Vilka sjukdomar ingår i hjärnfonden?

Vilka sjukdomar ingår i hjärnfonden? Hjärnans hälsa

Att förstå vilka sjukdomar ingår i hjärnfonden visar hur sammanflätad vår mentala och fysiska hälsa faktiskt är. Utforska hur olika tillstånd som neurologiska skador och psykisk ohälsa ryms under samma paraply för att få en helhetsbild av detta livsviktiga medicinska område.

Vilka diagnoser täcker egentligen Hjärnfonden?

Låt oss vara ärliga. Det är lätt att tro att Hjärnfonden bara samlar in pengar till en enda specifik sjukdom, kanske Alzheimers eller stroke. Men så är det inte. De stöder faktiskt forskning om alla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som berör hjärnan och det centrala nervsystemet. Det handlar i praktiken om hundratals olika diagnoser.

När jag först började sätta mig in i hur hjärnforskning finansieras, gjorde jag ett klassiskt nybörjarmisstag. Jag trodde bestämt att psykisk ohälsa hanterades av helt andra organisationer. Där hade jag fel. Det tog mig flera veckor av inläsning för att inse att hjärnans hälsa är absolut odelbar - allt från djup depression till Parkinsons sjukdom hör hemma under samma tak. Cirka 30 procent av befolkningen drabbas av en hjärnsjukdom under sin livsti^[1] d.

Neurologiska sjukdomar: Fysiska skador i nervsystemet

Detta är den kategori som de flesta direkt associerar med klassisk hjärnforskning. Neurologi handlar primärt om fysiska skador och nedbrytning av nervsystemet. Ungefär 100 000 svenskar lever med en demenssjukdom idag, och Alzheimers sjukdom är den absolut vanligaste formen. ^[2]

Till denna grupp räknas också ALS (amyotrofisk lateralskleros), Parkinsons sjukdom, stroke, epilepsi och multipel skleros (MS). Även migrän och svår huvudvärk faller in under denna paraplyterm. Forskningen här fokuserar oftast på att förstå sjukdomsförloppen och hitta sätt att bromsa nedbrytningen. Många antar att dessa neurologiska sjukdomar hjärnfonden enbart drabbar äldre - en livsfarlig missuppfattning. En stroke kan drabba friska personer mitt i karriären.

Psykiska sjukdomar: När sinnet och kemin värker

Här hittar vi livsviktig forskning om psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser hjärnfonden. Hit hör bland annat depression, bipolär sjukdom, schizofreni och olika psykossjukdomar. Även ångestsyndrom, tvångssyndrom, ätstörningar som anorexi, samt svåra beroende- och missbrukstillstånd studeras intensivt.

Detta överraskar många. Visste du att uppemot var fjärde svensk någon gång under livet drabbas av depression?^[3] Det är en enorm siffra. Trots detta är det få som omedelbart kopplar nedstämdhet till biologisk hjärnforskning. Att förstå hur signalsubstanser och neurala nätverk påverkar våra känslor är dock en av de snabbast växande forskningsgrenarna just nu.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Hjärnans utveckling

Den sista stora pelaren rör medfödda eller tidiga variationer i hjärnans utveckling. Det handlar primärt om tillstånd som ADHD, ADD, autism och Tourettes syndrom. Dessa diagnoser handlar inte om en sjukdom som plötsligt drabbar en frisk hjärna, utan om ett nervsystem som från början fungerar och bearbetar information på ett annorlunda sätt.

Många experter anser idag att vi bör kalla det för naturliga variationer snarare än nedsättningar. En hjärna med ADHD har en annorlunda dopaminhantering, vilket kan vara både en utmaning och en tillgång beroende på miljö. Runt 5 procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD, vilket gör det till ett extremt viktigt område att avsätta forskningsmedel till. ^[4]

Varför stödja hela hjärnan istället för en enda sjukdom?

När man inser vidden av Hjärnfondens uppdrag är det naturligt att ställa sig frågan om det inte vore mer effektivt att rikta alla pengar mot en enda gåta, till exempel att bota Alzheimers. Svaret är nej. Sanningen är att hjärnan är ett extremt komplext och sammanlänkat nätverk.

Ett genombrott i förståelsen av hur nervceller bryts ner vid Parkinsons sjukdom kan mycket väl ge avgörande pusselbitar för att förstå MS eller till och med svår depression. Forskare - och det här tog tid för mig att förstå - arbetar sällan i total isolering. De lånar metoder, insikter och biologiska upptäckter av varandra hela tiden.

Förstå skillnaden: Neurologi, Psykiatri och Neuropsykiatri

Neurologiska sjukdomar

1. Stroke, ALS, Parkinsons sjukdom, Epilepsi, MS, Migrän.
2. Att hitta bromsmediciner, reparation av nervvävnad och botemedel.
3. Fysiska skador, sjukdomar och mätbar nedbrytning av nervsystemet.

Psykiatriska sjukdomar

1. Depression, Schizofreni, Bipolär sjukdom, Ångestsyndrom.
2. Förstå kemiska obalanser och utveckla bättre medicinsk och psykologisk behandling.
3. Sjukdomar som främst påverkar känsloliv, beteende och verklighetsuppfattning.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

1. ADHD, ADD, Autism, Tourettes syndrom.
2. Öka förståelsen för hjärnans olikheter och optimera tidiga stödinsatser.
3. Medfödda variationer i hur hjärnan utvecklas och bearbetar information.

Lenas kamp med en osynlig diagnos i Göteborg

Lena, en 42-årig gymnasielärare från Göteborg, kämpade i flera år med extrem trötthet och domningar i benen. Hon var frustrerad eftersom vårdcentralen först avfärdade hennes symptom som vanlig arbetsrelaterad stress.

Hon försökte bota sig själv med vila, dyra vitaminer och ändrad kost, men symptomen blev bara sämre. Efter sex månader tappade hon känseln i höger arm mitt under en lektion. Det var ett skrämmande ögonblick som tvingade fram en ordentlig utredning.

Till slut genomgick hon en magnetröntgen, och läkarna hittade plack på hennes hjärna och ryggmärg. Hon hade MS (Multipel Skleros). Det var ett fruktansvärt tungt besked, men hon kände också en enorm lättnad över att äntligen få veta vad som var fel.

Idag, ett år senare, får Lena moderna bromsmediciner. Hennes trötthet har minskat avsevärt, och hon kan jobba deltid igen. Forskning kring MS är precis den typ av avgörande arbete som Hjärnfonden är med och finansierar.

Mikaels sena insikt om hjärnans variation

Mikael, en 35-årig programmerare i Stockholm, hade alltid känt sig rastlös och haft svårt att slutföra projekt i tid. Han kritiserade ständigt sig själv för att vara lat och odisciplinerad, vilket ledde till svår ångest.

Han testade dussintals produktivitetsappar och dyra tidshanteringskurser. Inget fungerade mer än några dagar. Hans självkänsla nådde botten när han höll på att förlora sitt jobb på grund av missade deadlines.

Vändpunkten kom när hans systerson fick en ADHD-diagnos, och Mikael kände igen exakt alla symptom hos sig själv. Han sökte vård, fick göra en utredning och fick vid 35 års ålder veta att han hade svår ADHD.

Med rätt medicinering och förståelse för hur hans hjärna fungerar, vände livet helt. Han insåg att han inte var trasig, utan bara annorlunda. Forskning om vuxen-ADHD har gjort enorma framsteg det senaste decenniet.