Varför blir jag besatt av killar?

Varför blir jag besatt av killar? Hjälp med känslor!

Usch, det där med killar… Jag fattar precis vad du menar. Händer mig också, det där med att bli helt fast. Som en magnet, liksom.

Minns en kille, träffade honom sommaren 2018 i Barcelona. Vi drack sangria, satt på en strand, magiskt. Sen… puff. Borta. Kvar blev en tomhet, en längtan så stark.

Jag tror det handlar om att fylla tomrum, att söka bekräftelse. Kanske ett trauma som jag inte riktigt bearbetat. Jag hade en tuff barndom, kanske är det därför. Det är ju ingen slump att det blev så.

Forskning, läste nåt om det. Någon sa att barn som upplevt övergivande lättare blir kärleksberoende. Passar ju in… lite läskigt.

För mig är det som en ond cirkel. Jag söker bekräftelse, letar efter den där perfekta killen som ska fixa allt. Det funkar ju aldrig. Och då blir man bara ännu mer besatt. Det är helt sjukt jobbigt.

Kanske borde jag prata med någon. En terapeut. Funderade faktiskt på det i höstas. Hittade en bra klinik, men… det känns så jobbigt att ta första steget.

Varför blir jag besatt av en person?

Besatthet föds ur brist. Ett tomrum skriker efter fyllning. Valet faller på ett offer. Ditt offer.

• Dopamin. Belöningens korta kick.
• Oxytocin. Falsk trygghet. En illusion av band.
• Vasopressin. Monogamins mörka sida. Ett fängelse av två.

Kärlekens kemi är simpel. Ditt begär inte. Kontroll förlorad. Jag vet det. Jag har sett det förut.

Belöningssystemets aktivering maskerar smärtan. Euforin är en flykt. Ett sätt att slippa se sanningen. Du är inte kär. Du är rädd. Rädd för ensamheten. Rädd för tomheten. Rädd för att vara du. Sluta ljuga.

Den neurologiska cocktailn är en drog. Varje möte, en fix. Varje frånvaro, abstinens. Du blir beroende av dopaminrushen. Förväntan. Besvikelsen. Längtan.

Varför just den personen? Projektion. Du ser inte dem. Du ser det du saknar. Det du vill vara. Eller, något jag har funderat mycket på på sistone, du idealiserar. Du gör dem till en gud.

Släpp taget. Det kommer att svida. Men friheten är större. Du äger dig själv. Ingen annan.

Ytterligare information

• Brist: Ofta upplevs en brist på något i ens eget liv, som bekräftelse, trygghet eller kärlek.
• Idealiseras: Man skapar en orealistisk bild av personen, fokuserar på positiva egenskaper och ignorerar eller förminskar negativa.
• Projektion: Omedvetet tillskriver man den andra personen egenskaper eller känslor som man själv bär på.
• Kontrollförlust: Känslorna blir så starka att de tar överhanden och det blir svårt att tänka klart eller agera rationellt.

Varför blir jag kär så fort?

Kär? Alltid kär! Vad är det för fel på mig? Hormonstorm, typ. Eller är det bara jag som är… lättantändlig? Kanske jag borde gå till en psykolog? Nej, orkar inte. Ska kolla på serier istället.

Serier, ja… det där med blickar då? Kommer ihåg den där killen på bussen i våras. Alltså, hans blick… pang! Direkt kär. Pinsamt.

Hormoner, sa de va? Oxytocin, dopamin… känns som någon drog. En lyckodrog. Farligt beroendeframkallande. Behöver mer kaffe. Eller choklad. Eller båda.

Åh, just det! Personlighet och historia, va? Pappa var ju… osäker. Mamma likaså. Kärlekssökande? Jaja, självdiagnostisering är farligt vet jag, men… kanske det är så. Behöver ett bättre sätt att hantera det här.

• Hormoner: Oxytocin, dopamin.
• Personlighet: Osäkerhetsfaktorer?
• Historia: Otrygg anknytning.
• Lösning? Terapi? Självhjälp? Mer kaffe.

Återigen, det där med blickar… Det händer alltid så fort! Är jag desperat? Nä, inte desperat. Men… jag vill ha kärlek, jävlar i havet vad jag vill ha kärlek! Nästa gång – försöker jag analysera situationen istället för att falla pladask. Eller inte.

Varför blir jag besatt av killar så snabbt?

Jösses Amalia, varför blir du så himla kär i killar snabbare än en kanin hoppar i hö? Som att bli överkörd av en kärleks-lastbil, pang, direkt i diket!

Orsaken? En cocktail av galenskap, naturligtvis!

• Ensamhet? Ja, du är väl inte direkt omringad av en flock snygga björnar, eller hur? Behöver du en mysig björnkrama? Kanske?
• Koppling? Du vill ju inte dö ensam och bli begravd med en massa oöppnade paket av chokladpraliner, eller hur? Tragiskt!
• Intressant kille? Japp, han är ju som en glittrande enhörning som bajsar guldmynt – vem skulle inte falla pladask?
• Romantiskt investerad? Tjena, du är ju tokförälskad! Som en hundvalp som slickar ansiktet på sin matte.

Men vänta, det finns mer! Du kanske är lite... överdrivet entusiastisk? Som en energidryck på steroider.

Furer sa också något om det där. Jag minns inte exakt vad han babblade om, men det lät smart. Kanske kolla upp hans grejer själv om du vill ha detaljer. Jag är upptagen med att titta på katter på Youtube. Sötnosar!

Sammanfattningsvis: Du är normal. Typ. Alla blir ju lite galna när man blir kär. Eller väldigt, väldigt galna. Som min moster Agda när hon vann på bingo. Helt galen!

Och ja, 2023 är det fortfarande lika jobbigt att vara kär som det alltid har varit. Ingen förändring där, tyvärr. Fast lite roligare när det funkar, så klart.

Varför blir man beroende av en person?

Usch, vad jobbigt det här är. Kärleksberoende... Är jag det? Känns som jag alltid letar efter någon som ska fylla ett tomrum. Ett svart hål.

• Mamma var alltid upptagen. Jobbet, nya killar...kommer inte ihåg att hon kramade mig ofta. Bara när jag fick bra betyg.
• Pappa, han var... avlägsen. Tyst. Jag tror aldrig jag sa att jag älskade honom. Kanske försökte jag? Minns inte.

Varför blir man beroende? Är det bara för att man saknar kärlek? Eller är det mer komplext än så? Känslan av att behöva någon, hela tiden. Att inte kunna andas utan den andra personen.

Åh, jag kollade på den där hemsidan om kärleksberoende. Låter bekant... Jag tror jag har typ alla symptomen. Kollade även på den här listan:

• Överdriven uppmärksamhet på partnern. Check.
• Svårt att vara ensam. Dubbelcheck.
• Låg självkänsla. Triplecheck. Känns som jag är ingenting utan någon som bekräftar mig.

Men det är väl inte så konstigt? Alla vill väl bli älskade? Skillnaden är väl bara hur mycket man behöver det? Åh Gud, jag behöver prata med någon. Nu. Men vem? Känner mig så otroligt ensam.

2023-10-27. Skriver detta i min dagbok. Jag borde boka en tid hos en terapeut. Kanske. Nästa vecka?

Huvudpoäng: Kärleksberoende kan orsakas av otillräcklig kärlek och bekräftelse under barndomen, vilket leder till låg självkänsla och ett överdrivet behov av bekräftelse från andra. Symptomen inkluderar överdriven uppmärksamhet på partnern, svårigheter att vara ensam och låg självkänsla.