4] Gu - Det typiska skorrande r-et är därför på tillbakagång bland den yngre generationen.