Hur märker man om man har vätska i kroppen?

9 se

Ökad vikt, andfåddhet, svullna ben och trötthet kan indikera vätskeansamling i kroppen. Högläge på benen och stödstrumpor kan lindra svullnad. Kontakta läkare vid ihållande besvär, särskilt om du misstänker hjärtsvikt.

Kommentar 0 gillar

Överflödig vätska i kroppen: När blir det ett problem?

Vätska i kroppen, eller ödem som det heter medicinskt, är ett vanligt symptom som kan ha många olika orsaker. Ofta är det ofarligt och försvinner av sig självt, men i andra fall kan det indikera allvarligare underliggande sjukdomar. Därför är det viktigt att kunna känna igen tecknen och veta när man bör söka professionell hjälp.

Hur märker man vätskeansamling?

De vanligaste symptomen på vätska i kroppen är:

  • Ökad vikt: En plötslig och oförklarlig viktökning på ett par kilo eller mer kan vara en tydlig indikation. Detta beror på att vätskan ökar kroppsvikten. Viktigt är att skilja på viktökning på grund av vätska och viktökning på grund av fettansamling.

  • Svullna extremiteter: Svullna ben, fötter, anklar, händer eller ansikte är ett klassiskt tecken på ödem. Svullnaden kan vara mjuk och gropig när man trycker på den (pitting ödem). Detta är särskilt tydligt om man har suttit eller legat ner länge.

  • Andfåddhet: Om vätska samlas i lungorna (lungödem) kan det leda till andnöd, särskilt när man anstränger sig. Detta är ett allvarligt symptom som kräver omedelbar läkarvård.

  • Trötthet och svaghet: Ödem kan påverka blodcirkulationen och leda till en känsla av trötthet och minskad ork.

  • Mindre vanliga symptom: I vissa fall kan vätskeansamling även ge upphov till buksmärta eller minskad urinproduktion.

Orsaker till vätska i kroppen:

Orsakerna till vätskeansamling är många och varierar i allvarlighetsgrad. Några vanliga orsaker inkluderar:

  • Längre tids stillasittande: Långvarigt sittande eller stående kan bidra till att vätska samlas i benen och fötterna.
  • Värme: Värme kan utvidga blodkärlen och leda till ökad vätska i vävnaderna.
  • Graviditet: Vätskeansamling är relativt vanligt under graviditeten.
  • Hjärtsvikt: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom där hjärtat inte pumpar blod lika effektivt som det ska. Detta kan leda till vätskeansamling i kroppen.
  • Njursjukdomar: Njurarnas förmåga att reglera vätskebalansen kan påverkas vid njursjukdomar.
  • Levercirros: Skador på levern kan leda till vätskeansamling i buken (ascites).
  • Biverkning av läkemedel: Vissa läkemedel kan bidra till vätskeretention.

Vad kan man göra?

Om du upplever lindriga symptom som svullna ben kan du prova följande:

  • Högläge på benen: Lägg upp benen på en kudde när du vilar för att främja blodcirkulationen och minska svullnaden.
  • Stödstrumpor: Stödstrumpor kan hjälpa till att förbättra blodcirkulationen och minska svullnaden.
  • Regelbunden rörelse: Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar blodcirkulationen och kan minska vätskeansamling.

När bör man söka läkarvård?

Det är viktigt att söka läkarvård om du upplever:

  • Plötslig och kraftig viktökning
  • Andfåddhet
  • Svår svullnad
  • Ihållande eller förvärras symptom
  • Misstanke om hjärtsvikt

Läkaren kan genomföra en undersökning och eventuella tester för att fastställa orsaken till vätskeansamlingen och ge dig rätt behandling. Att ignorera symtomen kan leda till allvarliga komplikationer, särskilt om vätskan samlas i lungorna. Tveka därför inte att uppsöka vård om du är orolig.