Hur är en förälder med borderline?

2 se

Föräldrar med borderline kan uppvisa svängande humör, vilket inkluderar ilska och depression. Barn till dessa föräldrar kan uppleva rädsla, skuldkänslor och stark ångest på grund av förälderns oförutsägbara beteende och passivitet. Detta påverkar barnens trygghet och utveckling negativt.

Kommentar 0 gillar

Att växa upp med en förälder som har borderline: En osynlig kamp

Att växa upp i en familj där en förälder har borderline personlighetsstörning (BPS) är en komplex och ofta osynlig kamp. Till skillnad från mer uppenbara utmaningar som missbruk eller fysisk våld, präglas livet av en subtil men djupt påverkande dynamik av instabilitet och emotionell dysreglering. Denna artikel belyser några av de specifika utmaningar barn till föräldrar med BPS möter, utan att generalisera eller stigmatisera.

Det som ofta kännetecknar en förälder med BPS är svängande humör, som kan skifta från intensiv ilska till djup depression inom loppet av minuter eller timmar. Detta oförutsägbara beteende skapar en ständig osäkerhet i barnets liv. Ett barn lär sig att gå på tå, att anpassa sig efter förälderns humör för att undvika konflikter eller utbrott. Denna ständiga anpassningsförmåga kan leda till en känsla av ansvarstagande långt utöver vad som är åldersadekvat. Barnet kan internalisera skuldkänslor, även när det inte har gjort något fel, och utveckla en stark känsla av att behöva kontrollera situationen för att minska förälderns lidande eller ilska.

Passivitet är en annan utmaning. En förälder med BPS kan periodvis vara helt frånvarande, emotionellt eller fysiskt. Detta skapar en djup känsla av otrygghet och kan leda till att barnet känner sig övergivet eller osynligt. Denna känsla av att inte bli sedd eller förstådd kan ha långtgående konsekvenser för barnets självkänsla och identitetsutveckling. Mellan perioder av passivitet och frånvaro kan det finnas perioder med intensiv närhet och behov av uppmärksamhet, vilket ytterligare bidrar till den oregelbundna och oförutsägbara dynamik som präglar relationen.

Ångest och rädsla är ständiga följeslagare för barn i dessa situationer. Rädslan för att utlösa ett utbrott, rädslan för att bli övergiven eller avvisad, och rädslan för den egna känslomässiga responsen på förälderns beteende kan vara överväldigande. Detta kan leda till olika beteendemässiga och emotionella problem, som exempelvis ångeststörningar, depression eller svårigheter i sociala relationer.

Det är viktigt att betona att inte alla barn till föräldrar med BPS utvecklar psykiska problem. Många barn är starka och resilient, och de utvecklar strategier för att hantera situationen. Men det är också viktigt att erkänna att uppväxten under dessa omständigheter kan ha en betydande och långvarig påverkan på barnets välbefinnande. Tidig identifiering, stöd och professionell hjälp för både förälder och barn är avgörande för att skapa en mer hälsosam och stabil familjedynamik. Att söka hjälp är inte ett tecken på svaghet, utan en styrka som kan bana väg för en bättre framtid.