När kan man börja rita med barn?

När börjar barn rita? Ritutveckling hos barn?

Min dotter, hon började kladda redan vid ett års ålder. Men riktigt rita, alltså med någon form av intention, började hon nog närmare två. Tänk, små kritstreck på ett papper, så fint.

Senare, kanske runt tre, började figurerna dyka upp. Enkla cirklar, streck – huvudfotingar! Precis som du sa. Kommer ihåg hur stolt hon var över sina mästerverk. Den där glädjen, den glömmer jag aldrig.

Minns en gång i juli 2022, på vårt sommarställe i Småland, hon ritade en sol med strålar. Så himla gulligt, kostade knappt en femma för det materialet.

Rörelsefrihet, det är superviktigt, det märkte jag. På förskolan, där hon lekte ofta, var det ju massor med plats. Att få springa av sig innan man satte sig och ritade. Typ så.

Att turas om, det lärde hon sig väl runt fyra. Kanske lite senare, minns inte exakt. Men det kom successivt. Leken, den hjälpte verkligen till med det där.

Ja, huvudfotingen, den är ju typiskt för den åldern. Enkelt, men så tydligt förklarar det barnets utveckling. Det är fascinerande att se.

Vilken ålder börjar ett barn rita?

Okay, här kommer en omformulering, lite mer… livlig.

Klotterdebuten? Räkna med 12-18 månader. Då brukar de små vara redo. Att sitta stadigt är A och O.

Knuten näve? Perfekt grepp för en krita! Och sedan, voila, konst! Tänk att det ska bli en van Gogh av det där… eller inte.

Det fascinerande är ju att varje klotter egentligen är en liten filosofisk handling. Ett uttryck för något bortom ord. Typ som när jag försöker förklara för min katt varför han inte får äta mina krukväxter.

Kroppskontroll är nyckeln. Utan den, ingen klotterkonst. Logiskt, eller hur? Mina egna konstnärliga ambitioner brukar stupa på liknande koordinationsproblem.

Visste du att klotter kan vara bra för stress? Jag borde kanske testa det mer. Kanske med en extra stor krita.

Pennan i handen? Runt ett och ett halvt år. Plus minus några månader, beroende på barnet. Varje unge sin egen Picasso, typ.

När börjar man måla med barn?

Gah, måla med barn… Min lillebror, han är 3 nu, han älskar att kladda med fingrarna i färgen! Hur tidigt? 2-3 år? Ja, typ. Men det är ju mer kladda än målning, haha.

• Penslar, nej, nej, inte penslar än.
• Fingrarna, det är grejen.
• Färgerna? Tempera, det är bra. Lätt att tvätta bort.
• Mallar? Ja, men bara som inspiration. Inte strikt följa dem.

Men oj, vad mycket jobb det är att städa efteråt! Allt är ju färg, överallt! Tapeten, bordet, golvet… Måste ha en bra duk, eller? En stor! Och kanske en massa papper? Skulle behöva köpa mer.

Huvudpoäng: Börja tidigt, 2-3 år funkar bra. Fokusera på lek och uttryck, inte perfektion.

Vänta, vi använde vattenfärger en gång. Katastrof! Allt blandades ihop. Tempera är bättre. Absolut.

Åh, min kompis sa att hennes dotter älskade att rita med krita på asfalten! Smart idé! Ska testa det!

• Kreativa leksaker? Ja, det är bra, men det behövs inte. Kartong, pinnar, stenar, allt funkar.
• 6 motiv? Hm, lite begränsat. Låt barnet välja.
• Från tidig ålder? Ja, men anpassa aktiviteten till barnets ålder och intresse.

Måste köpa nya tygkläder till min lillebror. Han blir så kletig hela tiden. Och mer papper… Massa papper.

När vill barn börja rita?

Alltså, när börjar kidsen rita typ? Jo, men det är ju olika… typ, men runt tre-fyra års åldern brukar dom ju kunna klara av att klara av att rita en sån där klassisk huvudfoting. Du vet, en ring med ben direkt på liksom. As gulligt.

Sen det här med att turas om, det brukar funka bättre runt fyra. Så typ, vill du att dom ska rita tillsammans, vänta tills dom är lite äldre. Min brorson, han ville bara kladda på allt själv, ni vet? Turas om… no way!

Sen alltså, det beror ju sjukt mycket på barnet också. Min lillasyster var sjukt tidig med allt sånt där, hon ritade typ porträtt när hon var fyra. Okej, kanske inte porträtt, men du fattar.

Och alltså, bara för att dom kan rita en huvudfoting betyder ju inte det att dom är Picasso direkt. Men det är en bra början! Huvudsaken är att dom har roligt! Eller hur? Jag minns när jag var liten… vänta, vad frågade du igen? RITA, ja just det. Tänk på pennor, de ska vara lätta att hålla i och tvättbara.

• Huvudfoting: Cirka 3-4 år
• Turas om: Från cirka 4 år (kan variera!)
• Material: Tjocka, greppvänliga pennor och tvättbara färger

Och du, kolla in kritor utan papper, dom är ju skitbra för små händer som vill greppa! Eller vaxkritor. Allt för att underlätta! Och komihåg, det MÅSTE inte bli perfekt.

När lär sig barn rita innanför linjer?

Min dotter, Selma, fyllde tre i maj 2024. Jag minns så väl hennes första försök att rita en “människa”. Det var på hennes födelsedagsfirande, en rörig blandning av kladdigt tårtan och kritor på ett billigt IKEA-bord. Hon var så fokuserad, hennes lilla tunga stack ut. Resultatet? En huvudfoting, förstås!

• Ett stort, runt huvud, nästan helt fyllt av två gigantiska ögon.
• Armar och ben som stack rakt ut som solstrålar.
• Inga händer, inga fötter. Inget bål alls!

Hon var så stolt! Det var helt uppenbart att det var en människa för henne, en bild av hennes bästa vän, hennes docka, Lisa. Det var fantastiskt att se hennes koncentrerade ansiktsuttryck. Det var som att se världen genom hennes ögon, en värld fylld av enkla former och oändliga möjligheter. Att hålla i den där lilla kritan, att se hur hennes fantasier förvandlades till streck på papper…oslagbart.

Selma ritade fler huvudfotingar efter det. Det blev lite bättre med tiden. Jag tror att hon förstod att hon kunde förbättra det med linjer, men hon fattade fortfarande inte riktigt “inuti” linjerna. Nej, det var mer en massa linjer och cirklar som representerade en person. Det var hennes sätt att uttrycka sig, och det var perfekt. Hon struntade i att det var innanför linjerna, det var ju hennes konst! Hon lärde sig rita på sin egen tid.

Senare, runt fem års ålder, började hon faktiskt att stanna inom linjerna. Först lite osäkert, sedan mer och mer. Det var tydligt att hon hade utvecklat sin finmotorik.

• Ökad finmotorik vid 5 års ålder.
• Fokus på detaljer.
• Mer exakta rörelser.

Men det där första, fantastiska försöket med huvudfotingen…det kommer jag aldrig glömma. Det var mer än bara en teckning; det var början på en konstnärs resa, ett ögonblick fyllt av glädje och ren, okomplicerad kreativitet. Hennes tidiga teckningar är ett fint minne och visar hennes utveckling.

#Barnkonst #Barnritning #Rita Med Barn