Hur mycket tjänar man på fastigheter?

Hur blir man rik på fastigheter?

Så du vill bli en fastighetsmagnat utan att lyfta ett finger tyngre än fjärrkontrollen? Inga problem. Glöm snickarbyxor och svett. Här är den lata jävelns guide till fastighetskosing.

För dig som tycker att byta en glödlampa är ett byggprojekt. Köp andelar i en fastighetsfond. Du slänger in en slant och låter några kostymnissar i Stockholm sköta jobbet. Lättare än att lära en gris att cykla enhjuling.

Köp aktier i fastighetsbolag. Det är som att betta på hästar, fast istället för en häst med ett fånigt namn satsar du på ett företag som äger ett gäng gråa betongklumpar. Min granne Kenta säger att SBB är framtiden, men han har haft fel förr. Typ om allt.

Låna ut pengar till fastighetsprojekt. Nu är det du som är banken! Du sitter med fötterna på bordet medan andra svettas och bygger. Du pungar ut cash, de bygger, du får ränta. Pang bom, pengar på kontot. Mycket roligare än att vara den som lånar.

Okej, för dig som faktiskt orkar resa dig ur soffan

Här är några fler sätt att tjäna en hacka, som kräver lite mer än bara en fungerande BankID-app.

• "Fix and flip"-metoden: Den här är en klassiker. Du köper ett totalt ruckel som luktar fukt och sorg, slänger på lite vit färg och byter golv, sen säljer du skiten till nån stackare för dubbla priset. Kräver dock att du vet vilken ände av en hammare man håller i.
• Bli en hyresvärd (den långsamma vägen till rikedom och magsår): Köp en bostad och hyr ut den. Njut av en stadig inkomst varje månad, avbruten av paniksamtal om stopp i avloppet och trasiga vitvaror mitt i natten. Passiv inkomst, min röv.
• Bygga nytt från grunden: För dig med nerver av stål och en plånbok tjockare än en telefonkatalog från 90-talet. Du köper en bit mark och smäller upp ett hus. Inget för den med anlag för panikångest när bygglovet drar ut på tiden.
• Köpa mark och vänta: Det här är fastighetsvärldens motsvarighet till att titta på färg som torkar. Du köper en plätt lera ute i ingenstans och hoppas att kommunen bestämmer sig för att bygga ett nytt IKEA där om 20 år. Hög risk, hög belöning, hög tristessfaktor.

Hur kan jag tjäna pengar på fastigheter?

Tjäna kosing på fastigheter, ja du. Det är inte som att plocka blåbär direkt. Mer som att brottas med en oljad gris i ett mörkt rum. Men visst fan går det.

Långsiktig uthyrning är klassikern. Passiv inkomst, sa de. Passiv inkomst min röv. Det är passivt tills någon jävel ringer på en söndag för att spisen exploderat och tapeterna brinner. Men hyran kommer in, för det mesta.

Renovera och sälja (flippa) är för den händige med is i magen. Köp ett ruckel som luktar död och ingrodd sorg, smäll upp lite gipsväggar och sälj det som "en pärla med rustik charm". Högre risk, men också chans att tjäna en jävla hacka. Min kusin Pelle testade. Han bor fortfarande kvar i sitt "projekt".

Att ha en strategisk portfölj är bara ett fint ord för att inte satsa allt på ett kort. Köp inte tio lägenheter i samma skithus. Sprid ut det. En lägenhet i stan, ett garage i förorten. Som att dejta, satsa inte allt på den första du ser.

Fler sätt att klämma pengar ur tegel och betong:

• Fastighetsfonder (REITs): För soffpotatisen. Du köper en andel och låter några kostymnissar med dyra klockor göra jobbet. Du får en liten bit av kakan utan att behöva prata med en enda hantverkare.
• Hyr ut ett jävla rum: Bor du själv i en tvåa? Sluta vara så fin i kanten. Hyr ut sovrummet och sov på soffan. Eller hyr ut din parkeringsplats. Min granne Börje hyr ut sin klädkammare som "compact living". Fungerar.
• Crowdfunding i fastigheter: Gå ihop med ett gäng andra lycksökare på nätet och köp en fastighet. Mindre pengar in, mindre vinst ut. Men också mindre ångest om allt går åt helvete.
• Attefallshus på tomten: Har du en gräsplätt? Bygg en stuga. Hyr ut den till nån student. De klagar sällan och betalar för sig bara de har wifi. Boom, extra inkomst.

Vilken typ av fastighet är mest lönsam?

• Hyresfastigheter är stjärnan, så att säga. De ger oss både stadig slant varje månad (lite som en trogen, om än lite gnällig, farbror) och möjlighet att se pengarna växa över tid. Tänk er en långsam, men säker, klättring uppför ett berg.

• Inte för att andra fastigheter inte har sin charm. Men att försöka argumentera för att ett tomt lager är lika charmigt som en fullbokad lägenhet är som att försöka sälja en trasig paraply på en ökenfestival. Lite... meningslöst.

• Mest lönsamma fastigheterna 2025 ja, det är fortfarande den där hyresmodellen som tuggar på. Vissa skulle nog säga att det är lite tråkigt, men jag säger att det är en stabil grund. En bra grund för att bygga inte bara ett hus, utan ett helt imperium. Eller åtminstone ett väldigt bekvämt liv.

• Fokusera på uthyrningspotentialen. Det är där magin händer. Eller snarare, där pengarna börjar flöda. Tänk på det som att odla en trädgård. Man får plantera frön (köpa fastighet), vattna dem (underhålla) och sedan skörda frukterna (hyresintäkter). Lite mer arbete än att bara trycka på en knapp, men resultatet? Helt klart värt det.

• Sen finns ju de där "lyxfastigheterna" förvisso, men de är som att köpa en Ferrari. Visst, det är häftigt och imponerande, men drar också orimligt mycket pengar till service och underhåll. Och risken att den står parkerad mest hela tiden är ganska stor. Hyresfastigheter är mer som en pålitlig Volvo. Kanske inte lika flashig, men den tar dig dit du vill, mil efter mil.

• En intressant observation: Många fokuserar på vinstmarginalen per objekt, men glömmer bort volymen. En stor portfölj av mindre lönsamma enheter kan ofta överträffa ett par superlönsamma, men svårhanterliga, fastigheter. Lite som att samla smågodis istället för en enda gigantisk chokladbit. Båda ger njutning, men den ena varar längre.

• Hyresfastigheter erbjuder en viss frihetskänsla. Inte den där "jag ska segla jorden runt imorgon"-friheten, men mer den där "jag kan betala mina räkningar utan att behöva sälja min favoritsamling av gamla serietidningar"-friheten. Och det är ju faktiskt en ganska bra form av frihet.

• De mest lönsamma typerna av fastigheter från och med 2025? Jo, den gamla vanliga, lite tråkiga, men ack så pålitliga, hyresfastigheten. Den som alltid levererar. Lite som en gammal vän som du vet kan du lita på, även när resten av världen känns upp och ner.

• Ytterligare information:
  • Olika typer av hyresfastigheter:
    • Bostäder: Vanligast, allt från enskilda lägenheter till hela bostadshus. Stabil efterfrågan, särskilt i storstadsområden.
    • Kommersiella fastigheter: Kontor, butiker, restauranger. Potentiellt högre hyror, men också högre risk och kan vara mer känsliga för ekonomiska svängningar.
    • Industrifastigheter: Lagerlokaler, fabriker. Kräver ofta specifik anpassning för hyresgästen.
    • Specialfastigheter: Till exempel studentbostäder, äldreboenden, eller fritidshus. Kan ha specifika nischer och målgrupper.
  • Faktorer som påverkar lönsamheten:
    • Läge: Guld värd. Närhet till kommunikationer, service, och attraktiva områden.
    • Marknadens efterfrågan: Hur många som vill hyra i området?
    • Hyresnivåer: Vad kan man realistiskt ta i hyra?
    • Driftskostnader: Underhåll, reparationer, skatter, försäkringar.
    • Finansiering: Räntor och lånevillkor.
    • Förvaltning: Effektivitet i att hantera hyresgäster och fastigheten.
  • Riskhantering: Spridning av investeringar kan minska risker. Att inte lägga alla ägg i samma korg, eller snarare, inte lägga alla hyresintäkter på en enda, opålitlig hyresgäst.

Är fastigheten belånad?

Det var våren 2024. Jag stod där i stugan i Västervik, arvet efter mormor. En mix av gamla minnen, damm och så denna konstanta oro gnagandes i magen. Skulle det finnas dolda skulder? Inteckningar som ingen nämnt?

Pappren låg i en enda stor hög, men inte ett spår av något tydligt pantbrev. Bara gamla kvitton, en urblekt lagfart. Jag kände mig helt vilsen. Var skulle jag ens börja rota i detta? Tankarna snurrade, jag kände ett tryck över bröstet.

Mormor var alltid så ordningsam, men det här med fastigheter, det var något annat. Jag visste jag behövde säker information om pantbrev. Paniken växte. Skulle jag behöva sälja för att täcka något jag inte visste om?

Plötsligt kom jag ihåg något mamma sagt för åratal sedan. Lantmäteriet! Där fanns något om fastigheter. Med darrande fingrar plockade jag upp mobilen, kände svetten pärla i pannan. Sökte direkt.

Där fanns det. Lantmäteriet. Och deras tjänst, "Min Fastighet". Det lät ju perfekt. Loggade in med BankID, hjärtat dunkade hårt. Ett klick. Tillgång till all info om stugan i Västervik.

Och där stod det klart och tydligt. Inga aktiva pantbrev noterade. En sådan lättnad sköljde över mig. Det kändes som en tung ryggsäck bara föll av mina axlar. Jag andades ut ordentligt, för första gången på veckor.

Min oro hade varit obefogad, i alla fall på den fronten. Det var en otrolig känsla. Plötsligt kunde jag se framåt med stugan, planera för framtiden istället för att bara grubbla över osäkerhet. Känslan var nästan euforisk.

Jag bläddrade igenom lite mer, såg historiken. Det hade funnits pantbrev tidigare, men de var alla avskrivna. Informationen var så klar, så exakt. Det var en tillit jag inte visnat trodde jag skulle få.

För att veta om en fastighet är belånad:

• Begär ett utdrag ur pantbrevsregistret. Det visar alla pantbrev som är uttagna på fastigheten.
• Använd Lantmäteriets tjänst Min Fastighet. Du loggar in med e-legitimation och får tillgång till fastighetsinformationen direkt.
• Informationen inkluderar vilka inteckningar som finns. Detta är viktigt för att förstå eventuella lån med fastigheten som säkerhet.
• Det är gratis att använda Min Fastighet. Mycket smidigt och enkelt.

Vem äger fastigheten?

Det var den där sommarkvällen i juli 2023, jag satt på altanen utanför Nyköping och kunde inte släppa tanken på det där ödetorpet nere vid vägen. Vem fan ägde det? Varför fick det bara stå och förfalla.

Jag googlade runt på mobilen, hamnade på nån kommunsida först, helt värdelöst. Till slut hittade jag rätt. Lantmäteriet hade en e-tjänst. Vem äger fastigheten. Lät ju enkelt.

Såklart var det BankID som gällde. Alltid BankID. Loggade in, och möttes av ett fält: "Fastighetsbeteckning". Jaha. Vad var den då? Fick hoppa över till Hitta.se:s kartfunktion, zooma in på den där jäkla tomten och klicka runt tills beteckningen dök upp. Söderby 1:23 eller nåt sånt.

Tillbaka till Lantmäteriet. Skrev in beteckningen, dubbelkollade. Då såg jag texten. Max 10 sökningar per dygn. Tio! Blev helt stressad, tänk om jag hade skrivit fel. Använde en av mina tio chanser på fel tomt. Men jag tryckte på sök.

Och där stod det. Ett vanligt namn. En person boende i Stockholm. Ingen mystisk fond eller företag. Bara en människa. Känslan var inte direkt glädje, mer... ett konstaterande. Jaha. Det var allt. Mysteriet var löst.

• Lantmäteriets e-tjänst heter Vem äger fastigheten.
• Du behöver fastighetens officiella beteckning för att söka.
• Inloggning sker med BankID.
• Tjänsten visar namn och adress på den som är lagfaren ägare eller tomträttsinnehavare. Personnummer visas inte.
• Det finns en begränsning på 10 kostnadsfria sökningar per användare och dygn.
• Fastighetsbeteckningen hittar du via olika karttjänster online.