Hur vet man om man har vätska i kroppen?

Vätska i kroppen: Hur märker du det och när bör du söka vård?

Ökad vikt, andfåddhet och svullna ben är vanliga klagomål, men de kan också vara tecken på en allvarligare underliggande orsak: vätskeansamling i kroppen, även kallat ödem. Att förstå skillnaden mellan normal vätskeretention och ett problem som kräver medicinsk uppmärksamhet är viktigt. Den här artikeln ger en översikt över vanliga symtom och när det är dags att kontakta läkare.

Vanliga tecken på vätskeansamling:

Vätska i kroppen kan manifestera sig på olika sätt, beroende på var ansamlingen sker. Några vanliga tecken inkluderar:

• Plötslig och oförklarlig viktökning: En ökning på ett par kilo inom kort tid kan indikera vätskeretention. Detta beror på att vatten har en betydande vikt.

• Svullna ben, fötter eller anklar: Detta är ett av de mest uppenbara tecknen. Svullnaden kan vara mild eller betydande och kan försvinna när du lyfter benen.

• Svullna händer och fingrar: Liknande svullnad kan förekomma i händer och fingrar, vilket kan göra det svårt att böja lederna.

• Andfåddhet: Vätskeansamling i lungorna, ett tillstånd som kallas lungödem, kan leda till andnöd, även i vila. Detta är ett allvarligt symptom och kräver omedelbar läkarvård.

• Trötthet och svaghet: Kroppen arbetar hårdare för att pumpa runt vätskan, vilket kan leda till utmattning.

• Magsvullnad: Vätska kan samlas i buken, vilket orsakar uppblåsthet och obehag.

Vad kan orsaka vätska i kroppen?

Orsakerna till vätskeansamling varierar och kan vara allt från milda till allvarliga. Några exempel inkluderar:

• Längre tids stillasittande: Långvarigt sittande eller stående kan försämra blodcirkulationen och leda till svullnad i benen och fötterna.

• Graviditet: Vätskeretention är vanligt under graviditeten på grund av hormonella förändringar och ökat blodvolym.

• Hjärtsvikt: Ett svagt hjärta kan inte pumpa blodet effektivt, vilket leder till vätskeansamling i olika delar av kroppen. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver akut medicinsk behandling.

• Njursjukdom: Njurarna spelar en viktig roll i vätskebalansen. Njursjukdom kan störa denna balans och leda till vätskeansamling.

• Levercirros: Skada på levern kan störa kroppens förmåga att behandla vätska.

• Biverkningar av läkemedel: Vissa läkemedel kan orsaka vätskeretention som en biverkning.

När bör du söka vård?

Om du upplever ihållande svullnad, andfåddhet eller plötslig och betydande viktökning, bör du kontakta din läkare. Detta gäller särskilt om du har andra symtom som trötthet, yrsel eller bröstsmärta. Om du misstänker hjärtsvikt är det avgörande att söka omedelbar läkarvård.

Lindring av symtom:

Högläge för benen och användning av stödstrumpor kan lindra svullnad i benen och fötterna. Dricka tillräckligt med vatten kan paradoxalt nog hjälpa till att minska vätskeretention. Men det är alltid viktigt att rådgöra med läkare för att utesluta allvarligare orsaker och få rätt behandling. Självvård bör aldrig ersätta professionell medicinsk rådgivning.