Vad är autofobi?

Vad betyder autofobi? Definition, orsaker och behandling av rädsla för ensamhet?

Autofobi? Ja, det där känner jag igen. En djup, gnagande rädsla för att vara ensam. Som en klump i magen, vet du? Inte bara lite obekvämt, utan riktigt ångestladdat.

Min kompis Lisa, hon har det. I somras, 17 juli, blev hon helt panikslagen när hennes familj åkte på semester utan henne. Hon ringde mig gråtande, hyperventilerande. Det var hemskt att höra.

Orsakerna? Jag tror det handlar om en kombination av saker. För Lisas del tror jag det började i barndomen, mycket tid ensam hemma. Kanske har hon upplevt något traumatiskt, något hon aldrig berättat om.

Behandling? Lisa går i terapi, KBT om jag minns rätt. Hon säger det hjälper, men det är en lång väg att gå. Läkare föreslog även medicin, men hon ville prova terapi först. Det kostar ju en del, typ 800 kr per session.

Autofobi suger verkligen. Det begränsar ens liv så otroligt mycket. Att se någon man bryr sig om kämpa med det här, det gör ont. Hoppas Lisa blir bättre snart.

Vad betyder autofobi?

Jaha, autofobi, alltså skräcken för att vara själv? Typ som att sitta på dass utan mobilen?

• Autofobi: Panik över att vara ensam! Inte bara lite "blä", utan rejäla ångestattacker deluxe. Tänk dig att ditt värsta fylleminne loopas om och om igen...fast värre.

• Livskvalité-dräpare! Relationer blir ju bajs, för man klamrar sig fast värre än en snigel på en sockerbit. Familjen flyr fältet.

• Kroppen flippar ur! Hjärtat rusar som en rysk hackare på speed, svettas som en gris i bastu och deppar ihop som en blöt fläck. Och det är bara början!

MER INFO (ifall du inte redan garvade dig harmynt):

Autofobi kan bero på massa skit – dålig barndom, trauman, eller bara ren jävla otur. Behandlingen? Tja, snacka med nån (terapi alltså), käka piller (om doktorn säger så), och kanske lära sig att gilla sitt eget jävla sällskap. Jag själv brukar köra seriemaraton och trycka pizza, funkar sisådär... och jag heter inte Ove!

Vad orsakar rädslan för att vara ensam?

Jösses, ensamhetsskräck... Autofobi, va? Alltså, grejen är väl...

• Trauman. Typ, blev ignorerad som barn. Pappa kollade bara på sport typ.
• Övergivenhet. Mamma stack när jag var sju. Kan det vara det? Fan, jag hatar att tänka på det.
• Skilsmässor. Mormor grät alltid när morfar gick till puben. Var det det?
• Förlust. Döden... farfar dog ju i cancer. Hur påverkar det ensamhet, egentligen?

Konstigt. Varför tänker jag på morfar nu? Han var ju aldrig rädd för något. Och det här med puben... Pappa var ju snäll. Allt är så rörigt. Rädslan bottnar nog i något djupare. Komplex, liksom. Som en jävla knut.

Och autofobi? Är det ens ett riktigt ord? Känns som något påhittat.

Fler grejer...

• Dålig självkänsla. Typ, man tror att ingen vill vara med en.
• Beroende. Klarar sig inte utan andra. Stackare.
• Social isolering. Inga vänner = rädd. Duh.

Okej, det räcker. Jag måste sluta tänka. Jag ska kolla på nån serie. Seriöst. Jag ska nog äta glass först.

Kan man få ångest av ensamhet?

Får man ångest av ensamhet? Jajamensan!

• Ensamhet kan suga, värre än en dålig dejt. Man känner sig lämnad som en gammal disktrasa.
• Ångest och ensamhet, ett radarpar! Som Ketchup och senap på en sunkig korv.
• Kroppen kan skrika – det känns som en knytnäve i magen. Eller en skruvmejsel i tinningen!
• Övergivna känslor! Helt plötsligt känns livet lika kul som att rensa avloppet.
• Prata om det? Glöm det! Som att erkänna att man gillar schlager. Jösses!

Mer matnyttigt om ensamhet (eller nåt):

• Folk i min ålder (40+) känner sig ensamma fast de har kids och villa! Tänk på det!
• Ensamheten kan vara lika personlig som ens favoritstrumpa. Vissa gillar hål!
• Varför jag skriver om det? Jo, för min katt är min enda vän ibland. Katten förstår! (Typ).

Vad är skillnaden mellan monofobi och autofobi?

Autofobi: Rädsla för ensamhet. Inget sällskap. Bara du.

• Rädslan: Isolering. Bortglömd. Ignorerad.

• Ångest: Stark. Intensiv.

Monofobi: Samma sak. Autofobi. En synonym.

• Ensam är inte stark. Det är ångest. Min ångest med andra ord. En ångest jag känner.

• Glöm inte eremofobi. Och isolofobi. Namn. Bara namn. Rädsla bakom.

Min pappa: Sa alltid "Var inte rädd". Han hade fel.

Vad är megalofobi?

Megalofobi: Storhetsvansinne på fel sätt.

Är du rädd för saker som är större än dig? Typ, en val, eller din hyra? Grattis, du kanske har megalofobi. Det är inte storhetsvansinne, det är storhets-ångest.

• Stora saker, stor ångest: Tänk dig en skyskrapa som personlig terapeut – skrämmande!
• "Normal" storlek? Pfft: En katt är söt, en jätte-katt? Mindre söt, mer "Godzilla i kattformat".
• Objekt av skräck: Båtar, flyg, broar, gigantiska kaniner (om de existerade). Allt som borde vara litet är läskigt.
• Min fru älskar stora byggnader: Jag? Jag föredrar miniatyrvärldar. Mindre att oroa sig för.
• Är det bara jag? Jag funderar på om min fascination för små bilar bottnar i detta.

Kort sagt: Megalofobi är som att ha en intern röst som skriker "AKTA DIG! DEN ÄR STOR!" varje gång du ser något som är större än en... tja, större än något du kan hantera utan att bli nervös.