Varför får man ascites i buken?

Ascites: När vätskan fyller buken – Orsaker, diagnos och vad du behöver veta

Ascites, ett ord som kanske inte är bekant för alla, beskriver ett tillstånd där onormala mängder vätska ansamlas i bukhålan. Det är inte en sjukdom i sig, utan snarare ett symptom på ett underliggande hälsoproblem. Buken kan svälla och kännas spänd, vilket kan orsaka obehag och påverka andningen.

De vanligaste orsakerna bakom ascites:

Även om det finns flera möjliga orsaker, är några av de vanligaste och mest allvarliga följande:

• Leversjukdomar (Cirrhos): Leversvikt, ofta orsakad av långvarig alkoholmissbruk, hepatit eller andra kroniska leversjukdomar, är den absolut vanligaste orsaken till ascites. Skadad levervävnad leder till minskad produktion av proteiner, som albumin, vilket påverkar blodets förmåga att hålla kvar vätska. Dessutom ökar trycket i portvenen (portahypertension), som transporterar blod från tarmarna till levern, vilket driver vätska ut i bukhålan.

• Hjärtsvikt: När hjärtat inte kan pumpa blod tillräckligt effektivt, ökar trycket i blodkärlen. Detta kan leda till att vätska läcker ut i omgivande vävnader, inklusive bukhålan. Högersidig hjärtsvikt är särskilt associerad med ascites.

• Cancer: Vissa typer av cancer, som äggstockscancer, levercancer, bukspottkörtelcancer och tjocktarmscancer, kan orsaka ascites. Cancercellerna kan antingen blockera lymfdränage, vilket hindrar vätska från att transporteras bort, eller direkt producera vätska i bukhålan.

• Inflammation i tarmen: Vissa inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, kan i sällsynta fall leda till ascites, särskilt om de orsakar allvarlig inflammation och påverkar tarmens förmåga att absorbera vätska.

• Andra, mindre vanliga orsaker: Njursjukdomar, pankreatit (inflammation i bukspottkörteln), peritonit (inflammation i bukhinnan) och vissa infektioner kan också i sällsynta fall orsaka ascites.

Varför är det viktigt att söka läkarvård?

Ascites är alltid ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Ignorera inte symtomen, utan kontakta en läkare om du upplever:

• Snabb ökning av bukomfånget.
• Spänd och obekväm känsla i buken.
• Andningssvårigheter.
• Illamående och kräkningar.
• Minskad aptit.
• Trötthet och svaghet.

Diagnos och behandling:

För att fastställa orsaken till ascites kommer läkaren att utföra en fysisk undersökning och beställa olika tester, inklusive:

• Blodprover: För att kontrollera leverfunktion, njurfunktion, proteinvärden och tecken på infektion.
• Urinprover: För att bedöma njurfunktionen.
• Bukspunktion (Paracentes): Ett prov av vätskan i bukhålan tas för analys. Detta hjälper till att identifiera orsaken till ascites, t.ex. infektion, cancer eller leversjukdom.
• Ultraljud, CT-skanning eller MR-undersökning: För att visualisera bukorganen och leta efter eventuella avvikelser, som tumörer eller leverskador.

Behandlingen av ascites fokuserar på att hantera den underliggande orsaken. Den kan omfatta:

• Kostförändringar: Begränsning av saltintaget för att minska vätskeretentionen.
• Diuretika (vätskedrivande läkemedel): För att hjälpa kroppen att göra sig av med överflödig vätska.
• Bukspunktion: För att dränera stora mängder vätska för att lindra symtomen.
• Behandling av den underliggande sjukdomen: T.ex. antiviral behandling för hepatit, kemoterapi för cancer eller hjärtmedicin för hjärtsvikt.
• Levertransplantation: I allvarliga fall av leversvikt.

Ascites är ett komplext tillstånd som kräver noggrann utredning och behandling. Ju tidigare man söker läkarvård, desto bättre är möjligheterna att hantera den underliggande orsaken och lindra symtomen. Om du misstänker att du har ascites, tveka inte att kontakta din läkare för en bedömning.