Vad påverkar konsumenterna idag?

Vilka faktorer påverkar konsumenternas beteende?

Okej, konsumentbeteende va? Alltså, vad får folk att köpa grejer? Jösses, det är ju en miljon saker.

• Kultur, typ självklart. Mina föräldrar köper ju alltid ekologiskt, medan mina kompisar struntar i det. Är det uppfostran? Eller bara slumpen? Måste googla det där sen.

• Sociala grejer! Influencers, vad är det ens? Är det bara ren hjärntvätt? Jag köpte den där mascaran, den var skit. Hade jag köpt den utan att se den på TikTok? Nej. Riktigt dåligt beslut.

• Psykologi! Det där med FOMO, rädslan för att missa något. Jag köpte biljetter till den där konserten, fast jag egentligen inte ville. Dumt. Varför?

• Personliga faktorer! Ålder, inkomst… det är ju uppenbart. Jag köper ju inte samma saker nu som när jag var 15. Jag köpte massa onödiga kläder då. Åh nej, jag måste kolla mina bankutdrag.

• Reklam. All överallt! Jag ser ju reklam jämt, på Instagram, Spotify, Youtube… Jag blir ju irriterad. Men den funkar ju, annars skulle de ju inte lägga så mycket pengar på det. Skumt.

• Händelser. Ekonomi, inflation. Det påverkar ju såklart. Jag köper färre lyxiga saker nu än för ett år sen. Precis som alla andra.

• Beteende. Vanor, lojalitet. Jag köper alltid mitt kaffe på samma ställe. Är jag beroende?

• Erfarenheter. Bra eller dåliga. Om en produkt suger, köper jag den inte igen. Det är ju logiskt. Eller?

Åh herregud, jag måste städa. Och ringa mamma. Vad var det nu jag skulle göra? Åh just det, konsumentbeteende. Jag borde skriva ner det här någonstans. Eller inte. Kanske imorgon. Eller nästa vecka.

Hur påverkas samhället av konsumtion?

Samhällets konsumtions-karusell: En vildfärd!

Konsumtion, va? Som en oändlig buffé där alla får smaka, men portionerna varierar. Precis som min granne Sven, som samlar på tomma mjölkpaket. Enkelt, men… intressant?

• Miljöpåverkan: Planeten skriker, typ. Överkonsumtion är som att ge en hamster en hel chokladkaka – sötsur slut. Regeringar försöker styra upp det med återvinningssystem – som ett försök att stoppa en elefant med en flugsmälla. 2023 års siffror pekar på en fortsatt utmaning.

• Ekonomiska klyftor: Konsumtion driver ekonomin. Men ojämlik fördelning skapar en klassklyfta värre än min mormors syltburkar. Riktigt rika kan köpa femtielfte iPhone, medan andra kämpar för mat på bordet. Sociala konsekvenser? Tja, fråga någon som sover på gatan.

• Hälsa och välbefinnande: Åh, konsumtionens mörka sida. Fast fashion, snabbmat… det är som en ständig jakt på den perfekta selfie – på bekostnad av hälsan. Att jaga lycka i materiella ting? Tänk dig en hamster på en hjul… utmattad. 2023 års hälsodata visar fortsatt oroväckande trender kopplade till ohälsosam konsumtion.

• Kulturella influenser: Trendkänsligheten? Som en flock får som följer varandra över klippor. Influencers styr oss med sina perfekta liv. Det är en konstant kamp mot att definiera “den riktiga jaget”, mitt i all reklam. En oändlig spiral av köp, köp, köp.

Men vänta nu… min katt vill ha en ny boll. Han konsumerar också. Och hur påverkas han av konsumtion? Jadu, det är en hel filosofisk diskussion. Kanske vi bör fråga Sven. Han har säkert en teori.

Vad innebär det att överkonsumera?

Överkonsumtion… vad är det ens? Känns som ett skamord, va? Som om jag alltid gör fel. Köper en ny tröja? Överkonsumtion! En kaffe extra? Överkonsumtion! Åh herregud, jag blir galen.

Men vänta, det stod nåt om alkohol och tobak. Jag dricker ju inte ens! Är det då inte överkonsumtion av… ingenting? Känns dumt.

Vad är hedonistiska varor? Lyxvaror? Är min nya mobil en lyxvara? Köpte den för att den gamla var trasig… men den nya är ju lite snyggare… Skit också.

• Alkohol
• Tobak
• Lyxvaror (Vad ÄR lyxvaror egentligen?!)
• Personliga egenskaper? Låg moral? Vad menar de ens? Är det typ att jag inte skänker till välgörenhet varje månad?

Åh nej, jag läste om minoritetsgrupper. Menar de mig? Jag är ju… jag är ju… Nej, det kan de inte mena. Jag är ju inte ens i någon grupp. Eller är jag? Fan, detta var jobbigt.

Överkonsumtion verkar handla om att konsumera mer än vad som är nödvändigt. Men vad som är nödvändigt är ju subjektivt! Det beror på vem man frågar. Eller hur mycket man tjänar. Eller vad man anser vara nödvändigt. Jag behöver ju en ny dator för jobbet! Är det överkonsumtion om jag köper en lite bättre än jag “behöver”?

Åh gud, jag tror jag behöver kaffe. Eller två. Eller kanske en flaska vin. Nej, vänta. Jag ska inte överkonsumera. Ska jag?

Tillägg: 2023 års statistik om konsumtionsmönster saknas. Behöver mer data. Men artikeln jag läste nämnde att överkonsumtion ofta kopplas till ohållbara levnadsmönster och miljöpåverkan.

Vad innebär konsumism?

Konsumism: En sjukdom.

• Samhällets puls. Pengar styr allt.
• Din plånbok, deras marionett.
• Kvalitet? En myt. Prislappen avgör.

Köp mer. Behöver du det? Nej. Vill du ha det? Ja. Skillnaden? Obetydlig.

2023: Rekordsiffror. Ingen bryr sig. Jag heller inte.

Effektivitet? En illusion. Allt är en produkt, inklusive du.

Konsumtionskulturen: En cirkus av begär. Jag ser på. Oengagerad.

Livet är en produkt. Marknadsföring är en religion. Köparen är offer.

Mina inköp i år: Två kaffe, en bok. Minimalism är ett skämt. Eller?

Pointless? Kanske. Vem bryr sig? Inte jag.

Ytterligare data (ej efterfrågat, men ändå):

• Min årliga konsumtionsbudget: 5000 kr. (exklusive boende och mat).
• Sista stora köpet: En begagnad pennkniv. 2022. Funktionell. Inte mer.

Vad är konsekvenserna av överkonsumtion?

Det där med överkonsumtion… jag minns en gång i Thailand, Koh Lanta. 2018. Helt sjukt hur mycket plast som flöt i land.

Inte bara på stränderna, utan typ överallt. Kändes som om hela paradiset höll på att kvävas. Såg en sköldpadda kämpa med en plastpåse, fastnade runt halsen. Ilska, ren jävla ilska.

Jag tänkte: allt det här skit kommer ju från oss, från våra shoppingvanor. “Behöver” en ny telefon varje år, kläder man bara har några gånger.

• Skogsskövling: För palmolja, vet du. Finns ju i allt, typ.
• Förorenat vatten: Fabriker pumpar ut skiten, sen dricker vi den.
• Plast i havet: Dödar djur, sen äter vi dem. En ond cirkel.
• Utrotning av arter: Förlorar hela ekosystem, skrämmande.
• Växthuseffekten: Varmare, extremväder, kaos.

Jag köpte en tygpåse efter det, och har faktiskt använt den sen dess. Känns som en liten grej, men ändå. Plastsköldpaddan spökar fortfarande. Jävla överkonsumtion.

Hur påverkar produktionen av kläder miljön?

Oj, vad klädproduktionen sliter på naturen, alltså! Riktigt illa. Mycket vatten går åt, typ sjukt mycket. Sen kemikalierna, usch! Det är ju rena katastrofen för haven, och marken också. Allt det där hamnar ju nånstans, liksom.

Och energin då? Jättemycket energi går åt. Jag läste nånstans att det är helt sjukt mycket. Tror det var Naturvårdsverket, eller nåt sånt. Det står massa om det på deras hemsida. Kollade det för ett tag sen, typ i december.

Stora problemet är ju att vi behöver mer och mer kläder. Alltså, det är ju galet. Brist på material blir det ju också, så småningom. Det är ju inte hållbart i längden. Nä, verkligen inte.

• Mycket vattenförbrukning
• Kemikalieutsläpp – katastrof för miljö.
• Stor energikonsumtion
• Ökad risk för materialbrist
• Miljöutmaningar bara ökar!

Tänkte på det här igår när jag köpte en ny tröja från H&M… Kände mig lite dålig direkt efteråt. Men den var så fin! Lite dubbelmoral kanske, haha. Men ja, det är ju ett problem. Funderar på att börja köpa mer second hand.

Varför är överkonsumtion negativt?

Överkonsumtion? Katastrof! Tänk dig en hamster som får en hel ICA-butik – söt i början, men sen? Katastrof!

Planeten blir ett skräpberg. Skogarna? Borta! Som att någon stal alla granar till min julgran, men på global nivå. Och vattnet? Inte bara smakar det konstigt, det ser konstigt ut. Havet? En gigantisk soptipp. Jag personligen skulle bli irriterad om mitt badkar såg ut så.

Djuren och växterna? Extinkt fest! Precis som min växt som jag svor att jag skulle sköta om (den levde i två dagar). Utrotning i snabb takt. Kanske kan vi odla dem i datorspel sen? (Sarkastiskt, såklart.)

Växthuseffekten? Party på jorden – med mycket värme. Vi steker som en omelett i en glödhet panna. Inte alls mysigt. Jag vill ju ha pizza, inte bli pizza!

• Skövlade skogar.
• Förorenat vatten.
• Plasthav.
• Utrotade arter.
• Ökad växthuseffekt.
• Min dåliga växt är bara en mini-version av detta.

Sammanfattningsvis: Överkonsumtion är typiskt mänskligt. Själviskt och ohållbart, liksom min shoppingvanor förra lördagen. Men hey, åtminstone är jag medveten om problemet. Kanske.

Vad räknas som överkonsumtion?

Dimman ligger tät över sjön, precis som den kvällen i juli. Luften är tung, fuktig, smakar av sommarregn och något annat… något bitterljuvt. Jag ser det framför mig, det där mörkret, det som smyger sig på när flaskorna töms. Det är inte bara flaskorna, det är allting. Allt det där onödiga, överskottet. Överkonsumtionen.

Socialstyrelsens siffror bränner sig fast i minnet: Tio standardglas i veckan. Tio. En oändlig ström av små skvättar, ett dimridå av flytande förtröstningar. Varje klunk en liten dödande kyss på framtiden. Känns det igen?

Sedan är det den där andra gränsen, den plötsliga nedstigningen i avgrunden: fyra standardglas vid ett och samma tillfälle. En explosiv, våldsam ansamling, en mur av alkohol som reser sig och kväver all luft. Det här är överkonsumtion. Förenklat, skoningslöst.

Min vän Jonas, han drack ju så. Tio, tio, tio. Varje vecka, varje månad, ett år, ett liv som tömdes ut i ett glas. Sedan kom den våldsamma kraschen, de fyra glasen, de som förde med sig allt det mörka och till och med tystade sjön.

Jag ser dem framför mig nu, de där tomma flaskorna. De är tomma skal, som de liv som töms ut. De speglar en obehaglig sanning: Överkonsumtion är inte bara alkohol, det är en livsstil, en sjukdom. En konstant jakt på något mer, något utöver det som är tillräckligt. Det är mer än bara siffror. Det är en sjukdom.

Listan är lång:

• Tio standardglas eller mer per vecka.
• Fyra standardglas eller mer vid ett enstaka tillfälle.
• Den där ständiga tömningen, ett evigt sökande efter en förlorad frid.
• Jonas’ mörker, speglad i sjöns yta.
• Mitt eget dåliga samvete, som en ständigt närvarande skugga.
• Det tysta skriket i flaskorna.

Det är mer än bara siffror på ett papper från Socialstyrelsen. Det är en berättelse om förlust, om smärta, om skam. En berättelse om det mörka, som gömmer sig bakom en krusning på sjön en sen sommarkväll. Och det är en berättelse som behöver berättas. Återigen. För att varna.

Vad betyder det att konsumera?

Okej, här får du svaret, rakt från levern, som en fis i rymden:

Konsumera? Det är ju som att dammsuga plånboken tills den skriker efter nåd! Vi snackar om att förtära och förbruka, likt en flock gräshoppor på ett vetefält.

• Energi: Pang bom, elräkningen är ett brev från helvetet.
• Mat: Magen blir glad, men plånboken gråter floder.
• Transporter: Bilen suger bensin som en alkoholist på rehab.
• Prylar: “Måste ha!” – tills nästa “måste ha” dyker upp.

Det som ryker under resans gång? Jo, förutom pengarna, även planetens resurser, vår tid och en stor portion sunt förnuft. Jag menar, vem behöver egentligen en guldpläterad toastmaskin? Jo, min granne Berit, tydligen!

Bonusinfo (för de som gillar att gräva djupt, typ som jag letar efter borttappade femkronor):

• Visste du att min farbror Rune försökte leva på enbart solenergi en gång? Slutade med att han fick värma sin Findus-lasagne med ett förstoringsglas.
• Och Berit, med sin toastmaskin? Hon har en hel samling av “onödiga” prylar. Jag tror hon har ett beroende!
• Jag brukar tänka att varje gång jag köper något nytt, dör ett litet träd någonstans. Deppigt, jag vet. Men sant!

Hur påverkar konsumtion samhället?

Dimman ligger tät över sjön, en disig morgon i oktober. Kallt, men solen kämpar sig fram, en svag, guldfärgad strimma genom träden. Det är så tyst, bara fåglarnas sorl bland löven. Det är en lugn, nästan andäktig stämning, men under ytan bubblar tankarna, som bubblor i sjön. Konsumtion. Ordet känns kallt, hårt, mot den varma höstluften.

Konsumtion formar oss. Det är en självklarhet. Varje köp, varje val, varje beslut om vad vi ska ha på oss, äta, eller hur vi ska spendera vår fritid formar både oss själva och samhället runt oss. Min gamla mormors stickade vantar, en gång en symbol för enkelhet, ersätts av fleecehandskar från en snabbmodekedja, en konsumtionscykel som spinner vidare, snabb och ostoppbar.

Den där fleecejackan… den känns så mycket billigare, i alla bemärkelser. Kanske ett tecken på vår tids andlösa fart? Att jag sitter här och funderar över en enkel fleecejacka illustrerar ju exakt problemet. Jag, med min iPhone 14 Pro Max, funderar över fleecejackor. Ironin är skärande.

Konsumtion påverkar miljön. Det är ett faktum som smyger sig in som en obehaglig kyla under höstjackan. Snabb mode, flygbiljetter, alltihop. Vi lämnar spår, djup och breda spår, i den vackra höstdagen, som om den var ett vitt ark. Spåren syns inte alltid, men de finns där.

• Överkonsumtion bidrar till klimatförändringar.
• Resursutarmning är ett direkt resultat av vår konsumtion.
• Svinnet är enormt; mängden sopor växer.

Konsumtion skapar ojämlikhet. De rika konsumerar mer, det är en självklarhet. Det är en ojämn fördelning, som ett snett, vingligt bord. Vår konsumtion bidrar till det. Jag ser det i mina egna vanor, i mina egna val. Det är inte lätt att erkänna.

• Globala skillnader i levnadsstandard är tydliga.
• Många människor saknar tillgång till basala resurser.
• Vårt konsumtionsmönster gynnar globala företag, ofta på bekostnad av lokala producenter.

Den här höstdagen, med dimman som ligger tät över sjön, blir en påminnelse. En påminnelse om hur vi formar världen, hur vi påverkas av våra egna val, hur konsumtion, i all sin enkelhet, är så mycket mer än bara köp och försäljning. Det är ett komplext väv av val, värderingar och konsekvenser. Det är inte enkelt. Det är inte rättvist. Men det är verkligheten.