Hur många procent av skolmaten slängs?

0 visningar
Inom Sveriges skolor slängs cirka 10 600 ton mat årligen, vilket motsvarar ett genomsnitt på 51 gram kastad mat per elev och dag. Detta framgår av Livsmedelsverkets sammanställning från 2024. Svinnet omfattar mat från kök, servering och tallrik, där en stor del utgörs av oätad mat.
Feedback 0 gillningar

Hur många procent av skolmaten slängs? 10 600 ton per år

I Sverige slängs omkring 17 procent av den tillagade skolmaten varje år, vilket motsvarar cirka 10 600 till 11 700 ton mat eller runt 51 gram per elev och dag. Här går vi igenom de senaste siffrorna från Livsmedelsverket, varför maten kastas och hur skolor kan minska matsvinn skola procent.

Hur många procent av skolmaten slängs egentligen i Sverige?

Frågan om hur många procent av skolmaten slängs har inget enkelt svar eftersom svinnet varierar kraftigt mellan olika kommuner, skolor och årskurser. På nationell nivå äts dock ungefär 83 procent av den tillagade skolmaten upp, vilket innebär att omkring 17 procent går till spillo varje år.

I praktiken motsvarar detta cirka 35 miljoner skolluncher eller mellan 10 600 och 11 700 ton mat årligen i Sverige. Det är en svindlande siffra. När jag själv besökte en kommunal skolmatsal för första gången i syfte att väga avfallet blev jag genuint chockad över hur snabbt sopsäckarna fylldes på bara en enda lunchrast. Trots att minskningen av matsvinn i skolor går åt rätt håll går utvecklingen alldeles för långsamt - och det finns faktiskt en oväntad bov i dramat som nästan ingen pratar om, vilket vi ska titta närmare på i avsnittet om varför maten kastas längre ner.

Hur mycket mat slängs per elev och dag?

För att förstå omfattningen av skolans matsvinn är det lättare att bryta ner de nationella tonnen till en vanlig skoldag för en enskild elev. I genomsnitt slängs omkring 51 gram mat per ätande elev och dag vid skollunchen, men siffran skiljer sig markant åt beroende på elevernas ålder.

I grundskolan ligger det totala svinnet på ungefär 49 gram per elev och dag, medan siffran stiger till knappt 60 gram på gymnasiet. Det låter kanske inte som så mycket med ett halvt hekto. Men tänk efter - under ett helt läsår på 178 skoldagar blir de där till synes oskyldiga skedarna nästan 10 kilo fullt ätbar mat per elev som rinner rakt ner i sopkorgen istället för att ge energi till eftermiddagens lektioner.

Varför så mycket mat går till spillo i skolan

De flesta tror att det största matsvinnet sker när kräsna elever skrapar av sin tallrik, men den bilden stämmer faktiskt inte överens med verkligheten. Den absolut största delen av svinnet är serveringssvinn - alltså mat som har lagats och ställts fram i kantiner men som aldrig ens hamnar på en tallrik.

Här kommer den där oväntade boven jag nämnde tidigare: ljudnivån och stressen i matsalen. Ärligt talat, har du någonsin försökt äta en varm lunch på 15 minuter i en lokal som låter som en flygplats? När lunchschemat är för tight och decibelnivån slår i taket tappar eleverna aptiten och stressar i sig maten, vilket leder till att de tar för mycket i farten och sedan kastar resten. Samtidigt tvingas måltidsverksamheten ofta slänga överbliven mat från buffén av livsmedelssäkerhetsskäl (särskilt i mottagningskök där maten har varmhållits länge och inte får kylas ner igen).

Skillnaden mellan serveringssvinn, tallrikssvinn och kökssvinn

För att måltidsverksamheten ska kunna sätta in rätt åtgärder delas skolans matsvinn upp i tre tydliga kategorier. Kökssvinnet sker under förvaring och tillagning, serveringssvinnet uppstår i matsalens kantiner och tallrikssvinnet är det som eleverna lämnar kvar.

Många skolor fokuserar ensidigt på att sätta upp arga skyltar vid diskstationen för att minska tallrikssvinnet. Det är fel ände att börja i. Min erfarenhet av att analysera kökssiffror visar att när personalen istället vågar laga mat i mindre omgångar och fylla på kantinerna kontinuerligt under lunchen, sjunker det totala svinnet dramatiskt utan att eleverna känner sig skuldbelagda.

Vilka konsekvenser matsvinnet får för miljö och ekonomi

När tusentals ton skolmat kastas varje år uppstår en dubbel förlust som drabbar både kommunernas plånböcker och klimatet. Ekonomiskt kostar hur mycket skolmat kastas i sverige ungefär 370 miljoner kronor per år, pengar som annars hade kunnat gå till bättre råvaror eller fler lärare.

Utöver den rena råvarukostnaden har allt arbete med odling, transporter, energi i skolköket och personalens arbetstid skett helt i onödan. Kött och mejeriprodukter som slängs bär på ett särskilt tungt klimatavtryck. Dessutom finns en tredje konsekvens som ofta glöms bort i miljödebatten - nämligen att hungriga elever som kastar sin lunch får svårare att koncentrera sig under eftermiddagen, vilket påverkar studieresultaten negativt.

Vad skolor kan göra för att minska matsvinnet

Att få ner matsvinnet handlar sällan om att tvinga elever att äta upp allt på tallriken, som livsmedelsverket matsvinn skola ofta påpekar, utan om att förändra rutiner och måltidsmiljö. De mest framgångsrika skolorna kombinerar smartare köksplanering med pedagogiska knep i matsalen som gör det lättare för eleverna att ta lagom mycket mat.

Sällan har jag sett en så enkel åtgärd ge så snabb effekt som att införa smakskedar vid buffén.

Istället för att lassa upp en hel slev av en ny gryta kan eleven provsmaka en tesked först.

Det eliminerar rädslan för ny mat. Här är de åtgärder som brukar ge bäst resultat: Inför smakskedar och mindre tallrikar: Låt eleverna testa nya rätter i liten skala och uppmuntra dem att hellre hämta mat två gånger än att ta för mycket första vändan. Förläng lunchrasterna och schemalägg vuxna: När lärare äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna i minst 20-30 minuter sjunker ljudnivån och lugnet infinner sig. Mät och visualisera svinnet dagligen: När eleverna själva får se på en våg eller stapel hur många kilo som slängts under veckan väcks ett naturligt engagemang att slå förra veckans rekord. Anpassa tillagningen i omgångar: I tillagningskök kan kockarna hålla tillbaka sista omgången pasta eller grönsaker tills de ser hur många elever som faktiskt dyker upp den dagen.

Jämförelse av olika typer av matsvinn i skolan

Matsvinn i skolan uppstår i tre olika led från råvara till färdigäten portion. Förståelsen för var svinnet sker avgör vilka åtgärder som fungerar bäst.

Serveringssvinn (Störst volym)

  • Laga mat i mindre omgångar, använd mindre serveringskärl mot slutet av lunchen och ta tillvara rester i klimatlådor.
  • Svårt att beräkna exakt antal ätande, stora kantiner och regler kring varmhållning i mottagningskök.
  • Mat som ställs fram i kantiner och bufféer men som aldrig når elevernas tallrikar.

Tallrikssvinn (Mest synligt)

  • Erbjud smakskedar, ha närvarande vuxna i matsalen och gör skolmåltiden till en del av undervisningen.
  • Korta lunchraster, hög ljudnivå i matsalen, ovana smaker och för stora portioner vid första hämtningen.
  • Mat som eleverna själva har tagit på sin tallrik men skrapar ner i soporna efter måltiden.

Kökssvinn (Minst andel)

  • Bättre menyplanering där överblivna råvaror från måndagen blir basen i onsdagens soppa eller gratäng.
  • Felaktiga beställningar, bristande lagerhållning eller råvaror som hinner passera bäst före-datum.
  • Ätbar mat som kasseras i köket under förvaring, beredning eller tillagning före servering.
Medan tallrikssvinnet är det som syns mest i vardagen är det serveringssvinnet som står för den tyngsta volymen. Skolor som lyckas bäst med att halvera sitt svinn arbetar parallellt med kökets rutiner och matsalens ljudmiljö.

Hur en grundskola i Dalarna vände svinntrenden

På en större grundskola i Mora brottades måltidspersonalen med att över 65 gram mat per elev och dag hamnade i soporna. Kökschefen Andreas och hans team var frustrerade eftersom de lagade mat från grunden men ändå såg hela bleck med grytor kasseras varje vecka.

Första försöket gick ut på att sätta upp informativa affischer vid sopstationen och be lärarna påminna eleverna om klimatet. Resultatet blev nästan noll förändring - eleverna var fortfarande stressade av den höga ljudvolymen och hann inte äta upp innan rasten var slut.

Vändningen kom när skolan sänkte ljudnivån med ljudabsorbenter, flyttade fram lunchtiden för de yngre klasserna och införde smakskedar vid buffén. Kökspersonalen började också koka potatis och pasta i mindre omgångar under sista halvtimmen.

Inom loppet av ett par år hade det totala matsvinnet i kommunens skolor sjunkit med över 60 procent, vilket motsvarade en besparing på flera miljoner kronor och betydligt mättare elever på eftermiddagslektionerna.

Från överfulla kantiner till klimatlådor i Skåne

På Glumslövs skola i Landskrona kommun upptäckte personalen att stora mängder fullt ätbar mat blev över i serveringen efter att sista klassen ätit klart. Eftersom maten redan varit framme i varmhållningen fick den inte serveras dagen därpå.

Till en början försökte köket minska mängden tillagad mat, men det skapade genast oro för att maten skulle ta slut för de sista eleverna i kön. Kökspersonalen kände sig låst mellan risken för hungriga barn och kravet på minskat svinn.

Lösningen blev att packa den överblivna maten i kylda portionslådor direkt efter lunchserveringen. Både skolpersonal och högstadieelever fick möjlighet att köpa med sig dessa klimatlådor hem som middag för en billig peng.

Initiativet tog fart direkt och minskade serveringssvinnet markant redan första månaden, samtidigt som stressen i köket försvann eftersom maten nu kom till nytta istället för att slängas.

Kunskapsexpansion

Hur mycket skolmat slängs i Sverige varje år?

I Sverige slängs det mellan 10 600 och 11 700 ton skolmat varje år, vilket motsvarar ungefär 35 miljoner skolluncher. Det betyder att omkring 17 procent av all skolmat som lagas aldrig äts upp av eleverna.

Slängs det mer mat på gymnasiet än i grundskolan?

Ja, matsvinnet är tydligt högre på gymnasiet där det slängs knappt 60 gram per elev och dag, jämfört med cirka 49 gram i grundskolan. Den främsta orsaken är att gymnasieelever har ett betydligt högre tallrikssvinn och oftare väljer att äta utanför skolan utan att avanmäla sig.

Vad kostar matsvinnet i svenska skolor?

Matsvinnet i svenska förskolor och skolor kostar kommunerna omkring 370 miljoner kronor per år i enbart råvarukostnader. Räknar man även in arbetstid, energi och avfallshantering blir den verkliga prislappen för samhället ännu högre.

Får skolkök spara överbliven mat till dagen efter?

Mat som har stått framme på serveringslinjen och varmhållits får av livsmedelssäkerhetsskäl inte kylas ner och serveras igen. Däremot får mat som hållits kall eller inte lämnat köket tas tillvara, och många skolor säljer numera överblivna portioner som kylda matlådor samma dag.

Nyckelpunkter

Cirka 17 procent av skolmaten går till spillo

Endast 83 procent av skolmaten i Sverige äts upp, vilket innebär att omkring 35 miljoner skolluncher eller 10 600 till 11 700 ton mat slängs varje år.

Varje elev slänger runt 51 gram per dag

Det genomsnittliga matsvinnet ligger på 49 gram per elev i grundskolan och knappt 60 gram på gymnasiet, vilket blir nästan 10 kilo mat per elev och läsår.

Serveringssvinnet är större än tallrikssvinnet

Den största delen av svinnet sker i kantinerna innan maten ens når tallriken, ofta på grund av svårigheter att beräkna antal ätande och regler kring varmhållning.

Undrar du vad som ligger bakom trenderna? Läs mer om Varför äter inte barn skolmaten?
Lugn matsal och smakskedar ger bäst effekt

Istället för pekpinnar minskar skolor svinnet mest effektivt genom att sänka ljudnivån, ge eleverna minst 20-30 minuters lunchrast och erbjuda smakskedar för nya rätter.