Kan man få feber för att man är stressad?

18 se

Långvarig stress kan påverka kroppens temperaturreglering och leda till en liten temperaturökning. Detta beror på ökad ämnesomsättning, men brukar inte resultera i egentlig feber med höga temperaturer.

Kommentar 0 gillar

Stressfeber: När pressen gör dig varm om kinderna – men är det verkligen feber?

Känns det som att du brinner upp, samtidigt som stressen river och sliter i dig? Tanken “har jag feber?” är inte ovanlig i stressiga perioder. Men kan stress verkligen ge dig feber, så som vi traditionellt förstår det? Svaret är mer nyanserat än ett enkelt ja eller nej.

Stress och kroppstemperatur: En komplex relation

Långvarig stress, som konstant naggar på vårt välbefinnande, kan faktiskt påverka kroppens temperaturreglering. Kroppen reagerar på stress genom att aktivera det sympatiska nervsystemet, vilket leder till frisättning av stresshormoner som kortisol och adrenalin. Dessa hormoner förbereder oss för “fight or flight” – kämpa eller fly – och ökar ämnesomsättningen.

Denna ökade ämnesomsättning kan i sin tur leda till en subtil ökning av kroppstemperaturen. Tänk dig en motor som går på högvarv; den blir varm. Samma sak händer i kroppen under stress. Det är dock viktigt att poängtera att denna temperaturökning oftast är marginell, ofta inte mer än några tiondelar av en grad.

Inte riktig feber – men ändå viktigt att ta på allvar

Det vi brukar kalla “stressfeber” är sällan äkta feber. Egentlig feber definieras som en kroppstemperatur över 38 grader Celsius, och brukar vara ett tecken på infektion orsakad av virus eller bakterier. Den temperaturökning som stress kan orsaka når sällan upp till dessa nivåer.

Istället är det mer korrekt att beskriva det som en lätt temperaturstegring kopplad till den ökade ämnesomsättningen. Du kan känna dig varm, svettig och kanske till och med lite yr, men termometern visar förmodligen inte på något alarmerande.

När bör man oroa sig?

Även om stressrelaterad temperaturstegring oftast är ofarlig, är det viktigt att vara uppmärksam på andra symtom. Om du har:

  • En temperatur över 38 grader Celsius
  • Frossa
  • Hosta
  • Ont i halsen
  • Muskelvärk
  • Trötthet som inte försvinner med vila

…då är det mer sannolikt att du har en infektion och bör söka medicinsk rådgivning.

Vad kan du göra åt “stressfeber”?

Det viktigaste är att adressera grundorsaken: stressen. Här är några tips:

  • Identifiera stressorerna: Vad är det som orsakar stressen? Är det jobbet, relationer, ekonomin eller något annat?
  • Prioritera: Kan du minska din arbetsbörda eller delegera uppgifter?
  • Ta pauser: Korta pauser under dagen kan göra stor skillnad. Gå en kort promenad, lyssna på musik eller gör avslappningsövningar.
  • Motionera: Fysisk aktivitet är ett utmärkt sätt att reducera stress.
  • Sömn: Se till att få tillräckligt med sömn. Brist på sömn förvärrar stress.
  • Mindfulness och meditation: Dessa tekniker kan hjälpa dig att hantera stress och öka din medvetenhet om dina tankar och känslor.
  • Sök professionell hjälp: Om du känner att du inte kan hantera stressen själv, sök hjälp från en psykolog eller terapeut.

Sammanfattningsvis:

Stress kan påverka kroppstemperaturen genom att öka ämnesomsättningen, men det resulterar sällan i äkta feber. Känn efter hur du mår och ta andra symtom i beaktande. Framför allt, fokusera på att minska stressen i ditt liv. Din kropp – och din temperatur – kommer att tacka dig.