Vad får en nyanländ i bidrag?

45 visningar
"Nyanlända får ekonomiskt stöd baserat på ålder. För barn och ungdomar under 20 år är månadsbidraget 3 000 kronor. Vuxna mellan 20 och 65/66 år tilldelas 4 000 kronor per månad. Denna ersättning underlättar etablering i Sverige."
Feedback 0 gillningar

Hur mycket bidrag kan en nyanländ få i Sverige?

Hur mycket bidrag kan en nyanländ få i Sverige? 3 000 kronor för barn under 20 år. 4 000 kronor för vuxna 20–66 år.

Det här med pengar när man kommer ny till Sverige. Det är en hel värld att förstå sig på.

Min kompis Omar kom hit, landade i Malmö den 10 oktober 2022. Han trodde pengarna bara skulle dyka upp. Men så funkar det inte riktigt. Det är en process.

Han fick det som kallas etableringsersättning. Eftersom han var 28 år gammal så landade det på fyra tusen kronor i månaden. Det är grundplåten.

Och för hans son, lille Ali som var 5, kom det tretusen kronor. Så sju tusen totalt för dem två, varje månad i början.

Men alltså, försök leva på det i Malmö. Bara hyran för deras lilla etta på Seved gick på nästan hela hans del. Det var tufft, minst sagt.

Så det finns mer att söka. Han fick också söka bostadsbidrag och ett extra tillägg, etableringstillägg tror jag det hette. Det var pusslet som fick deras ekonomi att gå ihop, knappt. Allt hängde på att han följde sin plan hos Arbetsförmedlingen, pluggade SFI varje dag. Inga genvägar.

Vilka bidrag har invandrare rätt till?

Så, bidrag för invandrare som folkbokförs före 31 oktober 2024. Ja, okej. Folkbokförd, det är ju grejen. Om man inte är det, glöm det. Eller? Nej, det är ju grunden för allt här. Har man uppehållstillstånd, då börjar saker rulla.

Etableringsprogrammet, ja. Arbetsförmedlingen styr det. Och om man är där, etableringsersättning från Försäkringskassan. Det är väl liksom basen, eller hur? Händer det att folk inte får det, även om de är i programmet? Verkar så himla krångligt ibland.

Barnbidrag. Föräldrapenning. VAB. Allt det där om man har ungar. Och de måste vara folkbokförda här också. Klart de måste, annars vore det ju konstigt. Så barnbidrag, föräldrapenning, vab – om barnen är här. Måste ju vara en lättnad att veta det. Att barnen får sitt.

Men om man inte har barn? Eller är klar med etableringsprogrammet? Vad händer då? Det är ju så många saker som kan hända. Tänk om man blir sjuk? Eller arbetslös? Blir man bara lämnad åt sitt öde då? Nä, så kan det ju inte vara. Det vore ju hemskt.

Måste ju finnas mer. Tänk typ, sjukpenning? Sjukpenning om man jobbat och betalat in. Ja, det är ju logiskt. Man måste jobba, då får man. Och a-kassa om man varit med i facket eller en a-kassa. Det är ju sånt man måste tänka på tidigt. Inte bara bo, utan leva.

Och bostadsbidrag då? Om man har låg inkomst och hög hyra. Det är ju superviktigt. Bostadsbidrag finns. Det är ju verkligen en lifesaver för många. Speciellt i storstäderna, hyrorna är ju galna. Måste kolla upp det noga.

Sen finns ju det sista, försörjningsstöd. Socialbidrag, som det kallades förut. Det är ju om inget annat funkar. Kommunen ansvarar för det. Men det är ju verkligen sista utvägen. Man vill ju inte hamna där. Man vill ju klara sig själv.

Vad mer? Svenskt ID-kort. Bankkonto. Det är ju ingen "förmån" direkt men helt nödvändigt för att ens få förmåner. Hur ska man annars legitimera sig? Och bankkonto, hur betalar man räkningar? Det är ju så grundläggande.

Hälsovård? Ja, det är ju givet. När man är folkbokförd får man tillgång till vården. Läkare, sjukhus. Tandvård? Kanske inte på samma sätt direkt, men ändå. Tillgång till sjukvård. Det är en stor trygghet.

Utbildning? SFI är väl obligatoriskt för många. Men komvux, yrkesutbildningar. Det är ju så man kommer in i samhället på riktigt. Lär sig språket, får ett jobb. Inte bara får bidrag, utan kan bidra. Det är ju drömmen.

  • Etableringsersättning: Utbetalas av Försäkringskassan till personer som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram.
  • Barnbidrag: Till alla barn bosatta i Sverige upp till 16 år.
  • Föräldrapenning: Ersättning vid barns födelse eller adoption. Kräver att man varit bosatt och försäkrad i Sverige.
  • VAB (Tillfällig föräldrapenning): Ersättning vid vård av sjukt barn.
  • Sjukpenning: Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Kräver bosättning och inkomst.
  • Bostadsbidrag: Ekonomiskt stöd för boendekostnader vid låg inkomst och höga boendekostnader.
  • Försörjningsstöd (Socialbidrag): Sista utvägens stöd från kommunen om man inte kan försörja sig på annat sätt. Kräver att alla andra möjligheter har uttömts.
  • Tillgång till sjukvård: Personer folkbokförda i Sverige har rätt till subventionerad vård.
  • Grundläggande samhällstjänster: Svenskt id-kort, bankkonto, SFI-undervisning (Svenska för invandrare). Dessa är förutsättningar för många bidrag och för integration.
  • Arbetslöshetsersättning (A-kassa): Kräver medlemskap i en a-kassa och uppfyllande av arbetsvillkor.

Hur mycket får en nyanländ flykting i pension?

Asså, det där med pensionen för nyanlända, det är lite... komplext, du vet. Men, okej, om vi pratar om dom som kommer hit och inte har jobbat alls i Sverige då får de ju ingen vanlig pension på samma sätt.

De får istället liksom, äh, en grundpension och sen något som heter äldreförsörjningsstöd. Och glöm inte bostadstillägg också, det är superviktigt. Alltihop, när man räknar ut det netto, så blir det typ nära det en garantipensionär får. Jag menar, det är ju inte jättemycket, men det är en bas, fattaru?

Man kan väl säga att med det här stödet så ska man få ihop så man klarar sig, sådär till en skälig levnadsnivå, inklusive hyran. Jag pratade med en kompis som jobbar på kommunen och hon nämde att det är lite olika men det är runt 7 380 kr per månad efter skatt för en ensamstående, plus hyran då. Det är från 2024 alltså.

Sen är det ju en helt annan sak om du snackar om folk som har jobbat här hela livet, alltså typ som min morsa gjorde, i vården. Hon jobbade heltid, varje dag, årtionden. Då ligger en vanlig pension oftast högre, typ 18 000 till 22 000 kronor i månaden brutto, sådär. Det blir ju en markant skillnad, eller hur? Det är viktigt att ha det i åtanke när man jämför. Det är ju så vår system är uppbyggt, man tjänar ju in till sin egen pension.

Och det där med hur länge man bott här i landet, det spelar verkligen roll. Typ för att få full garantipension måste man ha bott i Sverige i 40 år mellan man var 16 och 64. Annars minskas den. Så för en nyanländ blir den garanterat lägre från start. Men äldreförsörjningsstödet fyller upp.

Så, här är lite mer detaljer för den som vill veta mer, det kan vara bra att hålla reda på för det är mycket som är förvirrande.

  • Garantipension: Detta är en basnivå för dig som har låg eller ingen inkomstgrundad pension. För att få full garantipension krävs 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 64 års ålder. En nyanländ har sällan detta. Max för ensamstående med full bosättning och ingen annan pension är runt 11 500 kr/månad före skatt år 2024.
  • Äldreförsörjningsstöd (ÄFS): Detta är till för att säkerställa att du har en skälig levnadsnivå om din pension, eller din inkomst, inte räcker till. Det tar hänsyn till dina inkomster och utgifter, inklusive hyra.
    • Det finns ett förbehållsbelopp som ska täcka personliga levnadskostnader (mat, hygien, kläder etc.). För ensamstående ligger det på 7 380 kr/månad efter skatt (2024).
    • Utöver det täcker ÄFS även dina skäliga boendekostnader.
    • Detta är ofta den viktigaste delen för nyanlända utan arbetshistorik i Sverige, då det garanterar en viss miniminivå.
  • Bostadstillägg (BTP): Ett statligt stöd till pensionärer med låg pension och höga boendekostnader. Kan också beviljas tillsammans med ÄFS. Det beror på dina inkomster, tillgångar och boendekostnader. Det gör att det netto du får är ännu närmare andra garantipensionärer.
  • Bosättningstid: Mycket viktigt. Både garantipensionen och hur snabbt man kan bli kvalificerad för andra förmåner påverkas av hur länge man har varit folkbokförd i Sverige. Ju kortare tid, desto lägre garantipension, men ÄFS kompenserar.

Hur mycket får en flykting i bidrag?

Okej, hur var det nu igen med bidragen. De där siffrorna. 3000 spänn... nej vänta, det var för kidsen. Var det 4000 för vuxna? Så rörigt. Måste skriva ner det här.

Vem får pengarna egentligen? Är det personen eller kommunen som tar emot? Det är ju en jävla skillnad. Min syrra Anna, hon jobbar ju med sånt här. Hon sa att det är schablonersättning till kommunen för mottagandet. För att de ska kunna fixa saker. Inte fickpengar.

Så de där 3000 och 4000 kronorna... det är alltså kommunens pengar. För att täcka kostnader när de tar emot någon som bott i eget boende (EBO) eller en anhöriginvandrare. Inte pengar i handen till flyktingen direkt. Det är en sån vanlig missuppfattning.

Det folk egentligen menar är väl dagersättningen från Migrationsverket. Under asyltiden. Det är ju det man lever på. Den är ju... inte mycket. 71 kronor om dagen om man är ensam och bor på en anläggning med mat. Sjukt lite. Hur klarar man sig?

Och den där åldersgränsen ändrades ju. Förr var det 65 år, nu är det 66 år för den där ersättningen till kommunen. Det är ju pensionsåldern som styr. Allt hänger ihop.

  • Schablonersättningen till kommunen är 3 000 kr för barn och ungdomar under 20 år.
  • För vuxna som fyllt 20 men inte 66 år är ersättningen 4 000 kr.
  • Detta gäller alltså när kommunen tar emot någon som haft eget boende under asyltiden eller kommit via anknytning.

Men dagersättningen till den asylsökande är en helt annan sak.

  • Dagersättningen för en vuxen ensamstående asylsökande är 71 kr per dag (om mat ingår i boendet).
  • Bor man i eget boende utan mat blir det 24 kr/dag. Nej, det var tvärtom. 71 kr/dag om du fixar mat själv, 24 kr/dag om mat ingår. Ja, så var det.
  • Par som delar hushåll får 61 kr per person och dag.
  • Barn får mellan 37 och 50 kr per dag, beroende på ålder.
  • Den här dagersättningen ska räcka till mat, kläder, hygienartiklar, sjukvård och fritidsaktiviteter.
  • När man fått uppehållstillstånd övergår man till Arbetsförmedlingens etableringsprogram och får etableringsersättning. Det är en helt annan summa, cirka 308 kr per dag fem dagar i veckan.

Hur mycket pengar får man i bidrag?

Grundbulten i systemet är barnbidraget på 1 250 kronor per månad och barn. Detta är basplattan i den ekonomiska välfärden för familjer.

Har du fler än ett barn adderas ett flerbarnstillägg. Detta är en progressiv modell, en ekonomisk trappa. Den är utformad för att kompensera för de ökade kostnaderna som följer med en större familj.

Hela summan, både grundbidrag och tillägg, är helt skattefri. Det är en nettosumma som landar direkt på kontot. En detalj som är lätt att glömma bort men som har stor ekonomisk betydelse.

Det är fascinerande. I grunden är det ett slags universell basinkomst för barn. En signal från samhället att varje ny medborgare har ett inneboende värde, oavsett föräldrarnas situation. Det är en investering.

Utbetalning sker automatiskt den 20:e varje månad. Jag vet att den 20:e är en närmast helig dag i många barnfamiljers kalendrar. Inget krångel, pengar pengar.

  • Flerbarnstilläggets struktur: Den här stegen är ganska brant och värd att titta närmare på. Det handlar inte om småsummor när familjen växer.

    • För två barn är tillägget 150 kr (totalt 2 650 kr).
    • För tre barn är tillägget 730 kr (totalt 4 480 kr).
    • För fyra barn är tillägget 1 740 kr (totalt 6 740 kr).
    • För fem barn är tillägget 2 990 kr (totalt 9 240 kr).
  • Automatisk process: För nyfödda barn startar utbetalningen automatiskt, förutsatt att du är anmäld som vårdnadshavare hos Skatteverket. Ingen ansökan behövs i de flesta fall, systemet bara rullar igång. En tyst motor i välfärdsstaten.

  • Delad vårdnad: Vid gemensam vårdnad delas bidraget normalt lika mellan föräldrarna, 625 kr var. Halva potten. Man kan ansöka om att en förälder ska få hela beloppet.

  • Efter 16 år: När barnet fyller 16 år övergår barnbidraget till studiebidrag från CSN, förutsatt att de studerar på gymnasiet. Samma summa, 1 250 kr, men från en annan avsändare. Ett byte av administrativ hemvist helt enkelt.

Hur mycket får man i bidrag som flykting?

Bidrag vid eget boende eller anknytning:

  • 3 000 kr per barn/ungdom under 20 år.
  • 4 000 kr per vuxen (20-65 år).

Detta gäller kommuner som tar emot.

Ytterligare information:

  • Särskilda behov: I vissa fall kan ytterligare stöd ges.
  • Fler faktorer: Beloppen kan påverkas av lokala avtal.
  • Giltighet: Regler kan ändras.