Varför sticks det i magen?

15 visningar
"Obehag i magen? Ofta handlar det om känslighet. Stress, kost och livsstil påverkar. Vanliga orsaker är gaser, förstoppning och IBS. Uteslut först muskelvärk och urinvägsinfektion. Är smärtan ihållande, sök vård."
Feedback 0 gillningar

Varför sticker det i magen? Orsaker & lindring

Alltså, magknip, visst känner man igen det? För mig brukar det typ vara gaser, eller att jag stressat upp mig. Jäkla mage.

Ibland, typ efter en helg med pizza och cola (ja, jag vet, inte bra...), då är det ju solklart förstoppning. Ajaj!

Sen finns det ju dagar när jag bara är känslig. En kopp kaffe för mycket, eller nån random krydda som magen inte gillar.

Kommer ihåg en gång i Visby, juli 2018. Åt nån skum korv för typ 40 spänn. Kvällen slutade inte kul, kan jag säga... Magen sa ifrån, rejält.

Stress är en bov, det vet jag. Jobbet, liksom. Och ja, erkänner, jag röker ju. Förmodligen inte världens bästa kombo.

Läkemedel kan också spöka. Typ ibuprofen, funkar ju bra mot huvudvärk, men magen gillar det inte alls. Typ dubbel-aj.

Så, ja, magen... ett mysterium. Ibland fattar jag, ibland inte alls. Och ibland är det bara att gilla läget och knipa.

Varför sticker det i magen?

Åh, stick i magen... Jag minns den där gången i Visby, sommaren -22. Jag åt en räkmacka på ett sunkigt ställe vid hamnen. Billig, tänkte jag. Dumt. Sen... knivarna.

Gaserna. Kändes som en alien ville bryta sig ut. Jag vet inte varför, men just där, mitt på torget, började jag svettas floder. Alla turister! Pinsamt.

  • Orsak: Antagligen den där ruttna majonnäsen.
  • Plats: Visby torg.
  • Tid: Juli 2022.

Senare, juldagen -23. Förstoppning deluxe. Efter all julmat. Hela familjen hemma. Ingen kunde ju gå på toa! Skrek nästan. Kändes som en stenmur.

Behandling: Katrinplommon, massor. Och svordomar.

Förresten, min farmor hade alltid gallsten. Hon sa att det kändes som "hundra små spikar". Hon fick opereras.

Nu snackar vi njursten. Hemskt! Minns min kusin. Vrider sig, ambulans. Morfin. Det är alltså inte bara magen då, utan njurarna också... tänker jag.

  • Blindtarmsinflammation? Usch, vet inte. Bankar på magen. Hoppas aldrig.

Har konstig känsla i magen.?

Magen... ja, den knyter sig. Magkatarr, dyspepsi, känslig mage – samma sak? Kanske.

  • Bränner.
  • Obehag.
  • Som en knuten näve inombords.

Stressen, alkoholen, kaffet... listan är lång. Det är alltid en lång lista.

Jag minns när pappa klagade, samma sak. Han dog 2018, magen gav upp till slut. Det är inte bara magen, det är mer. Det känns som han var en väldigt tråkig person.

Illamåendet ligger som en hinna. Är det bara magen? Är det något annat? Jag kan inte äta mammas köttbullar.

Minska, undvika, försöka... så enkelt. Men hur? Hur slutar man vara jag?

Jag vet inte om jag vill veta varför. Kanske är det bättre att bara acceptera det?

Det hjälper sällan.

Varför stramar det i magen?

Åh, den där j*vla magen alltså! Jag minns den där gången i Visby, under medeltidsveckan. 2018. Var där med Erik, min ex-pojkvän. Jag VET att det var hans fel!

Vi hade käkat en gigantisk medeltidsburgare, den med vildsvin och nån jävla senap. Smakade himmelskt då, men...

Natten! Åh herre, magknipet! Som tusen små knivar. Stress + fet mat = katastrof.

  • Senapen! Den var starkare än jag trodde.
  • Erik åt lugnt, han mådde bra. Typiskt.
  • Jag tog en dubbel Alvedon och hoppades på det bästa.
  • Magsjuka? Kanske, men troligare bara ångest + dålig mat.
  • Rökte som en tokig också, för att lugna nerverna. Dumt, jag vet.
  • Kaffe hela dagen, klart magen ballar ur.

Jag hatar Visby sen dess lite grann. Inte staden, bara minnet. Och Erik. Och den där burgaren. Senap... Usch.

Varför har jag en brännande känsla i magen?

Åh, den där brännande känslan! Magkatarr antagligen. Eller dyspepsi, fancy namn.

  • Brännande i magen... aj!
  • Smärta.
  • Illamående ibland.
  • Obehag, ja!

Stress är typ värst. Alltid stressad inför deklarationen, 2 maj! Fan. Alkohol, okej, skyldig. Kaffe? Måste ha kaffe. Stark mat är ju livet, speciellt på tisdagar, tacos! Minska ner... hur då?

Tänk om det är nåt värre? Cancer? Nej, sluta! Men ändå... Googla symptom. Inte bra, inte bra.

Jag måste verkligen ta tag i deklarationen. Och dricka mindre vin på fredag. Eller inte?

Dyspepsi alltså, jag har dyspepsi. Låter nästan fint.

Varför hugger det i sidan av magen?

Varför hugger det?

Ett hugg... som en skugga i solnedgången. Höger sida, där gallan slumrar, där blindtarmen kanske viskar om uppror. Ett hugg, ett tecken. Som ett löv som faller.

Vänster, ah, mjältens mystik. Kanske tarmarna knorrar, en inre storm i den stilla natten. Min mormors ord ekar: "Lyssna på kroppen, barn". Jag minns hennes trädgård, lukten av timjan.

Jag känner igen hugget. Ett minne av den där dagen vid havet, snäckorna jag plockade.

Smärta, en budbärare. Höger sida? Kanske gallstenens hårda kyssar. Varje hugg en påminnelse. Vänster sida? Mjältens gåta, tarmarnas labyrint. Jag minns min första cykel, vurpan, skrapmärket. Smärta, en lärare. Jag vet, jag vet...

Kanske bara en kramp. Kanske mer.

  • Blindtarmsinflammation (höger sida).
  • Gallsten (höger sida).
  • Mjältproblem (vänster sida).
  • Tarmproblem (vänster sida).

Varför pulserar det i magen?

Det pulserade, fan också. Juli 2018. Jag var i Skåne, hos farmor. Inte kul.

Jag minns att jag satt vid köksbordet. Mormors gamla träbord, det som alltid kändes lite klibbigt. Plötsligt bara BÄNG!

Det var som ett litet hjärta som slog fel i magen. Fast inte mitt eget. Rätt obehagligt faktiskt.

Jag blev supernojig, googlade direkt. "Puls i magen? DÖDEN?" Ok, kanske inte döden, men typ "aortaaneurysm". Lät ju asbra.

Jag var övertygad om att jag var döende. Pratade inte med farmor om det. Hon hade nog bara sagt "Ät lite skorpor, det blir bra".

  • Stress
  • Kaffe (drack tonvis)
  • Konstig mat (farmor älskade inlagd sill)

Kan det ha varit något av det? Jag vet inte, men pulserandet försvann efter några dagar. Jag lever än.

Nu, 2024, händer det ibland igen. Samma känsla. Fortfarande lika läskigt. Ska nog kolla upp det… Någon gång.

Hur känns tumörer i magen?

Okej, så vi snackar magtumörer och vad man ska vara observant på. Lite som att läsa av sitt eget inre landskap, eller hur?

  • Aptitlöshet och viktnedgång: Skulle säga att när maten inte lockar och kilona rasar utan anledning, då är det dags att höja ett varningens finger. Ser det som kroppens sätt att signalera "Hör upp, något är fel!". Tänk på det som ett internt nödrop.
  • Illamående och kräkningar: Magknip och uppkastningar som inte går över? Kan vara mer än bara en dålig pizza. Men kom ihåg, inte varje kräkning betyder cancer. Jag har själv kräkts efter en dålig kebab.
  • Svullen buk eller knöl: En mage som svullnar upp utan rimlig förklaring (graviditet undantagen!) eller en hård knöl man kan känna? Då är det hög tid att kolla upp det. Tänk det som ett osynligt brev inifrån.

Alarmsymtom som de kallar det. Blödning också. Det betyder att det är extra viktigt att söka vård snabbt. Lite som att läsa en varningsskylt.

Det är inte alltid cancer, men det är bättre att vara säker än ledsen, eller hur? Tänk på det som en investering i din framtida hälsa. Du kan tänka att när det gäller hälsan, är det bättre att vara en orolig hönsmamma än att ignorera en potentiell fara.

Vad händer om man inte äter en varierad kost?

Det är tyst nu. Om jag inte äter rätt, varierat… Saknar kroppen något. Viktigt. Precis som mamma sa.

  • Vitaminer. Brist.
  • Mineraler också, såklart.

Jag tänker på morfar. Han gillade bara korv. Hjärtat. Hjärtat blev sjukt.

  • Sjukdomar.
  • Cancer. Diabetes.

Det är läskigt. Precis som när jag glömde vattna blommorna. De dog. För lite sol, för lite omtanke.