Vilket språk är svårast att lära sig för barn?

Vilket språk är svårast att lära sig för barn? Danska studier

Vilket språk är svårast att lära sig för barn engagerar både forskare och föräldrar världen över. Vissa språkliga strukturer skapar unika utmaningar under de tidiga åren. Att förstå hur specifika modersmål påverkar barns språkutveckling hjälper oss att inse vidden av mänsklig kommunikation. Läs mer om forskningen bakom barns tidiga talförmåga.

Vilket sprak ar svarast att lara sig for barn?

Det finns inget enskilt sprak som vetenskapligt sett ar svarast for alla barn i varden som modersmal, men nar det galler tidig sprakutveckling visar forskning att svåraste språket för barn att lära sig eller danska ar ovanligt svart for sma barn att urskilja och lara sig.

Varfor danska ar svarafor barn att urskilja

Nar bebisar borjar urskilja sprak ljuder ar tydliga ordgranser avgorande. Danska har ett sa kallat fluffigt uttal dar manga vokaler och konsonanter flyter ihop, vilket gor det svart for sma bebisar att hora var ett ord slutar och ett annat borjar. Lets be honest - det dar fluffiga uttalet kanns nog klurig nog aven for vuxna som forsoker lara sig spraket.

Studier, bland annat från Syddansk Universitet, visar att danska barn lär sig tala senare eller har ett mindre ordförråd vid 15 månaders ålder jämfört med barn som lär sig till exempel svenska eller kroatiska. Det betyder inte att danska barn ligger efter for alltid, men sjalva startstrackan i den tidiga sprakinlarningen blir lite mer kraverande.

Andra sprak som upplevs som svara att lara sig

Nar det galler att lara sig lasa, skriva eller tala andra sprak som andraspråk nämns ofta andra system som betydligt mer komplext uppbyggda. Mandarin, till exempel, kraver att man litar pa tusentals komplexa skrivtecken och har dessutom svara toneskillnader som helt andra sprak saknar. Arabiska erbjuder en helt annan skrivriktning, sarpraglade ljud och ett komplext skriftsystem. Finska ställer också till det for många med en oerhört invecklad grammatik som innefattar hela 15 kasus.

Modersmal versus andraspråk

Det ar stor skillnad pa att suga in sitt forsta modersmal naturligt som bebis och att senare i livet tackla ett andraspråk med helt främmande grammatiska regler. Medan små barn kämpar med barns språkutveckling olika språk och danskans otydliga ordgränser, kämpar äldre inlärare oftare med skriftsystem och kasussystem. Men borta bra, hemma bäst - sprakupplevelsen beror helt på vilken miljö man växer upp i.

Jamforelse av sprakens utmaningar for barn

Olika sprak utmanar barns språkutveckling på helt olika sätt, beroende på om det gäller tidigt talutmaningar eller komplexa skriftsystem.

Danska

• Något långsammare ordförrådsutveckling vid 15 månader

• Tidig tal- och ljudurskiljning

• Otydliga ordgränser och ett fluffigt uttal

Finska

• Kräver regelstyrd struktur

• Grammatikalisk komplexitet

• Invecklad grammatik med 15 kasus

Mandarin och Arabiska

• Skriftsystemet tar lång tid att bemästra

• Skrift och fonetiska särdrag

• Tusentals tecken, toner och annorlunda skrivriktning

Emil och spraket i Skandinavien

Emil växte upp i en tvåspråkig miljö med svensk mamma och dansk pappa, boende i Köpenhamn. Under sina forsta levnadsmanader hade han svårt att urskilja var meningarna började.

Forsta tiden visade en ganska långsam tidig inlärning jamfört med jamarndra barn i Sverige, precis som studier om det danska språkets fluffiga uttal förutspår.

Genom att foräldrarna medvetet tydliggjorde orden och läste mycket högt, lossnade det gradvis.

Vid tre års ålder pratade Emil flytande på båda språken, även om danskans kluriga vokalljud tog lite längre tid att få till helt perfekt.