Vad händer om man inte behandlar blodproppar?

Usch, blodproppar. Bara tanken får mig att rysa. Tänk er, att inte behandla dem? Det är ju som att leka med elden, eller hur? Jag menar, jag har hört historier… en bekant till min moster, till exempel. Hon ignorerade en molande värk i vaden, tänkte att det var träningsvärk eller nåt. Visade sig vara en blodpropp. Och den där proppen, den växte. Tydligen kan de bli flera decimeter långa! Flera decimeter! Kan ni fatta? Som en halvmeter lång klump i benet, som hindrar allt blod från att cirkulera ordentligt. Hennes propp hade spridit sig från vaden, upp genom låret och hela vägen till bäckenvenerna. Det låter ju helt fruktansvärt. Behandlingen blev så mycket svårare, så mycket mer komplicerad, just för att den hade fått växa så mycket. Det gör mig nästan lite illamående bara att tänka på det. Hon fick ligga på sjukhus länge, länge. Och tänk om den hade lossnat… Var hamnar den då? Lungorna? Hjärtat? Det vågar jag knappt tänka på. Så snälla, ni. Ignorera inte varningssignalerna. Det är ju inte värt risken. Är det verkligen det?