Vilket är Sveriges längsta ord?

Sveriges längsta ord? Alltså, på riktigt? 131 bokstäver?! “Nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten”. Seriöst? Försök säga det snabbt tre gånger! Jag får ju ont i tungan bara av att läsa det. Det är ju helt galet långt! Visst, Guinness Rekordbok säger att det är ett ord, men… är det verkligen det? Känns mer som någon bara slängt ihop en massa ord till en enda, jättelång mening. Lite som när man var liten och hittade på egna superkrafter. “Super-mega-ultra-laser-ögon-som-kan-se-igenom-väggar!” Typ så. Imponerande? Kanske. Användbart? Absolut inte.

Vem skulle någonsin använda det ordet i en vanlig mening? Tänk dig att beställa en kaffe: “Ursäkta mig, jag skulle vilja ha en latte och… djupt andetag …nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten.” Baristan skulle ju titta på mig som om jag vore galen! Minns en gång när jag försökte förklara för min mormor hur man använder internet. Det kändes nästan lika komplicerat som det här ordet.

Jag menar, visst, det är kul med långa ord, men jag föredrar nog ord som man faktiskt kan använda. Ord som “kärlek”, “glädje” eller till och med “regnbåge”. De är kortare, visst, men de betyder något. De väcker känslor. Vad väcker “nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten” för känslor? Förutom huvudvärk, alltså. Eller kanske lite… beundran? För den som kom på det, menar jag. Det är ju ändå en prestation. Men jag håller mig nog till kortare ord. De är liksom… lättare att hantera. Eller vad tycker ni?