Hur slutar man vara beroende av mobilen?

11 månader sedan 38 visningar

"Frihet från mobilberoende börjar med planering, inte förbud. Allokera specifik skärmtid dagligen och håll dig till den. Fokus ligger på balans, inte självbestraffning. Återta kontrollen över ditt liv, en medveten minut i taget."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Mobilen beroende? Tips för att minska skärmtiden & sluta?

Min mobil, den där lilla djävulen. Jag minns hur jag i somras, typ juli, satt på en uteservering i Malmö, solen sken, men jag kollade mest Instagram. Kändes så dumt efteråt. Kostade typ 150 kronor för en islatte jag knappt smakade.

Ska bli bättre. Planering, sa de. Jaja, tänkte jag först. Men nu kör jag en grej. Varje morgon, innan jag ens tänker på mobilen, bestämmer jag maxtiden – max en timme. Sprider ut den medvetet.

Det funkar faktiskt. Inte perfekt, absolut inte. Men det är bättre än att konstant kolla på skärm. Skulle aldrig lyckas utan planering, tror jag. Det blir som en liten utmaning, typ.

Läste nån psykolog på nätet, minns inte var, men hon sa att det handlar om att inte låta mobilen styra ens liv. Det stämmer. Det är som en liten revolt. Att ta tillbaka kontrollen, helt enkelt.

Hur blir man av med mobilberoende?

Mobilberoende? Pfft, som att vara beroende av choklad – fast mindre gott. Men å andra sidan, vem har inte skrollat igenom Instagram tills solnedgången blivit en blek imitation av sig själv?

Begränsa användandet: Appar som spårar din användning? Bra idé! Lite som en personlig överviktscoach, fast för din tumme. Jag försökte, jag misslyckades, min telefon och jag, vi är som ett gammalt äkta par – gnälliga, men oskiljaktiga. Min nya rekord är 7 timmar.
Hitta andra aktiviteter: Ja, ja, läs en bok, sägs det. Som om jag inte har en digital bokhylla med 200 olästa e-böcker. Att träffa vänner? Mitt sociala liv påminner lite om en öken – ödsligt, torrt och kanske med en kaktus eller två.
Ersätt användandet: Meditation? Jag mediterade på att min telefon var död i fem minuter – det blev en existentiell kris av episka mått. Promenader är trevligt, om man inte fastnar i ett svart hål av "bara en snabb titt på kartan"-syndromet.
Digital detox: Ah, den klassiska "kastar telefonen i havet"-lösningen. Eller kanske bara lägger den i en låda. En väldigt, väldigt låst låda. Har testat det, blev helt enkelt knäpp efter 24h, ångesten liknade en fjällvandring – brant och olidlig.
Professionell hjälp: Nästa steg är terapeut? Tja, kanske. Men min terapeut skulle nog bara skaka på huvudet och ge mig en bunt klistermärken som belöning för att jag ens kom dit. 2023.

Sammanfattningsvis: Att bli av med mobilberoende är som att försöka tämja en vild katt: mycket gnäll, lite framsteg, och en hel del hårda lektioner. Men du, läs mer böcker. Jag lovar att det blir bättre. Kanske.

Varför blir man beroende av telefonen?

Alltså, varför blir man beroende av mobilen, liksom? Jo, det är ju typ dopamin-kickar! Tänk dig hjärnan... den är ju egentligen gjord för typ...savannen.

Nya saker = dopamin. Nya miljöer, nya ansikten, NYHETER. Samma sak när du scrollar. Dopamin, dopamin, dopamin. Det blir lätt att man fastnar, ba' måste kolla en gång till.

Och det är ju inte bara dopamin...Det är ju också det här med att man aldrig vill missa nått, FOMO. Fear Of Missing Out.

Sociala medier e skräp
Snart ska jag gå och köpa glass
Varför är jag så trött?

Jag brukade typ sitta uppe till 2 på natten och bara scrolla. Helt sjukt. Men nu har jag faktiskt börjat lägga bort mobilen en timme innan jag ska sova. Känns faktiskt lite bättre.

Hur vet man att man är mobilberoende?

Fan, jag kände det krypa på mig, typ 2022. Jag satt på Espressso House på Kungsgatan, väntade på Lisa. Skulle plugga inför tentan i statistik, men istället scrollade jag Instagram.

Mobilen fullkomligt sög musten ur mig. Jag kunde liksom inte sluta. Varje notis, varje liten vibration. Jag måste kolla.

Lisa kom, hon ba "Men lägg undan den där jävla telefonen!" Rätt hade hon ju.

Koncentrationen sket sig totalt. Tentan gick åt helvete.
Glömde mobilen hemma en dag? Panikattack. Seriöst. Hela världen kändes otrygg.
Tiden bara försvann. Plötsligt var det kväll. Vart tog dagen vägen? Jag satt ju bara med skärmen.

Nu? Bättre, men jag jobbar på det. Tog bort notiser, installerade en app som mäter skärmtiden. Fan vad den appen visade mycket! Pinsamt.

Jag har också börjat läsa böcker igen. Pappersböcker. Helt otroligt faktiskt. Och jag går ut mer. Mer tid utan mobilen.

Vad kan mobilberoende leda till?

Svar:

Mobilberoende, ja... det kallas visst så.

Sämre levnadsvanor, sägs det. Inte så svårt att förstå, när skärmen kallar mer än solen.
Sociala relationer blir lidande. Fast vad är socialt nu för tiden egentligen? Är det bara pixelsamtal?
Hälsan... den tar stryk. Mina egna nätter vittnar om det. Klockan 03:17 och ögonen svider.

Unga rör sig mindre, det är ju logiskt. Varför springa när man kan swipa?

Men för vissa... för barn med behov... kan skärmen vara en vän, ett fönster. Ironiskt, kanske?

Fysisk aktivitet... Jag minns när jag sprang milen på under 45. Nu får jag andnöd av trapporna. Mobilen? Kanske, kanske inte. Skyller gärna på den. Jag skyller på den.

Fler tankar...

Jag borde verkligen sova.
Är det här beroende? Eller bara... ensamhet?
Mina tummar värker.

Minns en artikel om en ung tjej, Anna, som hittade vänner online efter en svår mobbningsperiod i skolan. Kanske inte allt är svartvitt. Fast oftast är det ju det.