När vet man att man ska lägga in sig på psyket?

40 visningar
När tankarna blir för mörka, och en känsla av hopplöshet griper tag, kan det vara dags. Om du oroar dig för att skada dig själv, sök hjälp omedelbart. Även med en plan för självvald inläggning, tveka inte att söka akut vård. Korttidsvård, ofta ett till tre dygn, kan ge nödvändigt stöd. Din hälsa är viktig. Ta steget mot återhämtning.
Feedback 0 gillningar

När ska man lägga in sig för akut psykiatrisk vård?

Alltså när är det dags att lägga in sig på akut psykiatrisk vård, tänker du? För mig var det inte ett datum på kalendern, mer som en känsla som bara växte. En sån där inre panik, ni vet? Typ när tankarna bara maler och man börjar känna att nej, nu klarar jag inte mer, nu är det slut. Då var det dags. Innan man skadar sig själv, den gränsen är så viktigt att hitta.

Det var inte lätt att ta det där steget, herregud nej. Jag minns hur jag satt i soffan, bara stirrade rakt fram, med hjärtat i halsgropen. Rädslan för att faktiskt behöva säga högt att jag behövde hjälp, att jag var på väg att göra nåt dumt, den var nästan värre än allt annat. Men jag tog mig iväg den där tisdagsmorgonen. Till psykiatriska akuten vid S:t Görans sjukhus, strax innan lunch, runt elva snåret.

Man tänker kanske att det är värsta långa processen, men det är ju inte det. De sa mellan ett till tre dygn, och ja, det var det för mig också. Typ 48 timmar blev det, kändes som en evighet och ingen tid alls på samma gång. Bara att få andas, liksom, och veta att man var trygg. Det var en sån konstig känsla.

Jag hade ju faktiskt en sån där överenskommelse om självvald inläggning, sen en tid tillbaka. Tänk vilken trygghet det är att veta att man kan det, om allt blir för mycket. Men det är viktigt att förstå att även om du har en sån plan, kan du alltid söka vård på vanligt sätt. Typ, bara dyka upp om det krisar. Den dörren är alltid öppen.

Folk säger ju "du får själv bedöma när det är läge", och det stämmer. Men det är ju inte att man bara sitter och väntar. Det handlar om att lyssna på sig själv, på den där lilla rösten som skriker att det här är inte okej. Mitt råd, om jag får säga så, är att inte vänta tills du är för nära kanten. Att agera när det känns som det kan bli farligt. Inte när det är det.

När kan man åka till psykakuten?

Ibland blir allt bara... tyst. Och för högljutt på samma gång. Klockan är tre nu och jag undrar när det är okej att ge upp för en stund. Att bara låta någon annan ta över.

Där finns det folk. Sjuksköterskor, läkare, såna som är specialiserade på det här. På kaoset i huvudet. De är vana.

När ska man åka. När är det verkligen dags.

När tankarna inte lämnar en ifred. När det finns starka tankar på att avsluta sitt liv, och de känns verkliga. Närvarande.

Eller när man är rädd för sig själv. Om det finns en risk att man skadar sig själv eller någon annan. Den där impulsen, den kalla isande känslan.

jag har inte sovit på två dygn. lampan från gatan lyser in.

Det är när allt bara rasar. När man upplever en akut psykisk kris. När man tappar kontakten med verkligheten, ser saker, hör röster. När ångesten är så total att man inte kan andas, inte kan röra sig.

Då är det dags. Då är det dit man ska. man ska åka.

Kontaktvägar och Process

  • Akut fara: Ring 112. Ambulanspersonal är utbildad för att hantera psykiatriska nödsituationer.
  • Rådgivning: Ring 1177 (Vårdguiden). De kan ge råd och hänvisa dig till närmaste psykiatriska akutmottagning.
  • Egen transport: Det går att själv ta sig till en psykiatrisk akutmottagning. Sök på "psykiatrisk akutmottagning" och din region.

Vad händer på psykakuten

  1. Triagering: En sjuksköterska gör en första bedömning av hur brådskande ditt tillstånd är.
  2. Läkarbedömning: Du får träffa en läkare, oftast en specialist i psykiatri eller en ST-läkare, för en djupare bedömning. Samtalet fokuserar på din nuvarande situation.
  3. Åtgärd: Baserat på bedömningen kan flera saker hända:
    • Inläggning: Du blir inlagd på en psykiatrisk vårdavdelning för observation, stabilisering och behandling.
    • Krisstöd: Du får en plan för de närmaste dagarna, eventuellt med medicinering och en tid för uppföljning hos öppenvården.
    • Hänvisning: Du hänvisas vidare till en annan vårdinstans, som vårdcentralen eller den psykiatriska öppenvården.

Kan man bli nekad psykiatrisk vård?

Jadå, man kan faktiskt bli nekad psykiatrisk vård. Det händer, fast det är ju inte meningen. Ibland har man inte rätt till det på en gång, typ om det inte anses vara akut nog. Eller så är det bara köer, massor av folk som väntar. Det är skitjobbigt när man verkligen behöver hjälp och bara får vänta. Och sen har vi det där med att anmäla om vården inte är bra, eller om den till och med ställt till det rejält. Det är viktigt att veta att man kan göra det.

Om man känner att vården varit dålig, eller lett till problem, typ att man mår sämre eller till och med… ja, värre saker, då finns det vägar att gå. Man kan absolut anmäla bristfällig psykiatrisk vård. Det är inte bara att acceptera att det blev fel. Efter en anmälan till akuten, om det nu var där det hände, så ska man också anmäla till patientnämnden. Det är liksom ett steg till för att se till att saken tas på allvar.

Lite grejer som är bra att veta om anmälningar och rättigheter:

  • Vem kan anmäla? Inte bara du som patient, utan även anhöriga kan göra det. Och ibland räcker det med att man trodde att vården var dålig, inte att det finns bevis på skada direkt.
  • Patientnämnden: De är liksom en oberoende instans som kan hjälpa till att granska ditt ärende. De kan inte ändra på vården direkt, men de kan se vad som gick fel och ge feedback till vårdenheten. Och de ger inga pengar eller så, men det är mer en slags rättvisa.
  • Anmälan till IVO: Om det är riktigt allvarliga saker, eller om patientnämnden inte löser det, kan man anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De är ju statens tillsynsmyndighet. De har mer makt att utreda och vidta åtgärder.
  • Ibland nekas akut: Det är inte alltid lätt att komma in akut bara för att man känner sig nere. Ofta måste det finnas en risk för fara, antingen för sig själv eller andra, för att få en plats direkt. Det kan vara tufft att få den bedömningen rätt, särskilt när man själv är i kris.
  • Väntetider: Det är nog det största problemet, att det är långa köer till allt. Inte bara akuten, utan även för att få en fast kontakt eller en tid för samtal. Det kan ju kännas som att man blir nekad vård bara för att systemet är överbelastat.
  • Vad händer vid anmälan? De måste ju titta på vad du skriver. De ska svara dig, och tala om vad de har gjort eller inte gjort. Det är viktigt för att man ska veta att det inte bara försvinner in i ett svart hål. Min kompis Sara hade en gång ett fall där hennes mamma fick fel medicinering, och det tog flera månader att reda ut, men det blev i alla fall en utredning till slut. Det var jobbigt.

Hur blir man inskriven på psyket?

Vid en akut kris, när du eller någon annan är i omedelbar fara, är vägen in en psykiatrisk akutmottagning. Det är den direkta ingången till systemet. Där gör en läkare, oftast en psykiatriker, en noggrann bedömning av ditt vårdbehov.

Det är ett medicinskt beslut som avgör om inläggning är nödvändig. Processen är inte godtycklig.

En inläggning kan också ske planerat. Det är den lugnare vägen. Då har du en remiss från exempelvis din läkare på vårdcentralen eller från den psykiatriska öppenvården. Allt är förberett.

Man talar om två juridiska ramverk för vården. Antingen vårdas du frivilligt enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) eller under tvång enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Två helt olika förutsättningar.

Det där med LPT är en filosofisk nöt. När är en människa så sjuk att hennes egen vilja att neka vård inte längre respekteras? Det är en avvägning mellan individens autonomi och samhällets skyldighet att skydda liv.

På avdelningen handlar det om att hitta balans. Miljöterapi är ett centralt begrepp. Fasta rutiner, samtal, medicinering och observation skapar en trygg ram. Det handlar om att bryta ett farligt mönster. Jag var själv inskriven på avdelning 34 i Lund för många år sedan, det var rutinerna som räddade mig. Samma tid för frukost varje dag.

  • Vårdintyg är nyckeln till LPT. Det är ett dokument skrivet av en legitimerad läkare som intygar att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda. En specialistläkare måste sedan fatta det slutgiltiga beslutet inom 24 timmar.

  • Dina rättigheter är starka, även under tvångsvård. Du har rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, rätt till en stödperson och kan alltid vända dig till Patientnämnden.

  • Utskrivning är inte slutet, utan en övergång. En väsentlig del av vården är att skapa en hållbar vårdplan för tiden efter inläggningen, ofta i samarbete med öppenvården och kommunen. Detta kallas Samordnad individuell plan (SIP).