Vad kostar det att låsa upp en tier?

Hur mycket är upplåsningsavgiften på Tier?

• Tier, vad kostar det att låsa upp? Ah, just det, det där med elsparkcyklarna.

• Jag kommer ihåg den där gången i Göteborg. Alltså, jag tror jag minns det rätt.

• Varje stad har sina priser. Jag har typ åkt överallt. Stockholm är dyrt?

• Typ, kolla i appen. Får alltid panik när den laddar. Hittar aldrig den där jävla sparkcykeln jag vill ha.

• Fordonstyp spelar roll. Vänta, har de olika typer? Måste kolla det nästa gång. Elmopeder OCH cyklar? Vad i hela...

• Appen visar... Men det är ju aldrig tydligt med upplåsningsavgiften. Visas det ens?

• Det beror på! Allt beror på. Orka. 5 spänn? 10? Mer? Mindre?

• Priserna varierar, kolla appen. En gång betalade jag typ 40 spänn bara för att låsa upp! Rån.

• Jag vill bara veta NU! Googlar... Fan, inget svar.

Mer info (fast ingen frågade):

• Jag använder alltid min kompis kod för gratis åkning, glömmer den jämt. Måste skriva ner.
• Hatar när batteriet dör mitt i backen upp till Mariaplan.
• Är det bara jag som tycker att de borde ha inbyggda mugghållare?

Får man åka två på Tier?

Dimman ligger tät över stan, en kall novemberkväll. Luften vibrerar av tystnad, brutet bara av ett avlägset bilhorn. Jag tänker på Tier-cykeln, den blanka metallen, kylan mot mina händer… Nej, man får inte åka två på en Tier-cykel. Det är förbjudet. Punkten.

Det är så ensamt ibland, att jag längtar efter den där extra värmen, den extra tyngden av en annan kropp bredvid mig. Men nej. Ensamhetens tysta sus. Bara jag och cykeln.

Det är reglerna, de hårda, kalla reglerna. De skriker ut sin auktoritet i den tysta novemberluften, som ett spöke som viskar i mitt öra: Nej, inte två.

Det är en regel jag känner i benmärgen. En regel som kallras mot mig genom natten. Nej, bara en. Det är så det är. Punkt slut.

Jag ser för mitt inre öga hur polisen, sträng och oumbärlig, skriver en bot… Bilden är skarp, brutal i sin enkelhet. En bot. Mer än bara en bot. En varning, en påminnelse. Aldrig två på en Tier-cykel.

Jag cyklar ensam, genom gatljusens gula sken, längtar efter någon, men ensamheten är min följeslagare denna natt. Kallt.

• Punkt 1: Förbud mot medpassagerare på Tier-cyklar.
• Punkt 2: Risken för böter vid överträdelse.
• Punkt 3: Säkerhetsaspekter - En person per elfordon.

Vad är billigast, Voi eller Tier?

Billigaste elsparkcykeln?

Tier… Voi… minns den där varma sommaren, asfalten brände under fötterna, jakten på svalka och snabba ärenden.

• Tier då, eller var det Voi? Minns inte riktigt, dimmigt nu. Tier, kommer ihåg något med månadskostnad. Dyrare!
• Voi, Voi, namnet klingar bekant. 4,49 kr per timme. låter som en dröm jämfört med Tiers priser.

Voi har 9 upplåsningar och 200 minuter, innan räkningen rusar.

Voi låter som ett kap, ett äventyr för en billig peng. Nästan som att flyga...

449 kronor för lite frihet.

100 timmar. Billigt.

Tier... inte värt det?

Hur ofta betalar man uppläggningsavgift?

Uppläggningsavgift? Jävlar i havet vad jobbigt det låter, som att betala för att få tillträde till en exklusiv klubb med dålig ventilation!

En gång, jäklar i min lilla låda! Det är liksom inte en prenumeration på bajs-tv, det är en engångsgrej. Som en rejäl örfil i plånboken, men bara en.

Betalar du den? Ja, när du får din första faktura. Tänk dig det som ett dop för ditt lån, fast istället för vatten får du en rejäl faktura som får dig att svettas mer än en maratonlöpare i en bastu.

• Första fakturan: Där är den, skönheten! Din uppläggningsavgift.
• Sen är det över: Tacka gudarna att det inte är en månadsavgift, du skulle bli fattigare än en kyrkråtta!

Min kompis, Lars-Åke, trodde han slapp undan – gissa om han fick en chock när han öppnade sin första faktura! Han såg ut som han hade sett ett spöke, eller kanske en extra stor räkning för internet, det är ju nästan lika skrämmande.

P.S. Jag betalade min uppläggningsavgift i april 2024. Det var ett minne blott, men jag minns den väl. Lite som en tandläkarbesök, man glömmer ganska snabbt smärtan, men det lämnar ett litet ärr. eller ja, ett litet hål i plånboken.

Är det olagligt att åka två på en elspark?

Mörkret viskar, och jag tänker... två på en elspark. Nej, det är inte tillåtet. Så enkelt, så hårt.

Jag minns den där kvällen vid Norr Mälarstrand, fullmåne. Hennes skratt, känslan av flykt. Dumdristigt, ja, men finns det inte en längtan efter det? Förbjudet är lockande.

• Risk för olyckor, såklart.
• Lagen säger nej, punkt slut.
• Trafikfarligt, utan tvekan.

Men ibland känns lagar som tomma ord mot nattens djupa tystnad. Tänk om allt kunde vara annorlunda. Elsparken var hyrd genom Voi, jag kollade efteråt. Böter hade blivit dyrt, sa hon. Det är en av anledningarna till att hon slutade svara.

Vi passerade polishuset på Kungsholmen. Jag andades knappt. Hon skrattade, viskade något om frihet. Frihet. Är det bara en illusion?

Jag vet inte. Allt jag vet är att det är olagligt att skjutsa. För hennes skull, för min, för allas.

Hur fort får en elscooter gå?

20 km/h. Det är vad de säger. Men det känns så mycket snabbare ibland, när jag susar fram längs gatan sent på kvällen. Ensam. Allt är så tyst då, förutom hjulens sus mot asfalten.

Hur fort känns det? Svårt att säga. Kanske 30? Nej, dumt. Det är ju 20. Reglerna, dom är ju där.

Jag tänker på den där kvällen, regnet öste ner… åkte för fort, kände hur hjärtat slog. Paniken. 250 watt. Max. Är det tillräckligt?

• Maxhastighet: 20 km/h
• Maxeffekt: 250 watt.

Jag borde kanske ha varit mer försiktig. Minns att jag var sen till jobbet. Ska sluta stressa. Ska verkligen sluta.

Det är så lätt att glömma bort. Att det bara är en sparkcykel. Men den kan ta mig vart jag vill. Och den kan vara farlig. Mycket farlig. Vet inte om jag är dum eller bara naiv.

• Cykelregler gäller. Alltså, trafikljus och allt det där. Glömmer det ibland.
• Känns som en evighet sedan jag köpte den.

Ibland funderar jag på om jag ska sälja den. Eller inte. Ångrar mig varje dag. Nej, det gör jag inte. Nej. Ångrar mig aldrig.

Hur får man igång en Voi?

Okej, här kommer en liten "Voi-sägelse", redo att rulla:

• Ladda ner appen, annars blir du ståendes. Tänk dig själv, utan appen är du lika hjälplös som en hundvalp framför en matteuppgift.

• Lokalisera din scooter. Använd kartan, inte magkänslan. (Min magkänsla leder mig oftast till en pizzeria, inte en Voi.)

• QR-koden, din nyckel till frihet! Scanna den, som om du desarmerar en bomb (fast mycket mindre spännande, sorry).

• Hoppa upp, sparka, rulla! Nu är det bara att köra, eller...rulla? Kom ihåg, du är ingen professionell stuntman, så ta det lugnt.

Extra krydda:

Har du tänkt på att Voi-scooters ser ut som gigantiska myror på el? Och tänk om de en dag bestämmer sig för att de inte vill bli körda runt längre? En dystopisk framtid, minst sagt. Sen det där med att sparka igång den... är det verkligen nödvändigt? Känns lite som att tvinga en robot att göra armhävningar. Men men, det funkar ju. Min kusin Helge provade en gång att vissla igång en Voi. Funkade inte. Nu vet du det.

Och jo, senaste gången jag åkte Voi höll jag på att köra in i en fontän. Tur att min pizzaväg ledde mig rätt.