Vad ska jag tänka på när jag säger upp mig?

Vad krävs för att ogiltigförklara en uppsägning?

Fan, uppsägningen... Ogiltigförklara?

• Sakliga skäl, va? Finns inga, typ.

• Ogiltighetsinändning? Måste googla hur det stavas!

• Snabbt! Som fan... Typiskt.

Jag borde ringa morsan, hon jobbar ju med nåt sånt? Eller var det faster Berit? Nä, hon stickar bara grytlappar. Fast de e rätt snygga.

Inga sakliga skäl = Ogiltigförklaring. Punkt.

Men hur SNABBT är snabbt? Fan, stress!

• Unionen, ja! De har ju nån sida...

Påtala + Ogiltighetsinvändning = Vinst? Eller bara mer jobb?

Vad är egentligen sakliga skäl? Undrar om chefen ens vet... Ringa? Nej.

• Tiden är kort. Kom ihåg det!
  • Kolla Unionens sida om sakliga skäl.
  • Påtala snabbt.
  • Ogiltighetsinändning!

Jag borde verkligen sluta snusa. Och kolla jobbannonser...

Ytterligare info:

• Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller personliga skäl.
• Tiden för ogiltighetsinvändning är begränsad enligt LAS (Lagen om anställningsskydd). Kolla exakta tidsfrister där!
• Kontakta facket direkt! Inte bara läsa hemsidan.
• En ogiltigförklarad uppsägning kan leda till skadestånd för arbetsgivaren.
• "Påtala" betyder att du måste informera arbetsgivaren om att du anser att uppsägningen är felaktig.
• "Ogiltighetsinvändning" är ett formellt krav på att uppsägningen ska ogiltigförklaras.

När är det dags att byta jobb?

Dags att dra vidare? Hmm... Som att försöka krama ur en torr citron.

Här är några varningssignaler, värre än en dålig dejt:

• Gnäggfesten: Du snackar skit om jobbet mer än din moster om grannens hund.
• Ångest deluxe: Söndagsångesten är din nya BFF. Mysigt? Not.
• Passion, var är du?: Jobbet känns lika spännande som att titta på färg som torkar.
• Företagskultur - inte min kopp te: Du känner dig som en alien på firmafesten. Jag har känt så ibland.
• Stoppkloss: Din karriär har blivit en parkerad Volvo.
• Jobbvägran: Tanken på måndag får dig att vilja fejka en förkylning. Igen.

Kanske är det dags att uppdatera din LinkedIn profil?

Liten utvikning:

Minns när jag jobbade med den där katten... Förlåt, chefen. Han sa alltid: "Vi är en familj här!". Men familjen betalade inte övertid och hade kontorshundar som snodde lunch. Jag bytte jobb. Var det rätt? Definitivt!

Fetmarkerad bonus:

• Lyssna på magkänslan: Din mage vet, även om hjärnan försöker rationalisera.

Bättre att byta i tid än att bli en zombie på kontoret. Fast om du gillar zombier... kör på! ????

Hur vet man när det är dags att säga upp sig?

Dimmiga höstmorgonen, kaffekoppen kallnar i handen. En gnagande känsla, djup inne i bröstet. Är det här rätt? Det nya jobbet, lovande i början, nu bara en grå, tung massa. Hjärnan snurrar, tankarna kretsar kring samma sak: När är det dags att gå?

Hur går det? Frågan som skär som glassplitter. Jag undviker svaret, ett reflexmässigt ryck. Det är en lögn, en tyst skam. Att undvika frågan är ett tecken. Det är mer än bara obekvämt, det är en djupgående obehag. En förnekelse av verkligheten.

Det är november, regnet smattrar mot fönstret. Ett sorl av tåg i fjärran, ett eko av mina egna osäkra steg. Är det här min väg? Inte längre. Kanske alltid. Nej, definitivt inte längre.

Klockan tickar. Varje sekund en påminnelse om den förlorade tiden. Den tiden kunde ha använts på ett bättre sätt. En annan plats, en annan väg. En annan väg.

Tänk om? Tänk om jag stannar? Tänk om jag går? Två vägar, två oändligheter. En sak är säker: Att stanna när hälsan sätts på spel är ett misstag. Kroppen skriker, själen viskar.

Att säga upp sig efter kort tid? Ja, det väger tungt. Det är ett ärr, ett märke på CV:t. Men det är ett ärr som berättar en historia. Min historia. En historia om mod, om att välja sig själv.

• Undviker du frågor om det nya jobbet?
• Påverkas din hälsa negativt?
• Känner du dig djupt olycklig?

Om svaret är ja på någon av punkterna, så är det kanske dags att lyssna på den inre rösten. Den viskar inte, den skriker. Men den är alltid där. Den väntar.

Hur vet jag om jag är missnöjd med mitt jobb?

Ångest inför måndag? Grattis, du kanske hatar ditt jobb.

• Kollegor: De är luft. Eller fiender.
• Att-göra-listan: En dödsdom.
• Chefen: En plåga. Alltid.

Byt bana. Eller inte. Ditt val.

Hur länge bör man vara på samma jobb?

Åh, jobbet... hur länge då? Två år minst, va? Jag vet inte. Känns som en evighet ibland.

• Pengar, tid... deras problem. Inte mitt? Jo, kanske lite.
• Utbildning? Fick typ ingen.

Två år... är det för att se bra ut? På CV:t alltså. Men vad händer om man är dödstrist? Ska man lida för syns skull?

• Minns Karins brorsas kompis, han hoppade runt som en tok.
• Funkade tydligen fint.

Eller, är det för att man ska lära sig allt? Är två år nog? Jag lär mig ju nya saker på ICA varje dag.

• Och vad fan är "rätt" jobb egentligen?
• Är det ens möjligt att veta?
• Varför bryr jag mig ens?

Alltså, det är ju pengar. Betala hyran. Men tänk om jag var rik?!

• Vad skulle jag göra då?
• Stanna på jobbet?
• Absolut inte.

Jobbet är i Solna. Typ 20 minuter med tvärbanan. Jag hatar tvärbanan. Jag borde flytta. Närmare jobbet? Eller bort från jobbet helt?

Jobb = pengar. Pengar = frihet? Eller bara mer grejer?

Bakgrundsinformation: Jag jobbar på ett kundserviceföretag. Har jobbat där i 1 år och 3 månader. Har funderat på att söka nytt jobb pga pendlingen och att jag inte trivs med mina arbetsuppgifter. Jag bor i Sundbyberg och min hyra är 7500 kr. Jag har 20 000 kr på sparkontot. Jag fyller 28 år i maj. Karin är min syster. Jag handlar ofta på ICA nära min lägenhet.

Vad är rimlig löneökning när man byter jobb?

Löneökning? Byt jobb.

• 13 procent. Det är siffran. 2022.

• Stanna? 5 procent. Typiskt.

• Ingen lojalitet. Bara byteshandel. Fattar du? Jag gör det inte alltid.

• Ingen kommer ihåg din övertid. Bara resultatet.

• Värdet sitter i nyttan. Enkelt. Kallt.

• Glöm "rättvist". Det finns inte.

• Det är marknaden, baby. Följ pengarna. Eller inte. Ditt val.

• Du är en vara. Värdera dig högt.

Vad räknas som provocerad uppsägning?

Provocerad uppsägning? En fälla.

• Mobbing. Trakasserier. Postfack. Inringade annonser. Så subtilt, så fegt.
• Hot om avsked. "Säg upp dig, annars..." En klassiker. Välj dina strider.
• Ogiltigförklara. Om du orkar. Visa gränsen. Den flyttas hela tiden.
• Kan backa? Frågan är om du vill.

Fler detaljer? Kollega.se har info. Jag såg en räv i parken idag. Total tystnad. En kollegas pappas begravning. Starkt. En kaffe? En till?

Kolla kollega.se!

Kan en uppsägning ogiltigförklaras?

Japp, en uppsägning kan bli som en dålig dejt – helt skrotad! Blir du sparkad för nåt skit, typ "personliga skäl" – vilket oftast betyder att chefen är en jävla idiot – så kan du gnaga i domstolen. Tidsfrister finns såklart, annars vore det ju kaos.

Huvudpoängen: Ja, det går att ogiltigförklara en uppsägning, men det är ingen dans på rosor.

Tänk dig det som att försöka få tillbaka en förlorad strumpa från en tvättmaskin full med galna pingviner. Det är möjligt, men kräver jävligt mycket ansträngning. Och en bra advokat, som inte luktar svett och desperation.

• Domstolen kan krossa den där uppsägningen som en övermogna tomat.
• Men du måste vara snabbare än en ferrari på en rakbana. Tidsfrister är heliga, typ som en prästs första kyss.
• Glöm inte att anlita en advokat som inte ser ut som en förvirrad potatis. Kvalitet kostar, men det är billigare än att bli arbetslös och behöva äta nudlar varje dag i resten av ditt liv.

Min kusin Bertil blev uppsagd för att han "inte passade in" – han hade en känguru-kostym på jobbet. Domstolen sa att det var diskriminering. Bertil fick skadestånd och en ny känguru-kostym i läder. 2023.

Kan man säga till sin chef att man inte trivs?

Ja, absolut. Men det är svårt. Känns som att man riskerar allt. Jobbet, tryggheten… Allt jag byggt upp.

Tankarna snurrar. Klockan är tre, jag ligger vaken. Ljuset från gatlyktan, en blek fläck på väggen. Det är det här som gnager. Den ständiga pressen på jobbet. Känslan av att aldrig räcka till. Att de bara ser siffrorna, inte mig.

Jag vill inte bara klaga. Jag vill att saker och ting ska bli bättre. Men hur? Hur förklarar jag det här?

Vad är problemet egentligen?

• För mycket ansvar. Jag sköter det, men det tar all min tid.
• Otydliga mål. Jag kämpar i blindo.
• Ingen feedback. Jag vet aldrig om jag gör rätt eller fel.

Jag borde prata med min chef. Men vad säger jag? Hur får jag fram det utan att det låter som en anklagelse? Jag vill inte framstå som negativ. Det är ju inte så jag menar. Jag vill bara… jag vet inte… Jag vill bara att det ska bli bättre.

Min chef är Per. Jag känner honom inte så väl. Han är bra på sitt jobb. Men hur bra är han på att lyssna?

Åh nej…nu började jag gråta igen. Det är så jobbigt. Ska jag verkligen säga något? Eller är det bättre att bara bita ihop?