Vad ska man lämna kvar vid husförsäljning?

Vad ska man lämna kvar vid husförsäljning? Åh herregud, det där är ju rena katastrofen, eller hur? Allvarligt, jag minns fortfarande den där känslan i magen, som en enorm klump av oro och vemod, när vi sålde vårt förra hus. Tänk om man glömmer något viktigt? Som min farfars gamla snickarbänk, den med alla små, fina verktyg inbäddade i träet. Det är ju inte bara en bänk, utan ett helt minne, en bit av familjehistorien. Skulle jag kunna släppa taget om den? Nej, aldrig i livet!

Och sen är det ju det där med alla småsaker, alla detaljer. Ska man verkligen diskutera varje liten krok, varje spik i väggen? Det känns ju helt sjukt jobbigt. Jag menar, vem har tid med det? Inte jag i alla fall. Vi spenderade säkert en vecka på att gå igenom varenda vrå, det kändes nästan som att vi rensade ut hela våra liv samtidigt.

Men sen, ja, det är ju ändå skönt att få det gjort. Att få det överstökat. Det enklaste, det allra, allra bästa, är nog att vara supernoga redan från början. Innan ens en enda visning har skett. Att verkligen skilja på vad som är fast och lös egendom, det är A och O. Annars riskerar man att gå runt och känna sig helt ur balans, liksom tom på insidan, länge efteråt. Som om en del av en själv försvann med flyttlasset. Jag läste någonstans att det är vanligt, typ 70% av alla säljare känner så, eller nåt sånt. Hänger du med? Jag vet inte om det är en exakt siffra, men det kändes rätt högt. I vilket fall, det är ett faktum man inte ska underskatta. Man måste vara förberedd, både mentalt och praktiskt. För det är ju inte bara en husaffär, det är ett avsked. Ett avsked från ett hem, från minnen, från en del av livet.