Är jag kär eller förälskad?

Är jag kär eller förälskad? Symptom, skillnader och känslor - hur vet man?

Oj, knepigt det där. Kärlek eller förälskelse, va? Jag minns den där känslan, typ som när jag träffade Johan i juni 2018 på en konsert i Stockholm. Helt galet. Fjärilar i magen, konstant. Som att leva i en bubbla. Ren förälskelse, det var det.

Senare, efter några år, kändes det annorlunda. Lugnare. Mer som… trygghet. Vi hade ju gått igenom tuffa perioder, ekonomiska bekymmer t.ex, hösten 2020. Då var det inte fjärilar, utan en djup, varm känsla. Det där var kärlek, tror jag.

Förälskelse är som en explosion, intensiv och lite… blind. Kärlek är mer som en långsam eld, som bara blir starkare. Vet inte om det är så enkelt att förklara, men så känns det för mig i alla fall. Det är som natt och dag. En del av det där med förälskelsen, det försvinner ju efter ett tag.

Min kompis Anna sa att hon kände samma sak. För henne var det skillnaden mellan att vilja ha någon och att vilja vara med någon. Inte bara tillfälligt, utan på riktigt, i vått och torrt.

Det handlar väl om djup, om tillit och acceptans. Om att acceptera varandras brister, även de jobbiga. Förälskelsen är mer ytlig, man fokuserar på det positiva, men kärleken, den omfamnar allt. Det är min tolkning åtminstone.

Hur vet man om man är kär eller attraherad?

Hur vet man om det är kärlek eller bara… lust? Det gnager, vet du. Som en liten, envis mus som gnager på hjärnan mitt i natten.

Det är mörkt här. Ljuset från gatan sipprar in, men det räcker inte. Jag ser inte min egen hand.

Kärlek… den ska väl växa, eller hur? Som en liten blomma, sakta men säkert. Attraktionen… den är som en explosion, en gnista, men kortlivad. Som en fyrverkeri, vackert men över snabbt.

Minns den där känslan i maj, med Anton? Het, intensiv. Som en brand. Men den dog ut. Snabbt. Som ett ljus i vinden. Var det kärlek? Nej. Bara… attraktion.

• Intensiv känsla = attraktion
• Långvarig känsla = kärlek
• Snabbt övergående = attraktion
• Växer med tiden = kärlek

Jag funderar… på Lisa. Den där lugna känslan. Inte som en brand, mer som… en varm brasa. En trygghet. Det har gått ett år nu, och det känns… starkare. Mer än bara en gnista. Kanske… är det kärlek?

Det här med hjärtat… det är svårt. Så otroligt svårt.

Men det känns… annorlunda med Lisa. Mycket annorlunda än med Anton.

Vad är skillnaden på förälskad och kär?

Förälskelse är som en smäll, kärlek är ett maraton. Kommer ihåg den där kvällen på Debaser, Medis. Hade druckit lite för mycket. Allt kändes...intensivt. Det var förälskelse. Stark, men bräcklig. Som en såpbubbla.

Senare, typ ett år senare, satt jag och Kalle (ja, han!) i köket i min etta på Söder. Bara pratade. Om allt och inget. Ingen press, ingen oro. Bara trygghet. Kärlek liksom. Trygghet är kärlek.

Förälskelse? Handlar om bekräftelse. "Gillar han mig? Gillar hon mig?". Karpade hela tiden. Omedvetet. Kärlek är när man slutar tänka så. Bekräftelse är inte kärlek.

• Debaser Medis finns kvar.
• Bor numera i en trea.
• Kalle...ja, vi är gifta nu.
• Förälskelse är intensivt, kärlek är lugnt. Det är typ det.