Vad ger utslag på alkomätare?

Vad ger utslag på en alkomätare? – En djupdykning i alkoholens väg

Alkomätare är ett vanligt verktyg för att bedöma en persons alkoholpåverkan, främst vid trafikkontroller. Men vad är det egentligen som alkomätaren mäter, och hur fungerar processen som leder till att ett utslag genereras? Svaret är relativt enkelt: alkomätaren mäter koncentrationen av alkohol, specifikt etanol, i utandningsluften.

Låt oss backa bandet och förstå hur alkohol hamnar i utandningsluften överhuvudtaget. När alkoholhaltiga drycker konsumeras absorberas alkoholen (etanol) i blodet från magen och tunntarmen. Blodet transporterar sedan alkoholen runt i kroppen, inklusive till lungorna. Det är här magin sker.

I lungorna sker ett gasutbyte mellan blodet och luften vi andas in. Alkohol, i egenskap av en flyktig substans, diffunderar från blodet till lungorna. Detta innebär att alkoholmolekyler passerar från ett område med hög koncentration (blodet) till ett område med lägre koncentration (luften i lungorna). När vi sedan andas ut, följer dessa alkoholmolekyler med utandningsluften.

Alkomätarens funktion bygger på det faktum att alkoholkoncentrationen i utandningsluften står i direkt proportion till alkoholkoncentrationen i blodet. Detta förhållande är dock inte helt 1:1, utan det finns en omräkningsfaktor som används för att omvandla koncentrationen i utandningsluften till en uppskattning av alkoholkoncentrationen i blodet, vanligtvis uttryckt i promille.

Själva mätningen sker med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av alkomätare som används. Vissa, enklare modeller, använder kemiska reaktioner där alkoholen reagerar med ett ämne i mätaren, vilket resulterar i en färgförändring som indikerar alkoholhalten. Mer avancerade alkomätare, som de som används av polisen, bygger ofta på infraröd spektroskopi eller bränslecellsteknik. Dessa metoder är mer exakta och specifika för etanol.

Nu till den viktiga frågan: kan något annat än alkohol ge utslag på en alkomätare? I teorin är det möjligt. Vissa kemiska ämnen kan interagera med sensorn i alkomätaren och orsaka ett falskt positivt resultat. Aceton, som kan bildas vid exempelvis diabetes eller fasta, har ibland nämnts som en potentiell felkälla. Likaså kan vissa medicinska tillstånd eller exponering för vissa kemikalier i yrkeslivet tänkas påverka resultatet.

Det är dock viktigt att understryka att dessa situationer är relativt sällsynta. Moderna alkomätare är designade för att vara så specifika för etanol som möjligt och minimera risken för felaktiga utslag. I praktiken är det i princip alltid etanol som ligger bakom ett positivt resultat på en alkomätare.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alkomätaren primärt mäter etanolkoncentrationen i utandningsluften. Denna koncentration återspeglar i sin tur alkoholkoncentrationen i blodet. Även om andra ämnen i extremt sällsynta fall kan ge upphov till felaktiga utslag, är etanol den i princip enda substansen som rutinmässigt ger utslag och indikerar alkoholpåverkan. Därför är det av största vikt att avstå från alkohol innan man sätter sig bakom ratten för att undvika att hamna i en situation där alkomätaren ger ett utslag.