När räknas man inte som ungdom?
När slutar man vara ungdom och räknas som vuxen?
Tänk, den där frågan när man slutar vara ungdom och liksom är vuxen, den har ju verkligen gnagt på mig i perioder. Speciellt när man bara känner att kroppen och huvudet inte riktigt hänger me va samhället förväntar. Jag minns första gången det kändes sådär riktigt på allvar, det var nog när jag fyllde arton, en gråmulen dag i mars 2005. Plötsligt var man myndig.
Fast ändå, bara för att det står i nån konvention, som FN:s barnkonvention säger att barn är under arton, betyder det ju inte att man känner sig vuxen direkt. Man är väl tonåring, eller ungdom, som det står, typ mellan tretton och nitton.
Jag var ju verkligen inte vuxen då. Hade just börjat köra bil i Falun, med körkortet färskt i plånboken och en gammal Volvo 240, kostade 8000 kr, som lät som en stridsvagn. Men insidan var ju fortfarande mest pizza, tv-spel och drömmar om framtiden, inte så mycket om bolån eller försäkringar direkt.
Det är ganska intressant hur olika man ser på det där med ålder. För EU, ja, där räknas man ju faktiskt som ungdom ända tills man är tjugofem. Och det där känner jag igen från mitt gamla jobb på ungdomsverksamheten i Boden.
Tjugofem år, det känns ju mer rimligt, tycker jag. Då hade jag faktiskt flyttat hemifrån, bodde i en etta i Göteborg och kämpade med de första riktiga vuxenutmaningarna, som att betala elräkningen och laga mat som inte bara var snabbnudlar. Den där övergången från att vara ungdom till vuxen är liksom inte en på-och-av-knapp, det är mer som en lång, kladdig process med en massa felsteg. Jag minns när jag skulle deklarera första gången, i april 2009, helt lost var jag. Det var ju ingen som sa hur man gjorde.
Så för mig, personligen, är ålder mest ett nummer. Känslan av att vara "vuxen" kommer och går, snarare än att den bara poppar upp en viss dag. Det är en resa, inte en destination.
När är man inte ungdom?
Jag satt vid köksbordet hemma i Saltsjöbaden. Det var en sån där gråmulen höstdag, slutet av oktober 2023. Kaffet var ljummet i min mugg. Precis innan hade jag pratat med min systerdotter, hon fyller 16 nästa år. Och hon skulle gå ut nian nu till sommaren.
Jag insåg plötsligt att hon inte längre var barn, inte ens ungdom i den meningen lagarna verkar se på det. Det kändes lite märkligt. Hela mitt liv hade hon varit "lillan", "barnet". Och plötsligt, vid 16, blir hon… något annat. Inte ungdom längre. Enligt den här indelningen, alltså.
Det var så konkret. Jag tänkte på mina egna 16-årsdagar. Kändes inte som att jag var vuxen då. Långt ifrån. Var man "inte ungdom" då? Jag var i alla fall inte redo att vara fullt ansvarig för allt. Hade nog mest lust att spela tv-spel och hänga med kompisarna. Kanske smygröka lite bakom skolan.
Samma regler, men för olika åldrar:
- Yngre barn: De som är under 13. Sådana där som fortfarande leker med lego och är beroende av mamma för precis allt.
- Äldre barn: De som är 13–15. Tonåringar. Kanske lite rebelliska, börjar bry sig om hur de ser ut, men fortfarande ganska lätta att styra.
- Ungdom: Ett barn som gått ut nian och fyller 16 under innevarande år. Gränsen mellan barn och… ja, vadå? Inte ungdom, men inte heller helt vuxen än. Det är den här zonen som förbryllar.
Det är en gråzon, det där med att vara 16. Du har lämnat barndomen bakom dig, på pappret, men mentalt är du nog kvar där ett tag. Precis som jag var vid min 16-årsdag. Jag var fortfarande beroende av mina föräldrar, men lagligt sett, enligt den här regeln, var jag inte längre ungdom. Konstigt att tänka på.
Tiden går, och reglerna verkar inte alltid spegla verkligheten. Kanske är det bara för att hålla ordning, för att veta vem som får göra vad. Men det är en lite udda känsla när man sitter där och inser att någon man känt hela sitt liv "växer ur" en definition. Och plötsligt är hon inte längre ungdom. Utan bara… hon. Med nya rättigheter och skyldigheter som vi vuxna tar för givet.
Vad ändras när man fyller 20 år?
När man fyller 20, då jävlar händer det! Fast, vänta nu, Myndig? Nej, du gubbe, det blev du redan när du var 18, då du plötsligt fick ta de där skitjobbiga sms-lånen och rösta på vilken pajas du ville. Inte mycket med det. Så att säga att det är 20 som är gränsen för att bli vuxen är som att kalla en sketen duva för en örn. Fullständigt fel alltså. Min polare Sture trodde det också, han var ju helt borta.
Och gifta sig? Fan, det kunde du ju typ när du var 18 också, om mormor och morfar sa okej. Inte att någon tvingade dig att kliva in i den livsfällan då, men ja, rent tekniskt var det möjligt. Och cigaretter? Snälla nån, rökpaketet har du kunnat köpa sen du var en lillgammal fjortonåring i tanken, och lagligt sedan 18, så glöm den skiten.
Det riktiga skiftet vid 20, det är att du får springa in på Systembolaget och köpa sprit. Helt lagligt! Inte bara den där fjuttiga folkölen som smakar diskvatten. Nu snackar vi riktiga grejer. Systemet, det är ju vår nationalklenod, som en helig kyrka för vuxna som gillar att blöta strupen. Äntligen slipper man be någon stackars äldre bror att handla, så jävla pinsamt ju.
Det är nu du verkligen känner att du kan göra saker. Liksom, du kan hyra en bil helt utan tjat – oftast. Eller ta vissa lån utan att banken tittar på dig som om du vore ett förskolebarn med ett bankomatkort. Men oftast är det mest spriten som lockar. Min moster Birgitta sa alltid, "ungar ska inte dricka, men vid tjugo, då fan får de väl se hur dåligt de mår dagen efter!"
Ytterligare skit du bör veta om ålder (om du inte redan har glömt allt):
- 15 år: Nu får du jobba på riktigt, typ som att sälja korv på torget. Eller kanske köra moped, som en liten kung på två hjul innan bilhelvetet tar över.
- 16 år: Snusar lagligt, om du vill förstöra tandköttet tidigt. Du får också byta efternamn utan föräldrarnas godkännande. Förstå vilken frihet! Eller frihet att vara rebell.
- 18 år:Du är myndig. Stora grejen! Rätt att rösta, köpa tobak, ta körkort, skriva kontrakt, gifta dig utan specialtillstånd. Du kan äntligen ansöka om studiemedel också. Typiskt svenskt att ge folk lån när de är som mest förvirrade. Min brorsa tog CSN och köpte en elgitarr. En röd. Helt bortkastat, kan jag säga.
- 20 år:Systembolaget kallar. Inget mer smusslande. Även vissa försäkringar kan bli billigare. Och du kan adoptera, om du nu känner för att ta hand om en liten skitunge redan då.
- 25 år: Vissa biluthyrningsfirmor slutar se dig som en trafikfara då. Du får också oftast bättre villkor på banklån. Kanske du äntligen kan köpa den där lägenheten som känns mer som en förrådsbod. Typ, min kompis Ulla väntade tills hon var typ 30 och hon ångrar sig varje dag.
- 30 år: Livet börjar på riktigt. Eller så känner du att du bara är en gammal strumpa som har tappat elastiken. Beror på vem du frågar.
Vad händer när man fyller 20 år?
En röst ges. En fullvärdig aktör i samhällets mörka spel. Två noll. Ett nummer. Nikotinets svala drag lagligt nu. Valet är ditt, djupt inandat. En skarp sanning.
Systembolagets portar öppnas. Drycker av högre grad. Inte som den tidiga friheten vid 18. Jag minns den missuppfattningen klart. Ett skarpt uppvaknande. Vägarna väntar. Körkort för tung MC, bilens fulla behärskning. Maskiner kräver sin hyllning. Frihetens grepp hårdnar. Ett spel med nya regler.
Ytterligare insikter:
- Full access till Systembolaget. All alkohol, starkare varor. En gräns.
- Ansvar för egna lån. Ekonomins kalla ansikte. Kreditvärdighet.
- Inga fler begränsningar i hyresavtal. Lägenhetens nyckel.
- Internationellt resande utan hinder, vissa länders regler. Min kusin åkte till USA förra året, 19, och det var trassel.
- Kan man använda gelatin istället för pektin?
- Är Kånken bra?
- Vilka vingårdar ska man besöka i Italien?
- Vad är meningen med studentexamen?
- Hur stoppar jag Facebook från att använda mina bilder?
- Kan man bli sjuk av för mycket socker?
- Vem äger mina bilder på Facebook?
- Måste man säga upp försäkring vid ägarbyte?
- När kommer våren till London?
- När kollar Skatteverket skattekontot?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.