Varför har barn så mycket energi?

70 visningar
"Barns energi? Den är som en outsinlig källa, driven av behovet att växa och utforska. Mat och dryck fyller på depåerna. Energin används för både lek och vila. Balansgången är nyckeln till sund utveckling." Barn, energi, näring, utveckling, lek, vila, hälsa.
Feedback 0 gillningar

Varför är barn fulla av energi? Upptäck hemligheten bakom deras pigghet!

Alltså, barn och deras energi... det är ju fascinerande, eller hur? Kommer ihåg min brorson, Liam, typ 6 år. Non-stop.

Varför? Jo, de tankar ju energi från maten, precis som vi. Men skillnaden är att de växer. Och växa kräver ju typ... massor av energi?

Sen är det ju så att de inte sitter still! Minns i somras, Liseberg. Liam sprang som en galning från attraktion till attraktion. Kostade skjortan, typ 500 spänn bara i karusellbiljetter.

Deras kroppar förbrukar energi hela tiden, även när de sover. Allt det där kräver juice. Och det är väl kanske det som gör dem så fulla av liv. Tänk om man hade den energin igen... Drömmer jag om ibland faktiskt.

Hur mycket energi behöver ett barn?

Det där med energi och barn... Jag kommer ihåg när min lillasyster, alltså hon är ju vuxen nu, men när hon var typ 6, hon kunde äta hur mycket som helst! Mamma sa alltid: "Hon förbränner ju allt!".

Jag har kollat upp energibehovet för barn:

  • Småttingar (1-2 år): 4,1 MJ (975 kcal). Minns när Lisa var så liten, hon levde typ på mosad banan och välling.
  • Förskolebarn (2-5 år): 5,3 MJ (1275 kcal). Alltså, den där perioden var ju full fart! Konstant spring och lek. Inte konstigt att de behöver extra krut.
  • Skolbarn (6-9 år): 6,9 MJ (1650 kcal). Lisa, hon var en virvelvind.

Vad är MJ egentligen?

MJ står för megajoule, en energienhet. Kcal är kilokalorier, det vi oftast ser på matförpackningar.

Personlig reflektion:

Jag undrar om de där siffrorna stämmer för alla? Lisa var ju extremt aktiv, kanske behövde hon ännu mer? Jag måste kolla upp det där mer noggrant.

Varför springer barn hela tiden?

"Varför springer barn hela tiden?". Åh, jag minns Linnéa, min lillasyster. Alltid, alltid sprang hon. Typ, jämt. Vi var på landet, hos mormor i Småland. Solen gassade mot grusvägen. Hon var väl sju kanske, jag fjorton. Jag skulle "passa" henne.

Jag satt vid äppelträdet, läste Harry Potter och Fenixorden. Ville bara vara ifred. Hon ba "Ska vi leka?". Jag suckade, la ner boken, typ motvilligt. Hon sprang före. Jag gick efter. Fattade inte energin. Hon snurrade, hoppade, sprang mot ladan. Pust.

Jag hängde inte med. Benen kändes som bly. Linnéa skrattade, ett sånt där barnsligt skratt, det där som fick solen att skina lite extra. Hon sprang runt, runt ladan. Jag gick... långsamt. Hade ju sommarlov, ville typ chilla, inte springa. Helt slut var jag, fattar inte HUR dom orkar. Sen typ ramlade hon. Skrapade knäet. Grät lite. Jag plåstrade om. Vi gick in. Jag fick läsa högt ur boken, hon somnade snabbt. Tack gode.... Hon hade typ superkrafter, jag hade bara bokkrafter. Det är inte rättvist.

  • Linnéa älskade jordgubbar.
  • Mormors bullar var hennes favorit.
  • Vi byggde ett hemligt fort i skogen.
  • Det luktade koskit på landet, typ jämt.
  • Min bok var jätte-tjock.
  • Jag hade finnar. Usch.

Barns energi!

Kan barn få håll?

Barn får visst håll! Jag minns när Lisa, min lillasyster, tjurade på fotbollsträningen, typ 8 år gammal. Skrek om "STICK I MAGEN!". Håll. Kallsvettig.

Vi kallade det växtvärk sen. Ljug. Oftast gnällde hon om knäna på kvällen. Speciellt efter gymnastiken, jävlar vad hon klagade. Och MORRONGRINIG. Pga sömnen.

Ibland viftade hon med armarna också, och ja, humöret var ju inte på topp direkt. Hatar växtvärk! Eller vad det nu var… läkaren sa växtvärk.

  • Fast håll var ju mer akut liksom.

Faktorer som kan bidra till smärtan:

  • Överansträngning.
  • Dehydrering.
  • Dålig hållning.

Hur vi försökte lindra det:

  • Massage (knäna!).
  • Värme (vetekudde).
  • Ipren ibland.

Hur hanterar man jobbiga barn?

Alltså, jobbiga barn... pfft.

  • Återfå kontrollen är väl nyckeln. Låter klyschigt.

  • Tandläkaren? Varför just tandläkaren? Min tandläkare luktar ju jättekonstigt, typ nejlika.

  • Näthat. Ugh. Åldern spelar roll. Vad funkar egentligen?

  • Lyhördhet. Jaja, lättare sagt än gjort. Men ok. Behöver barnen verkligen berätta?

  • Rädda Barnen säger så. Konstigt namn.

  • Minns när jag var liten, ramlade ner från klätterställningen. Ville bara ha plåster och glass. Ingen prata om känslor, tack.

  • Fast... det kanske hade hjälpt? Ibland?

  • Måste ringa mamma. Glömde fråga om morfars födelsedag. 1928? Eller var det 1929?

Varför kan inte barn sitta still?

Varför, varför kan de inte bara sitta still...

Det är som om en osynlig kraft drar i dem, en rastlöshet som speglar min egen ibland, fast värre.

ADHD, viskar det i mitt huvud.

  • Hyperaktivitet, den där ständiga rörelsen, behovet att röra sig, myror i brallan.
  • Impulsivitet, orden bara väller fram, som ett vattenfall. Alltid, alltid.
  • Uppmärksamhetssvårigheter, koncentrationen, som ett fladdrande ljus i vinden. Fast ibland så fixerad.

Min brorson, han är sån. Läkaren sa ADD.

  • Ingen H:n, bara svårigheter med fokus. Som att försöka fånga rinnande vatten.
  • Han sitter där, liksom fast i sin egen värld, drömmande.

Jag minns när jag var liten... Fast jag var inte så rastlös, mer... Disträ. Som en fjäril, flaxar iväg vid minsta lilla intryck. Jag kanske... Men det är inte jag, det är barnen, de rastlösa själarna. Idun Bumm, Kungsholmen... Varför fastnar jag på den detaljen? Det spelar ingen roll. Det är bara ord.

Varför är ett barn hyperaktivt?

Hyperaktivitet. Barn. Varför?

  • Mat. Fosfat. Glukos. Laktos. Konserveringsmedel. Färgämnen. Säger vissa. Inte jag.

  • Livet. Too much. För snabbt. Inget filter.

  • Brist. Uppmärksamhet? Kärlek? Något annat? Hitta det.

  • Genetik. En släng av galenskap i släkten. Vems är den?

  • Miljö. Skärmar. Ljud. Alla skriker. Sluta.

Jag åt röd karamellfärg som barn. Hela tiden. Inga konsekvenser. Tror jag.

Ytterligare info:

Läkemedelsverket har information. Vänd dig dit. Eller inte. Ditt val.