Hur märker man om man har vatten i kroppen?

Svullna anklar och tröga ringar? Så känner du igen vatten i kroppen

Känner du dig tung och svullen, trots att du inte förändrat dina matvanor? Kanske har du svårt att knäppa jeansen som satt perfekt igår? Då kan det vara så att du håller på onödig vätska, något som i folkmun ofta kallas “vatten i kroppen”. Att veta hur du identifierar detta tillstånd är viktigt för att kunna ta rätt åtgärder och känna dig bekväm igen.

Vätskeretention, eller ödem som det medicinskt kallas, innebär att kroppen samlar på sig mer vätska än normalt. Detta kan bero på en rad olika faktorer, från hormonella svängningar till underliggande medicinska tillstånd. Här är några av de vanligaste tecknen att hålla utkik efter:

Svullnad, framförallt i ben och fötter: Detta är kanske det tydligaste tecknet. Tryck försiktigt med fingret mot huden på smalbenet. Om det lämnar en grop som dröjer sig kvar innan huden återgår till sin normala form, kan det indikera ödem. Svullnaden kan göra att skor känns trängre än vanligt och strumpor lämnar djupa märken.

Svullna fingrar och händer: Märker du att ringarna plötsligt sitter tightare? Känns händerna stela och svullna, speciellt på morgonen? Även detta kan vara ett tecken på att kroppen håller på extra vätska.

Viktökning utan uppenbar anledning: Har du gått upp i vikt utan att ha ändrat dina kost- eller träningsvanor? Överflödig vätska kan bidra till tillfällig viktuppgång.

Stram och spänd hud: Huden kan kännas stram, glansig och till och med smärtsam, speciellt i de områden där svullnaden är mest framträdande.

Ökad urinering på natten (Nykturi): Ibland kan kroppen försöka göra sig av med överskottsvätskan under natten, vilket leder till frekventa toalettbesök.

Andfåddhet och hosta: I allvarligare fall kan vätska samlas i lungorna, vilket kan orsaka andnöd, hosta och en känsla av tryck i bröstet. Detta är ett allvarligt tecken som kräver omedelbar medicinsk uppmärksamhet.

Varför får man vatten i kroppen?

Det finns många potentiella orsaker till vätskeretention, bland annat:

• Långvarigt stående eller sittande: Detta kan minska cirkulationen och leda till att vätska samlas i benen.
• Hormonella förändringar: Menstruation, graviditet och klimakteriet kan påverka vätskebalansen.
• Hög saltkonsumtion: Salt binder vatten i kroppen.
• Vissa mediciner: Vissa läkemedel, som p-piller, steroider och vissa blodtrycksmediciner, kan bidra till vätskeretention.
• Underliggande medicinska tillstånd: Njursjukdomar, hjärtsvikt, leversjukdomar och sköldkörtelproblem kan alla orsaka ödem.

Vad kan du göra själv?

Om du misstänker att du har vatten i kroppen finns det några enkla åtgärder du kan prova:

• Drick tillräckligt med vatten: Paradoxalt nog kan uttorkning faktiskt leda till att kroppen håller kvar vätska.
• Minska saltintaget: Var uppmärksam på dolda saltkällor i processad mat.
• Rör på dig regelbundet: Fysisk aktivitet hjälper till att förbättra cirkulationen.
• Höj upp benen: När du sitter eller ligger ner, försök att höja upp benen ovanför hjärtnivå för att underlätta dränering.
• Använd stödstrumpor: Stödstrumpor kan hjälpa till att förbättra cirkulationen i benen.

När bör du söka läkarvård?

Om svullnaden är kraftig, plötslig eller åtföljs av andra symptom som andnöd, bröstsmärta eller yrsel, ska du omedelbart söka läkarvård. Det är också viktigt att rådfråga en läkare om du har underliggande medicinska tillstånd eller om svullnaden inte förbättras med enkla åtgärder.

Att känna igen tecknen på vatten i kroppen är första steget mot att ta kontroll över din hälsa. Genom att vara uppmärksam på din kropp och göra enkla livsstilsförändringar kan du ofta lindra lindrigare fall av vätskeretention. Kom ihåg att alltid rådfråga en läkare om du är orolig för din hälsa.