Varifrån importerar Sverige kyckling?

Hur mycket kyckling importerar Sverige?

Sverige importerar 96 000 ton kyckling.

Danmark är största leverantör, med 48 000 ton. Nederländerna, Tyskland och Polen levererar vardera cirka 11 000 ton.

Svensk produktion: 159 000 ton.

Konsumtionen når 23 kilo per person.

• Importvolymen balanserar nära inhemsk produktion.
• Geografisk koncentration av importen.
• Siffror baseras på den senaste tillgängliga datan.

Vilken svensk kyckling är godkänd?

Svensk Fågels märkning. Den gula fågeln. Det är svaret. Den garanterar ursprung och en viss välfärd. En basnivå.

Men det finns andra vägar. En fransk kyckling, Label Rouge. Finns här. Ofta från Auvergne. Den får gå ut. Alltid. Den är av en ras som växer långsamt. En kropp som hinner med. Inte mot. Det är en skillnad. Köpte en på Östermalms Saluhall i lördags. kostade.

Smak kostar. Tid kostar.

• Godkänd Svensk Kyckling (Svensk Fågel)

  • Märkningen är den gula fågeln.
  • Kycklingen är svenskfödd, svenskuppfödd, svenskslaktad. Alltid.
  • Garanterat salmonellafri.
  • Lägre antibiotikaanvändning än snittet i EU.
  • Detta är golvet, inte taket.

• Alternativet (Label Rouge)

  • Fransk kvalitetsmärkning. Etablerad 1965.
  • Långsamväxande raser är ett krav.
  • Minsta livslängd är 81 dagar. Jämför det med en vanlig kyckling.
  • Fri tillgång till utevistelse på stora ytor.
  • Fodret är 100% vegetabliskt. Vitaminer och mineraler.
  • Ett kort liv behöver inte vara ett dåligt liv. kyckling.

Är Eldorado svensk kyckling?

Klockan var närmare fem en onsdag, jag slängde Willys-kassen på bänken hemma i köket på Kungsholmen. Stressen från jobbet satt kvar i axlarna. Vad skulle vi äta ikväll? Tanken på att laga något snabbt men ändå hyfsat sunt snurrade. Jag ville verkligen undvika halvfabrikat igen.

Ögonen föll på paketet med kycklinglårfilé från Eldorado. Min plånbok hade gråtit lite när jag handlade, men den här var ju ändå billigast, 85,90 kr för hela paketet. Willys skyltade tydligt med det priset just nu. Det är inte alltid lätt att hålla budgeten.

Jag lyfte paketet, det kändes rejält i handen, 900 gram var det. Men var kom den ifrån? Alltid den där oron för ursprung. Jag vände och vred. Där! Liten men tydlig text: Tillverkad i Sverige. Yes, tänkte jag. Äntligen lite klarhet, den lättnaden är ovärderlig.

Det var bra, jag kände mig lite säkrare. Tänkte på lilla Astrid, hon är så noga med vad hon äter nu. Jag la märke till Nyckelhåls-märket. Också en trygghet. Såg även näringsvärdena: per hundra gram var det 17g protein, bara 0.5g kolhydrater. Perfekt för mig som försöker dra ner på det.

Fettet låg på 8.1g och totalt 140kcal per hundra gram. Helt okej. En pirrande förväntan dök upp. Tänk vad jag kunde laga med detta, kanske en thai-inspirerad gryta med kokosmjölk och massor av grönsaker. Det är så viktigt att ha bra råvaror.

Minns en gång när jag köpte kyckling som smakade konstigt. Aldrig mer. Nu kollar jag alltid. Att Eldorado hamnar under kategorin Kycklingfilé trots att det är lårfilé förbryllar mig lite, men det är ju detaljer. Det är viktigare att det är svenskt.

• Denna specifika produkt, Eldorado kycklinglårfilé, är Nyckelhålsmärkt.
• Vid inköp var den billigast hos Willys.
• Proteinhalten på 17g per 100g gynnar en proteinrik kost.
• Paketet innehåller totalt 900g kycklinglårfilé.

Får svensk kyckling antibiotika?

Dagen grydde, en disig morgon över fälten, där dimman höll marken i sitt mjuka grepp. En tystnad. Men luften bar på något mer, en outtalad sanning om det som skedde, långt bortom mitt köksfönster.

Den svenska kycklingindustrin vandrar en ensam stig. En väg ingen annan djurhållning i detta land längre väljer, för samma syfte. Det är en särart, en skillnad som viskar.

En skillnad i praktiken. En daglig handling. Antibiotikat koccidostatika ges via fodret till kycklingarna av Svensk Fågel. Ett stilla tillägg, nästan osynligt, varje dag, år efter år.

Och i den där tystnaden, den ständiga närvaron, växer något annat fram. En ovälkommen skugga. Fortfarande finns antibiotikaresistenta bakterier i svensk kyckling. En påminnelse, skarp och klar.

Jag minns min vän Elin. Hon pratade alltid om det vi äter, om djurens väl. Hennes röst ekar. En känsla av ett brutet löfte, en oro som dröjer kvar. Varje val vi gör, varje bit på tallriken.

Denna ensamma väg, detta ständiga tillskott i fodret. En tradition, nästan, men med en modern konsekvens. Att vandra ensam betyder att man bär ansvaret tungt, i varje grå gryning.

Det är tankar som dröjer, som vinden bland träden. Jag ser årets dagar passera, ser solen sjunka, och denna fråga kvarstår. Vad är priset för denna ensamhet, för denna försiktighet som ändå bär risker?

Ytterligare insikter:

• Koccidostatika är inte ett traditionellt antibiotika, utan ett medel mot koccidios. Koccidios orsakas av encelliga parasiter som skadar tarmen. Detta är syftet med användningen.
• Användningen i Sverige är förebyggande, för att förhindra utbrott i stora besättningar. Det skiljer sig från terapeutisk användning, där antibiotika ges vid faktisk sjukdom.
• Risk för resistensutveckling är en global angelägenhet. Trots att koccidostatika inte är samma typ av antibiotika som används i humanvård, kan kopplingen till resistens vara komplex.
• Andra svenska djurindustrier har i stort sett fasat ut förebyggande antibiotikaanvändning. Kycklingindustrin har undantag.
• Forskning pågår för att finna alternativa strategier, som striktare hygien, förbättrad djurhållning och nya vacciner, för att minska behovet av tillsatser i fodret.