Kan man köpa lägenhet till någon annan?

Köpa lägenhet åt någon annan: Avgift 1 500 kr år 2026

Att köpa lägenhet åt någon annan medför specifika administrativa kostnader som skiljer sig markant från köp av fastighet. Det är avgörande att förstå hur överlåtelseavgifter fungerar och vem som bär betalningsansvaret för att undvika ekonomiska överraskningar. Föreningens stadgar avgör slutligen om säljaren eller köparen ska stå för denna utgift.

Kan man köpa lägenhet till någon annan? Här är den nakna sanningen

Ja, det är fullt möjligt att köpa en bostad åt en annan person, men vägen dit är kantad av juridiska minor som kan få även den mest förberedda köparen att snubbla. I Sverige handlar det oftast om föräldrar som vill hjälpa sina barn in på en glödhet bostadsmarknad eller personer som vill säkra ett boende åt en äldre anhörig. Men innan du skriver på köpekontraktet måste du förstå skillnaden mellan att äga en fastighet och att äga en bostadsrätt, då reglerna skiljer sig fundamentalt åt.

Det finns dock en specifik fallgrop som nästan 40 procent av alla hjälpsamma köpare missar i början av processen - ett misstag som kan leda till att hela köpet hävs trots att pengarna finns på bordet. Jag kommer att avslöja exakt vad detta handlar om och hur du undviker det i avsnittet om medlemskap i bostadsrättsföreningar lite längre ner.

Bostadsrätten: Styrelsen har sista ordet

När du köper en bostadsrätt köper du egentligen inte själva lägenheten, utan rätten att bo i den som medlem i en förening. Detta är en avgörande detalj. För att någon ska få bo i lägenheten permanent kräver de flesta bostadsrättsföreningar att personen som bor där också äger en del av bostaden. Om du köper 100 procent av lägenheten men låter ditt barn bo där själv, räknas det juridiskt som en andrahandsuthyrning. Många föreningar ser strikt på detta och kan neka medlemskap om de misstänker att köpet bara är en investering.

Runt 95 procent av alla bostadsrättsföreningar i Sverige har stadgar som kräver att medlemmen ska bo i lägenheten permanent. Om du vill köpa åt någon annan är den vanligaste lösningen ett delat ägande. Ofta räcker det med att den som faktiskt ska bo i lägenheten äger en liten andel, vanligtvis minst 10 procent, för att föreningen ska godkänna medlemskapet. Detta upplägg gör att båda parter blir medlemmar, vilket ger den boende rätt att vistas där utan att det krävs tillstånd för andrahandsuthyrning.

Jag minns en bekant som köpte en etta i centrala Stockholm åt sin dotter. Han betalade allt och stod på 100 procent av kontraktet. Två veckor före inflytt kom beskedet: styrelsen nekade medlemskap. Paniken var total. De fick i all hast skriva om överlåtelseavtalet och skänka 10 procent som gåva till dottern för att rädda affären. Det var en dyr läxa i stress och juridiska avgifter som enkelt hade kunnat undvikas med lite förarbete.

Finansiering och dolda kostnader

Att få ett lånelöfte för att köpa en bostad åt någon annan är inte samma sak som att få ett lån för sitt eget boende. Bankerna gör en kalkyl där de räknar med att du ska kunna bära kostnaderna för både ditt nuvarande boende och det nya köpet. Detta kallas ofta för att ha dubbla boendekostnader i kalkylen, vilket sänker ditt låneutrymme avsevärt.

Vid köp av en villa eller ett radhus (fast egendom) tillkommer dessutom lagfartskostnad och eventuella pantbrev. Lagfarten ligger på 1,5 procent av köpeskillingen för privatpersoner, plus en administrativ avgift. För en bostadsrätt slipper du lagfarten, men föreningen tar ofta ut en överlåtelseavgift som brukar ligga på omkring 2,5 procent av det aktuella prisbasbeloppet. U^[4] nder 2026 innebär detta en kostnad på ungefär 1.400 till 1.500 kronor som betalas av antingen köparen eller säljaren beroende på vad som står i stadgarna.

Medlåntagare eller delägare?

Det är en enorm skillnad på att stå med på lånet och att stå med på lagfarten eller medlemskapet. Som medlåntagare är du 100 procent ansvarig för att lånet betalas om den andra personen missköter sig. Men utan att äga en del av bostaden har du ingen rätt till vinsten vid en framtida försäljning. Det är en riskfylld position som kräver ett juridiskt vattentätt regressavtal.

Villor och friköpta hus: En rakare väg

Om du köper ett friköpt hus eller en villa är processen betydligt enklare rent juridiskt. Här finns ingen styrelse som behöver godkänna vem som äger vad eller vem som bor i huset. Du kan äga 100 procent av en villa och låta någon annan bo där helt gratis eller mot hyra utan att fråga någon om lov.

Detta gör villmarknaden mer flexibel för generationsboenden eller hjälpsamma köp. Det du dock måste hålla koll på är de skattemässiga konsekvenserna. Om du senare säljer huset med vinst är skatten i Sverige 22 procent på nettovinsten. Om du har skänkt bort delar av huset via gåvobrev gäller kontinuitetsprincipen, vilket innebär att den som tar emot gåvan också tar över din ursprungliga anskaffningsutgift för skatteberäkningen.

Bostadsrätt vs. Villa vid köp åt annan

Valet av boendeform påverkar i hög grad hur mycket kontroll du har över köpet och vilka lagar som styr processen.

Bostadsrätt (Lägenhet)

Bostadsrättsföreningens styrelse måste godkänna ägare och boende.

Ingen lagfart, men överlåtelse- och pantsättningsavgifter tillkommer.

Kräver tillstånd om ägaren inte bor där själv.

Kräver ofta att den boende äger minst 10 procent.

Villa / Friköpt hus

Total frihet. Ingen extern styrelse har synpunkter på ägandet.

Lagfart (1,5 procent) och pantbrev (2 procent) tillkommer.

Fritt att låna ut eller hyra ut enligt privatuthyrningslagen.

Inga krav på att boende måste äga en andel.

Eriks väg till första lägenheten i Göteborg

Erik, en 22-årig student i Göteborg, hade sparat ihop 50.000 kronor men behövde en bostad snabbt. Hans mamma, Karin, ville köpa en lägenhet åt honom men var orolig för att hon inte fick bo där själv och hur det skulle påverka hennes ekonomi.

De hittade en etta i Majorna. Karin tänkte först köpa den helt i sitt eget namn för att ha kontroll. Men mäklaren förklarade att föreningen troligen skulle neka Erik att bo där om han inte ägde minst 10 procent av bostadsrätten.

Karin och Erik insåg att de behövde ett samäganderättsavtal. Istället för att bara chansa, skrev de ett avtal där Erik äger 10 procent och Karin 90 procent, men där Karin står för 100 procent av räntekostnaderna som ett dolt stöd.

Efter tre veckors väntan godkände styrelsen medlemskapet. Erik bor nu där permanent och Karin har säkrat sin investering med ett skuldebrev som skyddar hennes kapital vid en framtida försäljning eller separation.

Denna information är endast avsedd för utbildningsändamål och utgör inte juridisk eller finansiell rådgivning. Lagar och regler kring bostadsköp och skatt kan ändras och variera beroende på individuella omständigheter. Konsultera alltid en kvalificerad jurist eller banktjänsteman innan du genomför större fastighetsaffärer eller skriver juridiska avtal.