Hur mycket kläder importerar Sverige?

Sveriges växande klädberoende: En titt på importen av textilier

Sverige är känt för sin minimalistiska stil och funktionella design, men bakom den avskalade ytan döljer sig en växande aptit på kläder. En siffra som tydligt illustrerar detta är den årliga importen av textilier, vilket ger en inblick i vårt konsumtionsmönster och dess påverkan på miljön och den globala textilindustrin.

En konsumtionsboom och dess efterdyningar

Under perioden 2000-2008 upplevde Sverige en markant ökning i textilkonsumtionen per person, en ökning med hela 35%. Denna kraftiga tillväxt bromsades sedan upp, och konsumtionen stabiliserades runt 13-14 kg per person och år. Denna siffra representerar nettoimporten av nya textilier, vilket innebär att den tar hänsyn till både import och export.

Pandemin och de efterföljande åren har dock inneburit en ny vändning. Efter pandemin steg konsumtionen återigen, och översteg nu 15 kg per person och år. Denna ökning kan delvis förklaras av en kombination av faktorer, som en ökad e-handel, förändrade konsumtionsvanor till följd av isoleringen och en generell trend mot snabbare modecykler.

Vad betyder dessa siffror?

Att Sverige importerar stora mängder textilier innebär flera saker:

• Ökad efterfrågan: Det visar att den svenska befolkningen konsumerar mer kläder än vad som produceras inhemskt.
• Beroende av globala produktionskedjor: Sverige är starkt beroende av andra länder för att tillfredsställa sin efterfrågan på kläder. Detta skapar sårbarhet och påverkan på globala marknader.
• Miljöpåverkan: Textilindustrin är en av de mest miljöbelastande branscherna i världen. Hög import innebär ökad resursförbrukning, utsläpp av växthusgaser och kemikalier, samt avfallsproblem.
• Etiska frågeställningar: Klädproduktionen i många länder präglas av bristfälliga arbetsförhållanden och låga löner. Hög import kan bidra till att upprätthålla dessa förhållanden.

Mot en mer hållbar konsumtion?

Medvetenheten om textilindustrins negativa påverkan ökar bland konsumenter och beslutsfattare. Det finns en växande rörelse för att främja en mer hållbar konsumtion, med fokus på:

• Minska konsumtionen: Köpa färre kläder och välja tidlösa plagg istället för snabba modeflugor.
• Välja miljövänliga material: Prioritera kläder tillverkade av ekologiska och återvunna material.
• Öka livslängden på kläderna: Ta hand om sina kläder och laga dem istället för att slänga dem.
• Återanvända och återvinna: Köpa second hand-kläder och lämna in gamla kläder till återvinning.
• Stödja etiska varumärken: Välja kläder från företag som tar ansvar för sin produktion och sina anställda.

Sveriges klädberoende är en komplex fråga med både ekonomiska, miljömässiga och etiska dimensioner. Genom att öka medvetenheten och främja en mer hållbar konsumtion kan vi minska vår påverkan och bidra till en mer ansvarsfull textilindustri. Den stigande kurvan för importen behöver brytas för att möjliggöra en mer hållbar framtid.