Hur ofta blöder man vid tarmcancer?

Hur ofta blöder man vid tarmcancer? Varningsflaggor

Att upptäcka blod i avföringen väcker stor oro men beror oftast på ofarliga tillstånd. Att förstå hur blödningar vid hur ofta blöder man vid tarmcancer tar sig uttryck hjälper dig att söka vård i tid för att skydda hälsan.

Hur ofta blöder man vid tarmcancer?

Att upptäcka blod i toalettskålen kan utlösa omedelbar panik. Symtom som blödningar från tarmen kan dock bero på många olika faktorer, och det är viktigt att komma ihåg att en blödning inte automatiskt innebär en cancerdiagnos. Det finns ett tydligt mönster i hur blödningar uppstår, men det är sällan en konstant process.

Blödningar från en tumör i tarmen är karaktäristiskt oregelbundna. De sker alltså inte vid varje enskilt toalettbesök, utan kommer och går i perioder. Faktum är att nära 20 procent av den vuxna befolkningen upplever synligt blod i avföringen tarmcancer under ett och samma år.

Bland dessa är det bara omkring 2 till 3 procent som faktiskt visar sig ha tjocktarmscancer eller ändtarmscancer efter en fullständig utredning.^[2] Det betyder att den absoluta majoriteten av alla blödningar beror på helt andra, ofarliga tillstånd i mag-tarmkanalen. Jag har mött otaliga patienter som varit skräckslagna över en röd strimma på papperet, bara för att upptäcka att det rörde sig om ett enkelt sprucket blodkärl.

Tumörer blöder eftersom deras nybildade blodkärl är extremt sköra. När avföringen passerar genom tarmen skrapas ytan på tumören, vilket utlöser en blödning. Eftersom avföringens konsistens och tarmens rörelser varierar från dag till dag, blir också blödningen högst oregelbunden. Man kan blöda en dag för att sedan ha helt normal avföring under de kommande två veckorna. Denna oregelbundenhet är en lömsk fälla. Det är lätt att invaggas i en falsk trygghet när blodet plötsligt försvinner, men sanningen är att en tumör kan fortsätta att växa i tystnad trots att blödningen har upphört tillfälligt.

Skillnaden mellan synligt och osynligt blod i avföringen

Det är a vanlig missuppfattning att en blödande tumör alltid ger rödfärgat vatten i toaletten. Beroende på var i tarmen förändringen sitter kan blodet vara helt omöjligt att upptäcka med blotta ögat. Det är här som begreppen synligt och ockult - det vill säga osynligt - blod blir helt avgörande för förståelsen.

När en tumör växer i den övre delen av tjocktarmen, långt ifrån ändtarmsöppningen, hinner blodet koagulera och blandas upp helt med avföringen under den långa transporten. Resultatet blir antingen en mörkbrun, nästan svart avföring, eller en blödning som är så mikroskopisk att den inte syns alls. Det är därför som allmänna screeningprogram är så värdefulla.

Inom det nationella screeningprogrammet för tarmcancer i Sverige erbjuds individer i specifika åldersgrupper att lämna regelbundna avföringsprov. Statistik visar att ungefär 2 procent av de som genomgår screeningen visar tecken på osynligt blod i sitt avföringsprov.

Bland de personer som därefter kallas till en uppföljande koloskopi är det runt 6 procent som faktiskt får en cancerdiagnos.^[4] Det osynliga blodet kan pågå under månader utan att personen märker något, vilket ofta leder till en smygande järnbristanemi.

Synligt blod är däremot vanligare om tumören är placerad i den nedre delen av tjocktarmen eller i ändtarmen. Här är blodet färskt och klarrött eftersom det inte har hunnit brytas ner av tarmens bakterier eller matsmältningsvätskor. Det kan lägga sig som en hinna runt avföringen, droppa ner i toalettskålen eller synas vid torkning. Men kom ihåg - färskt blod är också huvudsymptomet för hemorrojder. Att försöka ställa en egen diagnos baserat på blodets färg är ett farligt vågspel. Många drar ut på att söka vård för att de intalar sig att det bara är en hemorrojd som spökar.

Hur blödningsmönstret påverkas av tumörens placering

Blödningens frekvens och utseende styrs i hög grad av anatomin. Tarmen är lång, och avföringens form förändras drastiskt under sin resa från tunntarmen ner till ändtarmen. Detta skapar helt olika förutsättningar för hur och när en blödning visar zich.

I den högra delen av tjocktarmen är avföringen fortfarande flytande och lös. Trycket mot en eventuell tumör blir därför minimalt, vilket gör att tarmcancer blöder det hela tiden ytterst sällan utan snarare i dolda skov.

Det är mycket vanligt att en tumör här hinner växa sig ganska stor innan den ger några lokala symtom. Istället är det anemi - lågt blodvärde - som brukar vara det första tecknet. Personer med tumörer i denna del av tarmen söker ofta vård för extrem trötthet, andfåddhet och blekhet snarare än för att de har sett blod i avföringen. Faktum är att upp till 75 procent av alla patienter med en tumör i den högra delen av tarmen lider av mätbar järnbristanemi vid diagnostillfäll^[5] et.

I den vänstra delen av tjocktarmen och i ändtarmen är avföringen fastare och mer kompakt. När den hårda avföringen ska pressas förbi en tumör uppstår en mekanisk nötning som sliter upp tumörens yta. Det ger mer akuta, synliga blödningar. Här kan blodet också vara blandat med slem, vilket är ett annat viktigt alarmsymtom. Det är också i den här delen av tarmen som tumörer kan orsaka en förändring i avföringsvanorna, till exempel att man plötsligt drabbas av varvade perioder av förstoppning och diarré under en längre tid. Att ignorera dessa kombinerade förändringar kan få allvarliga konsekvenser för prognosen.

Ovisst när man faktiskt bör söka läkarvård för sina besvär

När är det dags att ringa vårdcentralen? Svaret är enkelt - varje gång du upptäcker blod i avföringen för första gången, eller om du märker att ett tidigare känt besvär förändras. Det finns ingen anledning att gå hemma och oroa sig i onödan.

Det nationella standardiserade vårdförloppet i Sverige har tydliga kriterier för när en utredning ska startas i syfte att utesluta eller bekräfta cancer. En av de starkaste varningsflaggorna är synligt blod i avföringen där en vanlig undersökning av ändtarmen inte kan påvisa någon annan uppenbar orsak, såsom en tydlig hemorrojd eller en synlig spricka i huden.

Ett annat kriterium är om du är över 40 år och har upplevt förändrade avföringsvanor under mer än 4 veckor utan någon rimlig förklaring. Att vänta och se om det går över är en dålig strategi.

Ju tidigare en förändring upptäcks, desto större är chanserna till en framgångsrik behandling. Vid tidiga stadier av tjocktarmscancer är överlevnaden mycket hög, ofta runt 90 till 95 procent efter 5 år, medan prognosen försämras avsevärt om sjukdomen hinner sprida sig till andra organ.

Många drar sig för att söka vård på grund av en djup rädsla för att undersökningarna ska vara smärtsamma eller kränkande. Det är en högst mänsklig reaktion. Men sanningen är att en modern koloskopi utförs med stor hänsyn till patientens komfort, och det finns goda möjligheter att få lugnande eller smärtstillande mediciner om man känner oro. Att genomgå en undersökning som tar mindre än en timme är ett billigt pris för att få svart på vitt och kunna sova gott om natten igen. Låt inte rädslan för själva undersökningen hindra dig från att ta hand om din hälsa.

Svårt att veta skillnaden mellan blödningar från hemorrojder och tarmcancer

Hemorrojder och riftskador

• Ofta kopplat till krystning vid hård avföring eller tillfällig förstoppning
• Klarrött och färskt blod som syns på papperet eller droppar i toaletten
• Kan svida, klia eller göra intensivt ont vid själva tarmtömningen
• Ingen allmän viktnedgång, ingen oförklarlig trötthet eller feber

Tarmcancer (Tjock- och ändtarmscancer)

• Intermittent och oregelbundet, dyker upp utan koppling till avföringens hårdhet
• Kan vara klarrött, men är ofta mörkt, utblandat i avföringen eller helt osynligt
• Oftast helt smärtfritt i tidiga stadier, eventuellt diffus molande värk i magen
• Förändrade avföringsvanor över 4 veckor, viktnedgång, slem i avföringen samt järnbristanemi

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

• Återkommande under skov, starkt kopplat till frekventa diarréer
• Ofta mörkt eller blandat med betydande mängder slem och purulent vätska
• Kraftiga kramper i magen före eller i samband med toalettbesök
• Långvarig diarré, viktnedgång, trötthet samt periodvis feber

Mats resa till diagnos: Från bortförklaringar till handling

Mats, en 54-årig lagerarbetare i Göteborg, upptäckte en strimma ljust blod på toalettpapperet en morgon efter ett tungt arbetspass. Han var stressad över jobbet och viftade bort det som tillfälliga hemorrojder efter tunga lyft.

Första försöket att ignorera problemet verkade fungera då blodet försvann under de kommande två veckorna. Men plötsligt kom det tillbaka, den här gången i form av mörka fläckar i själva avföringen samtidigt som han kände sig ovanligt trött.

Vändpunkten kom när hans fru reagerade på att han blivit blek och flåsig av att bara gå upp för trappan hemma. Mats insåg att hans trötthet inte berodde på sömnbrist utan att något var fel, och han bokade slutligen en tid på vårdcentralen.

Ett avföringsprov visade osynligt blod och efterföljande koloskopi identifierade en tumör i tidigt stadium i tjocktarmen. Efter en framgångsrik operation var Mats helt återställd inom sex månader, tacksam för att han inte väntade längre.

Denna information är endast avsedd för utbildningsändamål och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Individuella hälsotillstånd varierar avsevärt. Rådfråga alltid en kvalificerad läkare eller annan sjukvårdspersonal innan du fattar beslut om din hälsa, medicinering eller behandlingsplan. Om du upplever akuta eller svåra symtom ska du omedelbart söka akut medicinsk vård.