Vilka sjukdomar ger svullen mage?

Svullen mage – mer än bara gaser: Sjukdomarna bakom uppsvälldheten

En svullen mage är ett vanligt problem som de flesta av oss upplever någon gång. Ofta är det kopplat till gaser, matvanor eller stress. Men en konstant eller återkommande svullen mage kan vara ett tecken på något mer allvarligt och bör undersökas. Flera tarmsjukdomar kan nämligen bidra till uppsvälldhet, och att identifiera den underliggande orsaken är avgörande för rätt behandling.

Varför blir magen svullen vid tarmsjukdomar?

Mekanismen bakom uppsvälldheten varierar beroende på vilken sjukdom det handlar om. Gemensamt är att det ofta rör sig om en rubbning i tarmens funktion, vilket kan leda till:

• Ökad gasbildning: Vissa sjukdomar kan påverka nedbrytningen av maten i tarmen, vilket resulterar i att mer gas bildas.
• Inflammation: Inflammation i tarmen kan leda till ökad känslighet och svullnad.
• Förändrad tarmrörelse: En onormal tarmrörelse kan leda till att gas och avföring samlas, vilket bidrar till uppsvälldhet.
• Malabsorption: Problem med att ta upp näringsämnen kan leda till att osmält mat hamnar i tjocktarmen och fermenteras av bakterier, vilket skapar gas.

Sjukdomar som kan orsaka svullen mage:

Här är några exempel på tarmsjukdomar som kan leda till en svullen mage:

• Glutenintolerans (celiaki): En autoimmun reaktion på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Inflammationen i tunntarmen kan leda till malabsorption, gasbildning och uppsvälldhet.
• Laktosintolerans: En brist på enzymet laktas, som bryter ner laktos (mjölksocker). Ospjälkad laktos i tjocktarmen fermenteras av bakterier och bildar gas.
• Irritable Bowel Syndrome (IBS): En funktionell tarmsjukdom som kännetecknas av buksmärta, uppblåsthet, förstoppning och/eller diarré. Uppsvälldhet är ett mycket vanligt symtom vid IBS.
• Crohns sjukdom: En inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan påverka alla delar av mag-tarmkanalen. Inflammationen kan orsaka ärrbildning och påverka tarmens funktion, vilket leder till uppsvälldhet.
• Ulcerös kolit: En annan inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som endast påverkar tjocktarmen. Inflammationen orsakar sår och blödningar, vilket kan bidra till uppsvälldhet.
• SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth): En ökning av bakterier i tunntarmen som normalt finns i tjocktarmen. Dessa bakterier fermenterar mat och producerar gas, vilket leder till uppblåsthet.
• Maskinfektioner: Vissa parasiter kan orsaka inflammation och problem med matsmältningen, vilket kan leda till svullen mage.

När bör man söka vård?

Enstaka episoder av svullen mage är sällan alarmerande. Men om du upplever något av följande bör du söka medicinsk hjälp:

• Återkommande eller konstant svullen mage.
• Svullen mage i kombination med buksmärta, diarré, förstoppning, viktminskning, trötthet eller blod i avföringen.
• Andra oroande symtom.

Vägen till diagnos och behandling:

För att fastställa orsaken till en svullen mage krävs en noggrann utredning. Läkaren kommer att ställa frågor om din medicinska historia, dina symtom och din livsstil. Du kan också behöva genomgå olika undersökningar, såsom:

• Blodprover: För att kontrollera inflammation, näringsbrist och andra markörer.
• Avföringsprov: För att utesluta infektioner eller andra problem.
• Koloskopi eller gastroskopi: För att undersöka tarmens insida.
• Laktos- eller glutenbelastningstest: För att utreda intoleranser.
• Röntgen eller datortomografi: För att visualisera mag-tarmkanalen.

Behandlingen beror helt på den underliggande orsaken. Det kan innebära kostförändringar, mediciner, probiotika eller andra åtgärder för att lindra symtomen och förbättra tarmens funktion.

Slutsats:

En svullen mage kan vara mer än bara ett besvärligt symtom. Om du lider av återkommande eller konstant uppblåsthet är det viktigt att söka medicinsk hjälp för att identifiera orsaken och få rätt behandling. Genom att ta din mage på allvar kan du förbättra din livskvalitet och förebygga eventuella komplikationer. Kom ihåg att informationen i denna artikel inte ersätter professionell medicinsk rådgivning. Rådfråga alltid din läkare om du är orolig för din hälsa.