Måste man få i sig fett?

Måste man få i sig fett? Så fungerar fett i kosten

Att förstå måste man få i sig fett är avgörande för en hälsosam kosthållning. Lär dig mer om hur olika typer av fett påverkar välmåendet och varför kosten behöver rätt balans för att fungera optimalt i vardagen utan krångliga restriktioner.

Måste man få i sig fett?

Ja, du måste man få i sig fett. Fett är ett livsnödvändigt näringsämne som kroppen inte kan tillverka själv från grunden, och utan fett i kosten kan inte kroppens organ och system fungera normalt.

Det kan kännas motstridigt i en tid då bantningstips och dieter ofta fokuserar på att utesluta det som är fettrikt. Men att helt försöka ta bort fettet från tallriken är ungefär lika smart som att försöka köra en bil utan motorolja - det skär ihop ganska snabbt.

Varför behöver kroppen fett?

Kroppen använder fett till flera helt avgörande funktioner. För det första fungerar fett som kroppens mest koncentrerade energikälla, vilket är extra viktigt under längre perioder av fysisk ansträngning.

För det andra är fettet helt nödvändigt för att du ska kunna ta till dig vissa vitaminer. De fettlösliga vitaminerna A, D, E och K kräver nämligen närvaro av fett i tarmen för att kroppen ska kunna suga upp dem ur maten du äter.

Dessutom bygger och reparerar fett cellmembran i varenda cell samt tillverkar livsviktiga hormoner, som till exempel östrogen och testosteron. Fettvävnaden fungerar också som ett inbyggt stötdämpande skydd för dina inre organ och hjälper till att hålla en stabil kroppstemperatur.

Skillnaden på mättat och omättat fett

Alla fetter är inte likadana, och det är stor skillnad på mättat och omättat fett du väljer att lägga på tallriken. Man brukar dela in dem i två huvudgrupper baserat på deras kemiska struktur och hur kroppen reagerar på dem.

Det nyttiga fettet - omättat fett

Det omättade fettet brukar kallas det nyttigt fett mat. Det delas i sin tur upp i enkelomättat och fleromättat fett. Du hittar det i matvaror som olivolja, rapsolja, avokado, nötter, frön samt i fet fisk som lax och makrill.

Den här typen av fett är bra för hjärtat och kärlen. De livsviktiga fettsyrorna Omega-3 och Omega-6 hör hit, och eftersom kroppen inte kan bilda dem själv måste vi få i oss dem via kosten regelbundet.

Det mindre nyttiga fettet - mättat fett

Mättat fett finns det gott om i smör, grädde, rött kött, charkuterier och kokosolja. Kroppen klarar sig på en viss mängd mättat fett, men de flesta i Sverige äter betydligt mer än vad som är nödvändigt.

Ett för högt intag av mättat fett kan på sikt påverka blodfetterna negativt och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det betyder inte att du aldrig får äta en bit smör, men det bör inte vara basen i din dagliga matlagning.

Hur byter du ut det mindre nyttiga fettet?

Att dra ner på det mättade fettet och få i sig mer av det omättade behöver inte vara krångligt. Små justeringar i vardagen gör stor skillnad för helheten utan att du behöver lägga om hela din livsstil på en gång.

Här är några enkla byten som fungerar i köket: Byt smör mot olja: Använd flytande margarin eller rapsolja när du steker mat istället för fast smör. Välj rätt mejerier: Byt ut vanlig grädde mot matlagningsgrädde baserad på växtriket eller havregrädde. Fisk istället för kött: Ersätt någon måltid med rött kött i veckan med fet fisk som lax eller strömming. Snacka smart: Byt ut chipsen mot en näve naturella nötter eller solrosfrön när du är sugen.

Jämförelse mellan olika fettgrupper

Omättat fett (Nyttigt fett)

• Bra för hjärt- och kärlhälsan samt sänker det onda kolesterolet
• Olivolja, rapsolja, avokado, lax, nötter och frön
• Livsviktigt, innehåller essentiella fettsyror som kroppen inte tillverkar själv

Mättat fett (Mindre nyttigt i stor mängd)

• Kan höja kolesterolvärdena i blodet om man äter för mycket av det
• Smör, grädde, ost, rött kött och kokosolja
• Behövs i små mängder men de flesta får redan i sig mer än nog

Evas resa mot en sundare balans i köket

Eva, en 42-årig kontorsansvarig från Uppsala, hade länge undvikit all form av fett i rädsla för att gå upp i vikt. Hon åt mest magra produkter men kände sig ändå ofta trött och hängig på eftermiddagarna.

När hon försökte laga mat helt utan olja eller smör brändes maten lätt vid i pannan, och salladerna smakade ingenting eftersom de saknade dressing.

Efter att ha läst på om näringslära insåg hon att hon behövde lägga till det goda fettet istället för att bara utesluta det. Hon började steka i rapsolja och lade till en halv avokado till lunchen varje dag.

Efter några veckor märkte Eva att hon höll sig mätt mycket längre på dagarna och att den där konstanta eftermiddagströttheten hade försvunnit helt.