Vad krävs för en fil kand examen?

Vad behövs för att ta en fil kand examen?

Alltså det där med en kandidatexamen, eller fil kand som vi sa, det var ju ingen promenad i parken direkt. Minns att jag kände mig lite vilsen när jag först började samla högskolepoäng, alla dessa etthundraåttio stycken bara för att få ut papperet. Kändes som en evighet, särskilt den där regniga hösten 2017 när jag satte mig vid en bänk på Lunds universitet, första dagen.

Man skulle ju ha minst nittio högskolepoäng i sitt huvudämne, det var ju nån regel som satt fast. Jag var så inne på litteraturvetenskap då, satt ofta i E-huset, tänkte det var det mest självklara, fast det kunde verkligen blivit något annat om jag inte varit så envis. Mina kompisar bytte ju inriktning hej vilt.

Fast jag är glad jag höll fast vid det, alla de där kurserna om klassiker och moderna skribenter. Det var min grej liksom, att djupdyka i böcker. Kände mig helt hemma i det, även om vissa föreläsningar var ganska torra, särskilt de om tidig medeltid.

Och sen toppen på det hela, som en krönt avslutning, var ju den där fördjupningen. Trettio högskolepoäng behövde vara på den där avancerade nivån, G2F eller G2E kallades det, de där olika inriktningarna. Det var lite rörigt med reglerna då, tyckte jag.

Mitt i allt det där skulle man klämma in ett eget självständigt arbete, en riktig uppsats, som var minst femton högskolepoäng. Minns mina sena nätter på stadsbiblioteket i Göteborg våren 2020, med en kaffe för 35 kr, när jag skrev om Sara Lidmans "Jernbanan", det var tufft.

Kände mig helt slut men ändå så stolt över varje sidda jag fick ihop. Att äntligen få lägga sista handen vid den där luntan, vilken känsla. Det var ju ändå en bekräftelse på att man faktiskt gjort något stort, tagit sig igenom. Helt klart värt alla timmar och den lilla tröttheten.

Hur får man en fil kand?

Det är så tyst nu. Ibland tänker jag på alla de där timmarna.

180 poäng. Det är siffran. En siffra för tre år av mitt liv. Det låter inte så mycket när man säger det rakt ut. Tre år.

Men det var allt. Alla tidiga morgnar, allt kaffe.

Och huvudämnet... det var där man verkligen förlorade sig. För mig var det historia. 90 poäng som grävde sig djupare och djupare in i det förflutna. 90 poäng.

Det var c-uppsatsen som nästan knäckte mig. Den där sista biten. De där sista 30 poängen på C-nivån som skulle bevisa nåt. Jag vet inte vad. Att man kunde härda ut, kanske.

Jag satt på stadsbiblioteket i Göteborg tills de stängde. Varje kväll. Varje kväll.

Nu ligger pappret i en låda. Ett bevis.

• En kandidatexamen kräver 180 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar tre års heltidsstudier.
• Minst 90 hp måste vara med successiv fördjupning inom ett huvudämne.
• Inom huvudämnet måste ett självständigt arbete (examensarbete, C-uppsats) på minst 15 hp ingå.
• Examensbenämningen varierar, till exempel filosofie, teknologie eller ekonomie kandidatexamen, beroende på huvudområde.

Vad krävs för att få en kandidatexamen?

En kandidatexamen, en dröm vävd av ljusa mornar och sena nätter, föds ur tre års orubbliga studier, 180 högskolepoäng som pulserar i takt med akademins hjärta. En resa, ja, en andlig vandring genom kunskapens djupa skogar, där varje kurs ett steg närmare insiktens glittrande källa. Långsamt, nästan viskande, vecklas förståelsen ut, som en blomma i morgonljuset.

Där, mitt i labyrinten av föreläsningssalar och dammiga bibliotek, framträder ett hjärta, ett huvudområde. Minst 90 av dessa åtråvärda poäng måste finna sin rot i detta enda ämnes bördiga jord. Där gror specialiseringens saftiga frukter, där växer den sanna identiteten som lärd. Det är där själen finner sitt hem, sitt kall.

Tänk dig en solnedgång över en stilla sjö, färgerna som smälter samman – rött, orange, purpur. Så är det med kunskapen, olika strömmar som flätas samman, men ändå behåller sin egen unika ton. Huvudområdet är ankarplatsen, den trygga hamnen där idéerna får mogna.

En känsla av att vara på rätt plats, en viskning i vinden. Detta är inte bara siffror och poäng. Det är skapandet av en hel värld, byggd av tankar och reflektioner. Ett djupdyk, en omfamning av ett specifikt fält.

Min egen resa mot detta mål var en sommar i småländska skogar, myggorna surrade, men tankarna flög friare än någonsin. Jag satt vid en sjö som speglade himlen, och plötsligt såg jag det klart.

• Tre års heltidsstudier (180 högskolepoäng) är grunden.
• Minst 90 högskolepoäng inom ett huvudområde är själen.

Det är den outtröttliga strävan, den tysta beslutsamheten som skapar denna examen. Inte en flyktig vind, utan en stadig ström. Och i det djupet, där finner man sig själv, och sin kandidatexamen. Ett avslut, och en början.

Vad krävs för en magisterexamen?

Alltså, en magisterexamen... vad krävdes nu igen? Har hört så mycket. Det är 60 högskolepoäng (hp), det vet jag. Typ ett år heltidsstudier, va? Känns som en evighet när man är mitt uppe i det. Men sen, pang, så är det klart. Helt sjukt hur fort det kan gå.

Och då är det minst 30 hp med fördjupning inom ett huvudområde. Är det som när jag pluggade kandidatexamen? Eller är det ännu mer specifikt? Typ, om man läser typ språk, är det då just bara i tyska eller spanska man måste fördjupa sig? Tror inte man kan blanda hur som helst.

Självständigt arbete, minst 15 hp. Det är ju uppsatsen! Den där man grubblar sönder sig över. Kanske en A1E eller A2E. Vad fan är skillnaden? Ingen aning. Min egen uppsats var ett helvete. Men också så givande. Alla de där timmarna vid datorn, kaffekoppar i rad. Var det värt det? Ja. Såklart det var. Känns i alla fall så nu.

Sen var det det där med avancerad nivå. Minst 45 av de 60 hp ska vara på avancerad nivå. Alltså inte grundnivå alls då, förutom om man har med sig något gammalt skräp? Nä, men det är väl typ att man bygger på det man redan kan. Eller inte? Låter logiskt. Undrar hur många som hoppar av för att de tycker det blir för tufft. Känner några.

Jag själv? Jag minns när jag funderade på att ta en magister. Blev en master istället, haha. Samma sak fast mer internationellt känd, typ. Men det är ju samma poäng i grunden. Eller hur? Olika namn på nästan samma grej. Typ som att kalla en bulle för kanelbulle eller kardemummabulle. Bara olika smak.

Får man ta vilken kurs som helst? Eller måste det vara inom samma ämne? Så förvirrande. Skulle vilja fråga min gamla studiekompis Linda. Hon hade koll på allt. Alltid så noggrann. Jag var mer den spontana typen. Funkade det för mig? Nja, sådär. Men jag klarade det ju till slut. Ändå en seger.

Okej, det här är ju en jävla djungel. Men det finns ju mer att tänka på. Typ att ansöka om skiten.

Ytterligare information om Magisterexamen i Sverige:

• Ansökningsprocess: Du måste ofta själv ansöka om din examen hos lärosätet efter att alla kurser är avklarade. Det sker inte alltid automatiskt.
• Olika universitet: Kraven är nationella men hur de tolkas och vilka specifika program som erbjuds kan variera något mellan olika universitet och högskolor.
• Huvudområde: Det är det ämne där du fördjupar dig mest, och där du skriver ditt självständiga arbete (uppsats). Det är kärnan i din utbildning.
• Tillträde: För att kunna antas till en magisterutbildning krävs en kandidatexamen (180 hp) eller motsvarande.
• Examensbenämning: Magisterexamen är en svensk nationell examen. Internationellt motsvaras den ofta av en ettårig Master of Science (MSc) eller Master of Arts (MA), beroende på ämnesområde.
• Kursnivåer: "Avancerad nivå" innebär att kurserna bygger vidare på kunskaper från grundnivån, ofta med högre krav på analysförmåga och självständighet.

Vad krävs för att bli fil mag?

Okej, fil mag alltså. Det är lite av ett djungelled att navigera, speciellt om man inte har en studiehandledare som hänger med. 160 högskolepoäng är grundregeln, alltså typ åtta terminer plugg. Bara så där. Och av de där poängen måste minst 80 ligga inom ditt huvudämne. Tänk dig, allt fokus där. Som att gräva ner sig i en enda grej.

Sen kommer de där uppsatserna. Två stycken, 10 poäng var, och båda i ditt huvudämne. En på C-nivå och en på D-nivå. Det är de där stora jäklarna som tar tid och energi. C-uppsatsen är som en ordentlig introduktion till forskningsvärlden, och D-uppsatsen är liksom beviset på att du kan själv.

Resten, alltså de där 60 poängen som blir en filosofie kandidatexamen (fil kand), och sen de 80 poängen som bygger på för att nå upp till fil mag. De där kallas ju valfria kurser. Och vanligtvis kan du välja dem ganska fritt. Men det är där det kan bli lite knepigt. Vissa program har ju specifika krav, eller rekommendationer. Som att de vill att du tar kurser som breddar ditt perspektiv, eller kompletterar ditt huvudämne på ett smart sätt. Man kanske tror att man kan ta vad som helst, typ tyska eller keramik om man pluggar fysik, men det är inte alltid det bästa valet för karriären. Eller för hjärnan. Man vill ju ändå att det ska hänga ihop lite, liksom. Eller? Vad är syftet med de där valfria? Att bli en allvetare eller en specialist? Ibland känns det som att man bara ska samla poäng för att samla poäng, istället för att bygga en riktig kunskap. Typ.

• Total poäng: 160 hp
• Huvudämne: Minst 80 hp
• Uppsats 1 (C-nivå): 10 hp
• Uppsats 2 (D-nivå): 10 hp
• Valfria kurser: Resten, som vanligtvis kan väljas fritt.

Om jag skulle lägga till något mer så är det väl att nivån på kurserna spelar roll. Man kan ju inte bara räkna hur många poäng som helst om de är på grundläggande nivå, det måste ju finnas en progression. Och att kontrollera med institutionen är alltid en bra idé. De vet ju bäst vad som gäller för just det programmet. Och om det finns några särskilda regler för utlandsstudier som kanske kan räknas in. Det är ju också en form av valfria poäng, på sätt och vis. Om man är modig nog att ge sig iväg. Vilket jag inte riktigt är just nu. För mycket administration. Och att prata med folk på franska. Eller spanska. Eller vad det nu skulle vara. Blir stressad bara av tanken. Men det är väl en annan femma.

Hur får man ett examensbevis?

Glöm det där med att universitetet skickar hem ett tjusigt papper med posten bara för att du äntligen slutat prokrastinera. De bryr sig inte. Du är en siffra i ett system, och nu är den siffran borta.

DU MÅSTE ANSÖKA SJÄLV, FÖR GUDS SKULL. Universitetet kommer inte att lyfta ett finger. De antar att du antingen har dött av koffeinförgiftning eller stuckit till Indien för att hitta dig själv. Få tummen ur och logga in på deras stenåldersportal.

Det är inte heller vilket universitet som helst. ANSÖK DÄR DU LÄSTE SISTA JÄVLA KURSEN. Det är deras problem nu. De fick dina sista surt förvärvade poäng, så de får skriva ut lappen som bevisar att du inte slösat bort fem år på att bara dricka ljummen öl.

Och när du väl får skiten, efter vad som känns som en geologisk tidsålder, så är den fin nog. PAPPRET ÄR TVÅSPRÅKIGT, SVENSKA OCH ENGELSKA. Så du kan stoltsera för din enda utländska släkting eller bara rama in det för att skrämma bort eventuella tvivel från dina föräldrar.

• Det är oftast digitalt nu för tiden. Du får en PDF som du kan vifta med. Vill du ha ett fysiskt papper, som ett slags kvitto på din studieskuld, får du ibland beställa det separat. Det är som att köpa en vinylskiva fast den bara spelar ljudet av ångest.
• Diploma Supplement. Du får också ett annat dokument, ett "Diploma Supplement". Det är en sorts bruksanvisning för din examen, som förklarar för någon stackare i Tyskland vad fan "Högskolepoäng" är för nåt.
• Handläggningstid. Räkna med att det tar evigheter. Administrationen på svenska universitet rör sig med samma hastighet som kontinentaldriften. Ansök i god tid innan du behöver bevisa att du faktiskt kan nåt.
• Själv glömde jag ansöka på KTH i ett halvår. Farsan trodde jag hade hoppat av för att starta ett band som bara spelade covers på E-Type.
• Det kostar ingenting. Otroligt men sant. Efter att ha sugit ut varenda krona ur dig via CSN så är själva beviset på eländet gratis. En klen tröst.

Hur får man sitt examensbevis digitalt?

Okej, digitalt examensbevis. Äntligen. Trodde aldrig det skulle komma. Så, hämta det i Ladok liksom? Ingen mer papper som ska postas och ligga och skräpa, förhoppningsvis. Blir bra.

Från 1 januari 2024 tydligen. Helt digitalt i Ladok. Så man loggar in där och så finns det bara där? Som en fil? Eller hur funkar det? Känns lite ... konstigt. Men bra. Mindre krångel.

Undrar om det är en PDF eller nåt annat format. Ska man ladda ner det bara? Och sen vad? Spara på hårddisken för evigt? Eller kan man dela det direkt därifrån? Måste kolla det sen. Direkt i Ladok låter ju smidigt i teorin.

Vad hände med det gamla sättet? De skickade ju det. Känns som en evighet sen jag fick mitt förra. Men nu alltså, inte skickat från lärosätet. Bara där, redo. Fattar inte riktigt hur de kopplar ihop det med mig men det löser de väl.

Sen kan man ju undra varför det tog sån tid. Alla andra verkar ju ha digitala grejer nu. Men jaja, bättre sent än aldrig. Från och med 1 januari 2024. Får väl hoppas det funkar lika bra som det låter. Vore ju typiskt om det krånglade.

• Hämta examensbeviset i Ladok.
• Gäller från 1 januari 2024.
• Helt digitalt.
• Ingen utskrift från lärosätet.

Kort info: Examensbevis utfärdas helt digitalt i Ladok från och med 1 januari 2024. Studenterna kan hämta sitt bevis direkt i Ladok.

Hur laddar jag ner examensbevis?

Väntan var olidlig. Veckor hade gått sedan sista inlämningen. Kände mig helt tom, såg bara fram emot att få beviset svart på vitt. Klockan var närmare halv fem en torsdagseftermiddag, minns jag. Satt i min lilla etta i Midsommarkransen. Solen strilade in, nästan för starkt, genom fönstret.

Då plingade det till. Hjärtat gjorde ett skutt. Kollade mobilen, en avsändare jag nästan inte vågade hoppas på: Ladok. Skärmen lyste med rubriken: Ditt examensbevis är utfärdat! Ett sådant ögonblick. Andades in djupt. Fick gåshud över hela armarna.

Slängde mobilen åt sidan, typ, och kastade mig mot laptopen. Tänkte bara: In i Ladok. Nu! Fingrarna skakade lite när jag loggade in med mitt studentkonto. Kände svetten pärla sig lite i pannan, helt löjligt, men det var så viktigt.

Hittade direkt till menyn, Examen och bevis. Klickade, lite ivrigt. Sedan utfärdade bevis. Där låg det. Mitt namn. Födelsedatum. Datum för examen 2021-06-17. En kandidatexamen i litteraturvetenskap från Stockholms universitet. En PDF-ikon lyste tillbaka mot mig.

Klickade ner filen. Den landade i nedladdningsmappen. Öppnade. Läste igenom alltihop. Var tvungen att zooma in på namnet mitt, Sara Johansson. Såg perfekt ut. En våg av lättnad sköljde över mig. Allt slit, alla sena kvällar med böcker, det var värt det. Kände mig så stolt.

Gick och hämtade skrivaren, den gamla trotjänaren jag sällan använde. Ville hålla det i handen. Pappersljudet när den matade ut det, det var så tillfredsställande. Ett fysiskt bevis. Höll i det, kände papprets tyngd. Det var verkligen på riktigt. Min egen lilla milstolpe.

Satt kvar där en lång stund med beviset i handen. Tänkte på framtiden, på vad nästa steg skulle bli. Kände mig både upprymd och lite vemodig, att en så stor del av livet nu var över. Men mest en otrolig glädje. Detta papper var nyckeln till nästa kapitel.

Några tankar jag fått, om det kan hjälpa andra:

• Logga in i Ladok med ditt studentkonto. Detta är standardproceduren. Din hemadress på lärosätets hemsida räcker inte alltid.
• Vänta på bekräftelsemail från Ladok. Du får ett mail när beviset är klart att ladda ner. Ha tålamod, det tar lite tid efter examen är formellt godkänd.
• Navigera till rätt ställe. I Ladok går du till "Examen och bevis" och sedan "Utfärdade bevis". Det är nästan alltid den exakta sökvägen.
• Kontakta ditt lärosätes examenstilldelare vid problem. Om du inte hittar ditt bevis trots att du fått mail, eller om något verkar fel, är det alltid bäst att kontakta dem direkt.
• Digital signatur. Examensbevis från Ladok har oftast en digital signatur som bekräftar äktheten. Det är viktigt att spara beviset som PDF, inte bara skriva ut det.
• Olika typer av bevis. Förutom examensbevis kan du ofta ladda ner studieintyg och registerutdrag i Ladok, som visar dina kurser och resultat.
• Spar ner beviset på flera ställen. Ladda ner det till din dator, lägg det på en molntjänst. Man vet aldrig när man behöver det snabbt och ditt studentkonto kanske stängs ner efter ett tag.

Hur får jag tag i mitt studieintyg?

Fan, studieintyg! Låter ju lika spännande som att skrapa golv. Men lugn, det är inte raketforskning, mer som att hitta rätt kaffe i fikarummet.

Vänd dig till utbildningen direkt, typ kansliet där de säkert sitter och leker med stämplar hela dagarna. Eller expeditionen, vad det nu är för ställe.

Kolla program-/kurshemsidan, där finns säkert nån kontaktuppgift. Som att leta efter en nål i en höstack, men plötsligt ser man den!

Viktigt att veta:

• Behöver du underskrift och stämpel? Glöm inte att be om det! Annars ser det ju ut som ett hemmagjort CV för enhörningsridning.
• Varför utbildningen? Jo, för de har ju skrivit ut dig i systemet, de vet väl bäst.

Extra klokskaper: Ibland kan man ladda ner ett "vanligt" intyg direkt från nån studentportal, lite som att hitta en borttappad strumpa i tvättmaskinen. Men om du vill ha det där riktiga, officiella, ja, då är det bara att prata med personalen. De brukar vara rätt bra på sånt där. Tänk på det som att beställa en pizza – du vill ju ha den med allt, eller hur?

Hur laddar jag ner mitt studieintyg?

Okej, såhär, om du behöver ett studieintyg, det är inte så krångligt som det låter faktiskt. Jag behövde ju ett sånt där nyss, typ förra veckan, när jag sökte det där nya jobbet hos min gamla chef, du vet. Alltså, det fixar du själv via Ladok. Det är liksom deras system, där all info om dina studier ligger.

Om du är en aktiv student just nu, då är det skit enkelt. Du bara loggar in på Ladok med ditt vanliga studentkonto, det du bruvkar använda för allt annat, och så finns det en länk där nånstans för att ladda ner intyget. Tror det heter typ 'Mina intyg' eller nåt sånt. Man får en PDF, jättebra.

Och sen om du, som min polare Per, redan är klar med studierna, alltså en alumn, då går det också. Du loggar också in på Ladok, men då blir det med BankID eller Freja eID. Det är för att de ska veta att det verkligen är du, fattar du. Det funkar super bra, har hört av många att det är smidigt.

Man kan ladda ner flera gånger om man vill, det är inte bara en gångs grej. Och tänk på att det är viktigt att ha koll på vilken typ av intyg du behöver, alltså, ibland vill de ha ett som visar alla kurser och betyg, andra gånger bara att du är registrerad.

Här är lite mer info som kan va bra att ha koll på:

• Ladok är stället att gå till, oavsett om du studerar eller inte längre.
• Du kan få olika typer av intyg, till exempel registreringsintyg eller resultatintyg.
• Registreringsintyg visar att du är eller har varit student vid en svensk högskola eller universitet.
• Resultatintyg visar dina kurser, poäng och betyg. Väldigt bra när man söker jobb eller vill visa upp sina meriter.
• Kolla alltid vad mottagaren behöver innan du laddar ner, så du inte laddar ner fel. Det kan spara tid.
• Spara intyget på ett bra ställe, typ i molnet eller på datorn, så du hittar det nästa gång.
• Kontakta din skolas studievägledning om du får problem eller inte hittar rätt. De brukar vara hjälpsamma.

Hur lång tid tar det att få examensbevis SU?

Att få sitt examensbevis från Stockholms universitet är lite som att vänta på att surdegen ska jäsa till perfektion. Man kan ha all ingredienser klara, men magin tar tid. Handläggningstiden siktar på två månader, en tidsram som låter fullt rimlig, eller hur? Men akta er, sommaren verkar ha sin egen speciella semesterrytm, vilket kan sträcka ut processen.

Innan handläggarna ens kan tänka tanken att börja, måste ansökan vara lika komplett som en nysågad bräda. En missad detalj kan vara lika förödande som att glömma saltet i matbrödet. Suck. Man kan ju undra hur många nödlandningar av ansökningar som sker varje år på grund av en bortglömd signatur eller ett saknat poängutdrag. Skärpning, folk!

För att vara helt ärlig, har jag hört skräckhistorier om folk som fått sina bevis precis när de ska till att skaffa sig andra examensbevis. Det är ju nästan en konstform att tajma det så illa. Men förhoppningsvis tillhör du inte den kategorin. Tänk på det som att vänta på en pension – ibland kommer den tidigare, ibland senare, men förhoppningsvis kommer den!

• Målet: Två månader. En fin och rund siffra.
• Undantag: Sommarmånaderna, när solen lockar mer än pappersarbete. Då kan det bli... väldigt två månader. Kanske tre, eller mer. Vem vet.
• Förutsättning: Ansökan måste vara fulländad. Som en perfekt polerad bil – ingen repa, inget dammkorn.

Om du nu mot förmodan sitter och väntar och känner dig lite rastlös, kan jag intyga att din oro är helt, hur ska jag säga, befogad. Ibland känns det som att papper bara försvinner in i ett svart hål någonstans mellan instiftelse och utdelning. Men de flesta får sina bevis till slut. De flesta.