Vad heter Ñ?

Vad heter Ñ då? Det där lilla krumeluren, så speciell och lite mystisk... Jag minns första gången jag stötte på den, i en spansk lärobok. Det kändes så exotiskt, som att man öppnat en hemlig dörr till ett annat språk, vet ni?

Eñe, heter den. Eñe! Det låter ju nästan som en förtrollning, eller hur? Spanska, med sin rytm och sina sånger... Jag drömmer mig bort till varma stränder och ljudet av gitarrer. Eñe, ett muljerat n, sa de i boken. Jaha, muljerat n... Lät lite konstigt, men jag förstod ungefär hur det lät. Som nj, men utan den där skarpa J-klangen. Lite mjukare, lite mer... sammetslen?

De sa att det är bokstav nummer femton i alfabetet. Femton! Jag gillar inte ens femton särskilt mycket, men i det här sammanhanget känns det liksom rätt. Som ett litet magiskt tal. Precis som bokstaven.

Och hur skriver man den då, undrar ni kanske? Jag minns min egen kamp med tangentbordet! Det var ett himla pillande innan jag fattade att det var Alt Gr + N på min dator. Åh, den där känslan av triumf när jag äntligen lyckades få fram den där lilla accenten! Som en liten seger över språket. Känns som en evighet sedan, men jag minns det så tydligt. Precis som jag minns min första resa till Spanien, och hur jag kämpande mig igenom menyerna på restaurangerna. Varje eñe var en liten seger. Precis som det ska vara.