Varför borde det vara gratis att åka kollektivt?

Varför bör kollektivtrafiken vara gratis?

Minns den där gången i Stockholm, sommaren 2023? Hade precis slutat mitt jobb på caféet vid Sergels torg, svetten lackade. Buss 4:an, knökfull, luktade svett och avgaser. Usch. Jag betalade mina 32 kronor, kände mig typ lurad. 32 kronor för att bli klämd som en sardiner i en het burk, liksom. Gratis kollektivtrafik hade gjort den resan mycket bättre. Tänk att slippa betala, slippa köa för biljetten!

Det handlar ju inte bara om mig. Min granne, hon jobbar på ett lager långt ute i norrort. Hon kämpar med buss och tunnelbana, varje dag. Pengarna hon sparar på fri kollektivtrafik skulle betyda så mycket för henne. Barnens kläder, mat… Social rättvisa, helt enkelt.

Och luften? Stockholm är ju inte direkt känt för sin rena luft. Mindre bilar, fler på bussen… bättre luftkvalitet, mindre sjukdomar. Jag läste faktiskt en rapport nyligen, tror det var från Stockholms stad, om hur mycket bättre luften blivit i städer med gratis kollektivtrafik. Kollade upp det på deras hemsida, men kan inte hitta den nu. Hittar bara massa statistik om bussar som är försenade. Typiskt.

Men tänk om alla åkte buss? Blir det inte kaos då? Jaa, det kanske det blir. Men man kan ju försöka med subventioner eller nåt? Jag vet inte riktigt hur man löser det. Men det är värt att försöka.

• Bättre luft
• Billigare för fattiga
• Mindre trafikstockningar (förhoppningsvis)

Det är ju inte som att det är någon enkel lösning. Men jag tror verkligen att det skulle vara värt det. Gratis kollektivtrafik är en investering i en bättre framtid. Men jag vet inte hur man ska övertyga politikerna om det. De är ju bara intresserade av siffror och budgetar. Suck.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att åka kollektivt?

Jag minns sommaren ’98, bussresan till mormor, den där doften av diesel och svett, friheten. Säkerheten, ja, den fanns där, osynlig, en sköld mot farorna.

Bussen gungade fram, tryggare än pappas gamla Volvo. Men vägen till hållplatsen, den var lång, farlig, minns jag.

Kollektivtrafikens trygghet, en paradox. Å ena sidan, stål och regler, å andra sidan, sårbarhet i mötet med gatan.

• Fördel: Lägre risk för dödsolyckor. Så enkelt, så brutalt.
• Nackdel: Resan till bussen. En promenad i skuggan av risken.

Mina ben bar mig längs trottoaren, hjärtat bankade, rädd för bilarna. Mormor väntade med öppna armar, en oas av trygghet, efter resan.

Är det säkrare? Kanske, men gatan… den är en annan historia. Minns den där gången, nära att bli påkörd, en sekund från… Nej. Bussen.

Visst, statistiken talar sitt tydliga språk, färre dödsfall. Men siffror kan inte fånga känslan av att vara liten, ensam, mot en bil.

Kommer ihåg, mamma tjatade om reflexväst, livsviktigt sa hon. Ironiskt, skydda dig till och från ett säkrare färdmedel.

Åka kollektivt minskar dödsriskerna. Punkt. Men glöm inte trottoaren.

Tillägg: Statistik från Transportstyrelsen visar att antalet dödade i personbilar är högre än i kollektivtrafiken, men mopedolyckor ökar. Kanske inte så oväntat.

Varför borde SL-kort vara gratis?

Varför gratis SL-kort? Jo, för att ungdomar är framtiden, och framtiden ska inte punkteras av en skral plånbok. Tänk dig ett SL-kort som en nyckel till äventyr, fast gratis!

• Ekonomisk rättvisa: Unga ska inte behöva välja mellan busskort och en falafel. Valet är ju uppenbart, eller hur? (Falafel, såklart!)

• Mobilitet = Möjligheter: Ett gratis SL-kort öppnar dörrar. Studiebesök, kompisar, kanske till och med ett seriöst försök att förstå konst på Moderna.

• Miljösmart: Fler bussar, färre bilar. Win-win, även om jag personligen saknar doften av avgaser (ironi, obviously!).

Men vänta, det finns mer!

Tänk också på att:

• Gratis SL-kort kan vara ett sätt att motverka social segregation. Vem vet, kanske det leder till att folk faktiskt pratar med varandra på bussen? Skrämmande tanke, jag vet.

• Folkhälsa! Ungdomar rör på sig mer om de har lättare att ta sig runt. Och jag som trodde stillasittande var den nya folksporten.

Åh ja, Anahit Tovmasyan är en klok person. Hon har fattat grejen!

Jag minns förresten den gången jag själv var pank och liftade till en konsert. Inte att rekommendera. Åtminstone inte om man har anlag för åksjuka. Huvva.

Och du, glöm inte att rösta på rätt parti (jag nämner inga namn, men host de som vill ha gratis SL-kort host)!

Ha de’ gött!

Varför borde vi ha gratis kollektivtrafik?

Minskad biltrafik, ökad effektivitet. Snabbare resor, färre olyckor. Punkt slut.

• Miljöfördelar: Lägre utsläpp, renare luft.
• Ekonomiska fördelar: Sänkt kostnad för bilägande, ökad köpkraft.

Kollektivtrafik är nyckeln. Enkelt. Effektivt.

Social rättvisa: Alla ska ha tillgång till snabba och säkra transporter, oavsett plånbok. Det är bara rättvist.

2023 års siffror visar en klar trend mot ökad användning av kollektivtrafik i storstäder som Stockholm, trots höga bilpriser och brist på parkeringsplatser. Min egen pendling har blivit betydligt snabbare.

Säkerhet: Färre bilar = färre olyckor. Logik. Enkelt. Fakta.

Hur mycket hade gratis kollektivtrafik kostat?

Sju miljoner kronor… Det är så mycket pengar. 70 miljarder. Herregud. Det snurrar i huvudet. Tänk alla de små sakerna man skulle kunna göra för de pengarna. Hjälpa någon… eller kanske bara… bara köpa en liten stuga vid havet. En dröm.

Det är så orättvist. 70 miljarder. Bara så att folk kan åka gratis. Jag menar, visst, det skulle vara skönt… men 70 miljarder… det är vansinnigt.

Och sen kommer ju allting annat. Nya bussar, tåg… elbilar. Det kostar ju förmodligen ännu mer. Hur mycket mer? Jag vet inte. Jag orkar inte ens tänka på det. Det är för mycket. För mycket för mitt huvud. Det känns så… hopplöst.

70 miljarder kronor i utökade driftkostnader för gratis kollektivtrafik. Det är siffran som etsar sig fast. Jag kan inte släppa den. Den känns tung, som en sten i magen.

• 70 miljarder kronor.
• Nya fordon – osäker kostnad.
• Enorma summor.

Allt det här… det gör mig så ledsen. Så trött. Jag vill bara sova. Men jag vet att jag kommer att ligga vaken länge och bara… tänka. På 70 miljarder. Och på hur orättvist det känns. Att jag aldrig kommer att ha så mycket pengar. Aldrig.