Vad heter det istället för dagis?

Från Dagis till Förskola: En Uppgradering i Namn och Ambition, Men Lever Vi Upp Till Löftet?

För många som växte upp på 70- och 80-talen är “dagis” en självklar del av barndomsminnet. Men begreppet är numera historia, officiellt utbytt mot förskola. Förändringen är inte bara semantisk, utan markerar en ambitionshöjning: från en plats för barnomsorg till en pedagogisk institution med fokus på barns utveckling och lärande.

Förskolan, som den ser ut idag, är en integrerad del av det svenska utbildningssystemet. Den styrs av skollagen och har en egen läroplan (Lpfö), vilket tydligt definierar dess uppdrag: att skapa en stimulerande och utvecklande miljö för barn mellan 1 och 5 år. Förskolan ska inte bara vara en trygg plats där barnen kan leka och umgås, utan också en plats där de får utforska, upptäcka och lära sig, förbereda dem för framtida skolgång.

Denna ambitionshöjning har dock inte skett utan utmaningar. Trots den välformulerade läroplanen och det ökade fokuset på pedagogik, brottas många förskolor med betydande problem. Ett av de mest akuta är stora barngrupper i kombination med bristande personaltäthet. Detta skapar en pressad arbetssituation för pedagogerna, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten.

Konsekvenserna av stora barngrupper är många:

• Minskad individuell uppmärksamhet: Med många barn att ta hand om blir det svårt för pedagogerna att se och möta varje barns individuella behov och intressen.
• Ökad stress och ljudnivå: En stökig och högljudd miljö kan vara stressande för både barn och vuxna, vilket påverkar koncentrationen och inlärningen.
• Svårare att skapa en trygg och harmonisk atmosfär: I en stor grupp kan det vara svårt för barnen att skapa nära relationer till både pedagoger och andra barn, vilket påverkar deras sociala och emotionella utveckling.
• Begränsade möjligheter till pedagogiska aktiviteter: Stora grupper gör det svårt att genomföra mer krävande och individuellt anpassade pedagogiska aktiviteter.

En lösning ligger i mindre grupper. Studier har visat att mindre grupper ger pedagogerna möjlighet att ge mer individuell uppmärksamhet, skapa en lugnare och tryggare miljö, och planera mer stimulerande och utvecklande aktiviteter. Detta skulle inte bara gynna barns utveckling och lärande, utan också förbättra pedagogernas arbetsvillkor och öka deras möjlighet att fullfölja uppdraget enligt läroplanen.

Att gå från “dagis” till förskola var ett viktigt steg i rätt riktning. Nu är det dags att ta nästa steg och säkerställa att förskolan faktiskt lever upp till sina ambitioner. Det kräver politiska beslut, prioritering av resurser och en djupare förståelse för vikten av en välfungerande förskola för barns och samhällets framtid. Att investera i mindre barngrupper och en högre personaltäthet är inte bara en kostnad, utan en investering i framtiden. Det är dags att fokusera på kvalitet och ge barnen den start i livet de förtjänar.