Varför bör man röra sig minst 60 minuter varje dag?

Varför barn behöver röra sig 60 minuter om dagen

Fysisk aktivitet under uppväxtåren ger kroppen nödvändiga förutsättningar att utvecklas naturligt. Förstå de unika hälsorekommendationerna för den uppväxande generationen och varför bör man röra sig minst 60 minuter varje dag och varför daglig rörelse skiljer sig från vuxnas behov.

Varför är rekommendationen om 60 minuter så viktig för barn?

Frågan om varför barn och unga bör röra på sig i minst 60 minuter varje dag rör en grundläggande hälsoaspekt som har stor betydelse under uppväxtåren. Rekommendationen om minst 60 minuters pulshöjande rörelse om dagen gäller främst den uppväxande generationen för att stödja deras växande kroppar och lägga grunden för en god hälsa. Det handlar inte om att tvinga fram elitidrott, utan om att ge kroppen de bästa förutsättningarna för att utvecklas naturligt. ^[1]

När barn rör på sig händer det mycket i kroppen som varken syns eller märks direkt. Skelettet blir starkare, musklerna byggs upp och hjärt- och lungkapaciteten förbättras avsevärt. Det är en investering som betalar av sig under hela livet, eftersom de vanor som grundläggs i unga år ofta hänger med upp i vuxen ålder.

Hälsofördelar med daglig rörelse för växande kroppar

De positiva effekterna av regelbunden fysisk aktivitet sträcker sig långt bortom den fysiska styrkan. De viktigaste hälsofördelarna delas upp i flera områden: Starkare kropp: Bygger upp skelettet och stärker musklerna under uppväxtåren. Bättre kondition: Förbättrar hjärt- och lungkapaciteten samt koordinationen. Minskad sjukdomsrisk: Förebygger övervikt och minskar risken för framtida livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Psykiskt välbefinnande: Ökar det psykiska måendet och fungerar skyddande mot till exempel depression. Bra vanor: Grundlägger vanor som ofta hänger med upp i vuxen ålder.

När jag själv brukar titta på hur barn leker idag - ofta fast framför skärmar eller mobiler - inser man hur lätt den naturliga rörelsen försvinner. Det krävs faktiskt en medveten insats för att nå upp till den där timmen om dagen, men det behöver inte vara komplicerat.

Vad skiljer rekommendationerna för barn från vuxna?

Det är lätt att bli förvirrad av alla siffror och rekommendationer som fladdrar förbi i media. För vuxna ser rekommendationerna helt annorlunda ut jämfört med vad som gäller för barn och unga. För vuxna är rekommendation fysisk aktivitet folkhälsomyndigheten i stället 150 till 300 minuters måttlig aktivitet per vecka, vilket motsvarar drygt 20 till 40 minuter om dagen. ^[2] All rörelse räknas, och mer aktivitet ger större hälsoeffekter. Skillnaden beror på att barns kroppar fortfarande utvecklas och har ett helt annat behov av fysis stimulans för att växa optimalt.

Så får du in mer vardagsmotion utan krångel

Att få barn att röra på sig i 60 minuter varje dag behöver inte innebära schemalagda träningspass eller dyra idrottsaktiviteter. vardagsmotion för barn är ofta den enklaste lösningen för att nå målet. 1. Gå eller cykla till skolan i stället för att åka bil. 2. Låt barnen leka utomhus en stund direkt efter skoldagens slut. 3. Byt ut en del av skärmtiden mot fysiska lekar eller familjeaktiviteter. 4. Uppmuntra till lek som utmanar balans och koordination.

Lets be honest - det går inte alltid smärtfritt. Vissa dagar möts man av totalt motstånd när soffan lockar mer än en promenad. Men det är just de dagarna som de små insatserna gör störst skillnad.

Jämförelse av rekommendationer för fysisk aktivitet

Rörelsebehovet förändras genom livet. Här är en tydlig översikt över hur riktlinjerna skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper.

Barn och unga

• Pulshöjande aktivitet som utmanar kondition och styrka
• Stödja växande kroppar, bygga skelett och lägga grund för livslång hälsa
• Minst 60 minuter varje dag

Vuxna

• Måttlig till hög intensitet beroende på dagsform och mål
• Bibehålla hälsa, förebygga livsstilssjukdomar och hantera stress
• 150 till 300 minuter måttlig aktivitet per vecka (ca 20-40 min/dag)

Familjen Nilssons kamp mot skärmarna

Johan och hans 10-årige son Leo i Uppsala satt alldeles för många timmar framför datorer och tv-spel efter skolan, vilket gjorde att Leo kände sig trött och rastlös.

Johan försökte först med tvingande regler och beslagtog surfplattan, vilket bara ledde till högljudda bråk och att Leo drog sig undan.

Efter två veckors irritation insåg Johan att han behövde ändra strategi och i stället göra rörelsen till en gemensam, rolig stund efter middagen.

De införde 'kvällspromenaden' på 20 minuter tillsammans, vilket raderade konflikterna, fick upp pulsen och förbättrade Leos sömnmärkbart inom loppet av fyra veckor.