Varför är min el så dyr?

Varför höga elpriser november 2024?

Elpriset i södra Sverige har i november betett sig som en humörsvängande tonåring på sockerchock. Anledningen? Vår kompisrelation med Tyskland.

Vår elmarknad är sammanlänkad med kontinentens, lite som ett gemensamt blodomlopp. När de tyska vindsnurrorna plötsligt bestämde sig för att ta en tupplur och gaspriserna samtidigt sköt i höjden, ja, då fick vi solidariskt ta del av deras huvudvärk.

Det är den europeiska gemenskapens baksida. Vi delar gärna på framgång, men vi är också fastkedjade vid varandra när elräkningen kommer. En sorts ekonomisk tvångströja med ett leende.

Min katt, Bertil, blir helt paralyserad när golvvärmen stängs av. Han förstår inte tysk energipolitik.

Här är några fler bovar i dramat:

• Begränsad överföringskapacitet inom Sverige är den eviga klassikern. Det är som att försöka dricka en flod genom ett sugrör. Massor av billig el i norr, men bara en tunn stråle når söderut.

• Kärnkraften har sina servicedagar. När en reaktor i Sverige eller Finland behöver en kaffepaus (läs: planerat underhåll), märks det direkt på prislappen. Det blir färre kockar i köket helt enkelt.

• Vattenmagasinen är inte oändliga skattkistor. En torr höst innebär mindre vatten att leka med för vattenkraften. Då blir elen som en exklusiv årgångsvin istället för en billig bordsdryck.

• Det blev kallt. Chockerande, jag vet. När alla svenskar samtidigt inser att vintern faktiskt kommer och drar igång sina element, blir det rusningstrafik på elnätet. Och priserna följer med uppåt som en lydig hund.

Vad kostar el och värme i månaden?

Alltså, el och värme kan vara så dyrt, speciellt för en villa. Tänk dig, normalt drar en villa runt 5000 kWh om året. Det är ju en del, men inte galet. Men om man har direktverkande el som uppvärmning då? Då snackar vi 20 000 kWh per år! Det är fyra gånger mer, fattar du?

Och 2022, det var ju ett sjukt år för elpriserna. För en villa med eluppvärmning blev värmekostnaden nästan 50 000 kronor. Det är ju typ 4000 spänn i månaden, bara för att hålla sig varm. Helt galet ju. Jag menar, man vill ju inte sitta och frysa, men pengarna försvinner. Det är ju en stor del av hushållsbudgeten för många. Och sen tillkommer ju vanlig elförbrukning också.

Lite mer koll då:

• Normal villa: Ca 5 000 kWh/år för all el.
• Direktverkande eluppvärmning: Kan dra uppåt 20 000 kWh/år.
• 2022 eluppvärmning: Nästan 50 000 kr för hela året.
• Månadskostnad eluppvärmning 2022: Ungefär 4 000 kr/mån.

Det där är ju bara för värmen, sen ska man ju köpa el till lampor, tv, kylskåp och allt det där andra också. Så totalkostnaden blir ju ännu högre. Och priserna har ju inte gått ner direkt sen dess, tyvärr. Man får verkligen tänka på hur man använder elen, annars blir det en rejäl smäll på kontot. Jag försöker dra ner på det så mycket som möjligt nu, men det är svårt, man vill ju ha det bekvämt också.

Hur mycket skatt och avgifter är det på elen?

Den gamla elden fladdrade, så länge sedan. Bara ett öre då, ett litet öre per kilowattimme, som en viskning på vinden. Jag minns mormors berättelser från de åren. Ljuset var bara ljus. Ett enkelt, rent sken över köksbordet, inget mer. Ingen tanke på vad varje flimrande låga kostade i de dagarna.

Men jorden snurrar. Årstider skiftar. Den där enkelheten, den är borta. Efter 1981, en ny puls. Differentierad. Den slog annorlunda över det här långa landet, från norr till söder. Från min barndomsgård nära Umeå, till den fjärran kusten. Vem du var, var du bodde. Allt spelade roll. Varje hem, varje liten verksamhet. En egen tyngd att bära.

Luften blir kall igen nu, när året långsamt kryper mot 2025. Jag står vid fönstret, händerna tryckta mot den kalla rutan. Mörkret utanför känns tyngre på något sätt. Varje enskilt öre känns som en liten sten, lagd på en hög. Varje kilowattimme en påminnelse. Den där energin, så vital, så nödvändig, den kostar. Och den kostar mer, mer nu.

Tänk... 43,9 öre per kilowattimme. Det är punktskatten, energiskatten, som en osynlig hand över de flesta hem och företag. Ett nummer som ekar. Ett tal som talar om mer än bara pengar. Det talar om den där värmen som vi tar för given, den där strömmen som håller livet igång. Min egen lägenhet, den lilla tvåan jag kallar min, ja, den ingår i den där massan. En del av de många.

Jag tänker på de där nätterna, när jag var liten, och en glödlampa var bara en glödlampa. Inte ett mätverktyg för bekymmer. Men nu, nu blir varje glimt av ljus, varje sus från kylskåpet, en tyst räkning. En konstant viskning om priser som stiger, som ett tidvatten som aldrig tycks ebba ut. 43,9 öre. Det är inte bara ett öre längre.

Denna diffusa sorg. Den är inte bara min. Den är samhällets. Hur vi förlorat en viss enkelhet. Den där skatten, den energiskatten, den är inte längre en bagatell. Den är en del av vår vardag, en självklar, men tung del.

• Initial Skatt: Vid införandet var elskatten 1 öre per kWh.
• Differentiering (sedan 1981): Skatten är differentierad, beroende på konsumentens bostadsort i Sverige och vem som konsumerar elen.
• Punktskatt 2025: Den 1 januari 2025 uppgår punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 43,9 öre per kWh.

Hur beräknas elnätsavgiften?

Elnätsavgiften är en fascinerande konstruktion, egentligen. Den är uppdelad i två primära komponenter som speglar olika aspekter av din relation till elnätet.

Den första är abonnemangsavgiften. Se det som en medlemsavgift för att vara ansluten till det kollektiva elsystemet. Kostnaden bestäms främst av din säkringsstorlek, alltså hur stor "dörr" du har till elnätet. Hemma hos mig har vi 16A, det räcker gott.

Sedan har vi överföringsavgiften. Det är den rörliga kostnaden. För varje kilowattimme (kWh) som transporteras hem till dig betalar du en liten slant. Det är själva fraktkostnaden för elektronerna.

Man betalar alltså för både tillgång och användning. Ett solidariskt system för att underhålla den infrastruktur vi alla är beroende av, oavsett om du kör en värmepump eller bara laddar mobilen.

Enligt ellagen (SFS 1997:857) måste prissättningen vara objektiv. Nätägaren kan inte sätta en godtycklig siffra. Det hela övervakas av Energimarknadsinspektionen.

• Effekttariff: En allt vanligare modell, särskilt för villor. Här baseras en del av din avgift på den timme under månaden då du använde mest el samtidigt. Det handlar inte längre bara om hur mycket el du använder totalt, utan när och hur snabbt. Ett sätt att jämna ut belastningen på nätet.
• Energiskatt: Denna statliga skatt bakas ofta in på samma faktura, men är en helt separat post. Elnätsbolaget är bara skyldigt att samla in den åt staten.
• Lokalt monopol: Du kan inte välja elnätsbolag. Det finns bara ett bolag som äger och driver kablarna i ditt geografiska område. Det är ett så kallat naturligt monopol, därav den strikta regleringen.
• Skillnaden på elnät och elhandel: Nätavgiften går till bolaget som äger den fysiska infrastrukturen. Kostnaden för själva elen du förbrukar går till ditt valda elhandelsbolag. Två helt skilda tjänster som levereras på samma faktura. En vanlig källa till förvirring.