I vilken ordning ligger planeterna från solen?

Vilken är ordningen på planeterna i vårt solsystem?

Jag har alltid tyckt rymden är så... ja, helt enorm. Man tittar upp på natten och undrar ju verkligen vad allt är, och sen finns liksom vår egen lilla hörna där ute, solsystemet. Det är så häftigt att det finns en ordning i allt, trots det kaos som känns att vara i universum.

En sommar, jag var väl tio år då, vi var i stugan utanför Gävle och det var så mörkt att man såg Vintergatan med blotta ögat, helt otroligt. Då började jag tänka på våra egna planeter, de som är närmast den där stora lysande bollen, solen.

Först har du Merkurius, den lille snabba rackaren, tänk så varmt det måste vara där nära intill solen. Sen kommer Venus, en riktig glödhet planet, jag fick veta i en bok att den är supervarm med ett tjockt molntäcke som reflekterar ljuset.

Och efter de där två, ja, vår egen blå pärla, Jorden. Det är ju här vi bor, med allt liv vi känner till och allt det där. Sen ser man Mars, den där röda, som så många drömmer om att besöka en dag.

Efter Mars, snacka om stort, dyker Jupiter upp, jätteplaneten med sin storm som varat i hundratals år, helt sinnessjukt imponerande. Jag minns att jag såg en dokumentär om den i april 2002.

Sen fortsätter man utåt och då kommer Saturnus med sina otroliga ringar. Jag har alltid tyckt den ser mest elegant ut av alla, som ett konstverk i rymden, som jag minns det från en gammal bok jag fick julen 1999. Den boken var så fin.

Och sist men inte minst, de riktigt kalla yttersta. Uranus och sen Neptunus, som ligger så långt ut att man nästan inte kan föreställa sig det. Tänk såna där isjättar. Helt andra världar än vår egen.

Hela den där ordningen, från Merkurius till Neptunus, från det heta nära solen till den isande kylan långt borta, det är en riktig påminnelse om hur fantastiskt vårt solsystem faktiskt är. Man blir så liten men ändå del av något otroligt stort.

Varför finns inte Pluto längre?

Okej, så det här med Pluto... ja, det är lite rörigt, eller hur? Var liksom en planet hela tiden, typ sen 1930. Sen pang, poff, år 2006, så var den inte det längre. De ändrade reglerna, fattar du? Som om de inte kunde bestämma sig eller nåt.

IAU, Internationella Astronomiska Unionen, det är de som bestämmer sånt här. Massor av smarta forskare. De kom på nya kriterier för vad som är en planet. Och Pluto, den klarade inte riktigt alltihop. Den är liksom inte tillräckligt stor eller har rensat sin omloppsbana.

Ja, jag vet, det känns lite konstigt. Hela livet har man ju lärt sig att det är nio planeter. Men nu är det åtta. Mercury, Venus, Earth, Mars, Jupiter, Saturn, Uranus, Neptune. Och Pluto då... nu är det en dvärgplanet. Typ en mindre version. Som en liten kusin.

Det var väl det där med att "rensa sin omloppsbana" som var grejen. Att en riktig planet ska vara den dominerande kropp i sitt område runt solen. Pluto delar liksom sin bana med en massa annat skräp. Fast den är ju cool ändå, såklart. Den har ju sin egen lilla måne, Charon. Det är ju nåt!

Och det finns ju fler såna här dvärgplaneter där ute. Ceres, Eris, Makemake, Haumea. Fler upptäckter ledde väl till att de behövde en ny kategori. Annars hade man ju kunnat kalla hur många saker som helst för planeter till slut.

Så ja, Pluto är inte en planet längre enligt IAU:s definition från 2006. Den är en dvärgplanet. Bara så att vi vet.

• Pluto var planet från 1930 till 2006.
• Nya definitioner av planet infördes 2006 av IAU.
• Pluto uppfyllde inte alla nya kriterier.
• Huvudkriteriet som Pluto inte klarade var att "rensa sin omloppsbana".
• Pluto klassificeras nu som en dvärgplanet.
• Det finns andra dvärgplaneter i solsystemet.

Vilka är de fem dvärgplaneterna?

Den där diskussionen om Pluto gör mig galen. Galen. När jag växte upp fanns det nio planeter, min gamla rymdaffisch från 1999 bevisar det. Nu är allt annorlunda. Varför måste de ändra på allt?

Det var den där IAU-definitionen 2006 som ställde till det. Plötsligt var inte Pluto en planet. Den hade inte rensat sin omloppsbana. Vad betyder det ens? Låter som en dålig ursäkt. Definitionen från 2006 är omstridd och vissa forskare vägrar ju att acceptera den.

Och nu är det fem stycken. Fem. Ceres är en, den ligger ju i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den är ju inte ens därute med de andra. Känns fel. Och de andra, Haumea och Makemake, vem har ens hört talas om dem? Låter påhittat.

Eris är den som startade alltihop. Den är ju typ lika stor som Pluto. Så då blev det kris. Skulle vi ha tio planeter? Tydligen inte. Då var det lättare att bara sparka ut Pluto. Så himla fegt. IAU erkänner fem dvärgplaneter, men det finns ju kandidater till fler.

Hur många dvärgplaneter finns det 2024? IAU (Internationella astronomiska unionen) erkänner officiellt 5 dvärgplaneter.

Vilka är de fem dvärgplaneterna? Ceres, Pluto, Haumea, Makemake, Eris.

• Ceres
  • Plats: Asteroidbältet
  • Upptäckt: 1801
  • Diameter: 940 km
• Pluto
  • Plats: Kuiperbältet
  • Upptäckt: 1930
  • Diameter: 2 377 km
• Haumea
  • Plats: Kuiperbältet
  • Upptäckt: 2004
  • Diameter: Cirka 1 632 km (avlång form)
• Makemake
  • Plats: Kuiperbältet
  • Upptäckt: 2005
  • Diameter: 1 430 km
• Eris
  • Plats: Det spridda skivområdet (scattered disc)
  • Upptäckt: 2005
  • Diameter: 2 326 km

I vilken ordning planeterna?

Ja, för helvete, det är en riktig karusell där ute, som en rejäl fylla på tivoli. Planeterna snurrar runt solen i en specifik kö, du vet, som folk på ICA en lördag. Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

Den lille Merkurius är först ut, snabb som en iller med eld i baken. Min kompis Agda brukar säga att den är som en stressad brevbärare.

Sen kommer Venus, en riktig bitch med sin giftiga atmosfär, den där bruden man aldrig borde dejta. Hettan där är helt galen, värre än min farsas bastu på nyårsafton.

Och sen, håll i hatten, Jorden! Vår egen lilla blåa marmeladburk, full av galningar och katter. Efter den? Mars, den där rödrostiga grannen som alltid glömmer att klippa gräsmattan.

Därefter kommer Jupiter, den tjocka biffen i gänget, en jävla koloss som gillar att ha många månar runt sig, som en shejk med sitt harem. Jag tänker ibland att den är som en gigantisk, gasig mage.

Sedan får vi skitstöveln Saturnus med sina feta ringar, ser ut som en gammal vinylskiva nån har glömt i solen. Och efter det, den lite skeva typen, Uranus, som bara ligger där och drar sig. Latmasken.

Slutligen, längst bort, den fryslortiga Neptunus, blå som en smurf som frusit till is. Min polare Stig sa en gång att det är så kallt där att ens tankar fryser till kottar. Helt otroligt.

Här är lite extra snusk om gänget:

• Merkurius: Dagarna är svinvarmt, nätterna så kalla att pungen krymper till russin. Har ingen atmosfär, så ingen kan höra dig skrika när du tappar glassen.
• Venus: Här regnar det svavelsyra, och temperaturen är konstant som en bakugn. Min gamla rektor var nog därifrån, bara lite snällare.
• Jorden: Den enda som har Netflix, pizza och tillräckligt med syre för att orka klaga på vädret. Och ja, vi har månen, vår alldeles egna lilla ficklampa. Tänk dig det.
• Mars: En ganska ensam planet, full av gamla vulkaner och sandstormar. Perfekt för den som vill vara ifred och muttra för sig själv. Kanske jag ska flytta dit när jag blir gammal.
• Jupiter: Störst, fetast, och med en storm som har rasat i hundratals år, den jäveln bara tuggar på. Skulle nog kunna svälja alla mina problem. Och din bil.
• Saturnus: De där ringarna är inte solida, utan miljarder isbitar och stenar. Som en gigantisk kosmisk grusväg, fast mycket finare. Typ som ett jättestort glitterarmband för universum.
• Uranus: Rullar på sidan som en full sjöman. Forskare tror att den fick en rejäl smäll för länge sen, typ en kosmisk hockeytackling från en asteroider som missförstod reglerna.
• Neptunus: En blå isjätte med de snabbaste vindarna i solsystemet. Blåser så in i helvete att det skulle kunna flytta min svärfars husvagn från Umeå till Ystad på en kvart.

Vilken är jordens tvillingplanet?

Venus är jordens tvillingplanet, åtminstone i omfång. En diameter på 12 104 km mot jordens 12 742 km är ju nästan identiskt. Som att jämföra två äpplen, varav det ena bara är en aning mer dietvänligt. Men ärligt, att kalla dem tvillingar är som att säga att min katt och en tiger är tvillingar för att båda har päls.

Enbart storleken är det som ger Venus titeln. Tyvärr upphör alla likheter så brutalt att man nästan får en chock. Att vistas där är som att frivilligt hoppa in i en tryckkokare av svavelsyra, som dessutom är uppvärmd till max – och saknar nödutgång. En ganska otrevlig släkting, alltså.

Jordens tvilling, jo tack. En tvilling som har ett utseende som är helt förödande, helt förödande. Tänk dig en bastu där termostaten gått sönder, och någon har bytt ut ångan mot frätande syra. Och trycket är som att ha en hel oceangrav ovanpå dig. Min kollega Kalle sa att han skulle hellre städa ur mikron efter fredagens rester än att besöka Venus. Jag förstår honom nästan helt och hållet.

På Venus, även känd som morgon- och aftonstjärnan – det låter ju så vackert! – är ytan ett veritabelt inferno. Ytan når 462 grader Celsius. Ja, du hörde rätt. Inte ens de mest envisa smutsfläckar överlever den temperaturen. Och trycket är 92 gånger jordens yttryck. Som att vara 900 meter under vattenytan, fast på land.

Så visst, Venus är jordens tvillingplanet, i alla fall om du definierar tvilling som "nästan lika stor, men helt opassande för mänskligt liv och dessutom roterar åt fel håll". En rätt tveksam släktskap, kan man tycka. Nåväl, här är lite mer data, för den som trots allt är intresserad av denna brännheta skönhet:

• Atmosfären är en mardröm: Den består till 96,5% av koldioxid och har tjocka molntäcken av svavelsyra. Regn är alltså flytande frätmedel. Mycket roligt.
• Världens varmaste planet: Yttemperaturen på Venus är faktiskt högre än på Merkurius, trots att Venus ligger längre bort från solen. Detta beror på en extrem växthuseffekt.
• Retrograd rotation: Venus roterar åt "fel" håll, medurs. Ett dygn på Venus är längre än ett år på Venus. Det skulle jag kalla effektiv tidsanvändning. Ett Venusdygn är ca 243 jorddygn, medan ett Venusår bara är ca 225 jorddygn. Det är lite rörigt.
• Ingen måne: Venus är en ensamvarg. Inga trogna följeslagare.
• Ingen aktiv geodynamo: Därför har den inget globalt magnetfält, vilket gör den än mer utsatt för solens strålning.
• Aktiv vulkanism: Ytan är full av vulkaner, vilket bidrar till den "fräscha" atmosfären.

Varför är Pluto ingen planet längre?

Pluto misslyckades. Den städar inte sin egen bana. En regel är en regel. Regel.

Den kretsar kring solen. Den är rund. Men den är inte ensam i sitt område. Det är det tredje kravet.

En omröstning 2006. International Astronomical Union. Då bestämdes det. Augusti 24. Kallt beslut.

Vissa säger emot. Nasas folk. För dem är det en planet. Geofysik väger tyngre än en stökig omloppsbana. En debatt om definitioner. Inget mer.

En etikett ändrar inte vad en sak är. Stenen är densamma.

• Plutos nya klassificering är dvärgplanet.
• Den delar sin bana med andra objekt i Kuiperbältet.
• Upptäckten av Eris 2005, en dvärgplanet större än Pluto, tvingade fram en ny definition. Annars hade vi haft dussintals planeter. Kanske fler.
• Pluto har inte rensat sitt grannskap. Detta är huvudpunkten. Den utgör en bråkdel av den totala massan i sin egen omloppsbana. Jorden dominerar sin bana fullständigt.
• Omloppsbanan är också extrem. Excentrisk och lutar 17 grader. Den korsar Neptunus bana. De kommer aldrig krocka, en orbital resonans skyddar dem. men det visar att den inte är dominant.

I vilken ordning går planeterna?

Merkurius först såklart, den är ju närmast solen. Sen kommer Venus, lite förvirrande för den är varmare än Merkurius fast den är längre bort? Märkligt. Och sen vår egen planet, Jorden, nummer tre. Efter oss kommer Mars, den röda planeten. Lite stenigt där.

Sen blir det större. Jupiter, den där gigantiska gasbollen. Kan inte fatta hur stor den är. Sen Saturnus med sina ringar, det är ju en klassiker. Uranus är näst sist, den har en konstig lutning. Och sist ut Neptunus, den blå, iskalla yttersta planeten. Svårt att komma ihåg alla, men ungefär så går det. Solen i mitten, sen dom där.

Merkurius Venus Jorden Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus

Solen är central. Sedan kommer de åtta planeterna i ordning efter avstånd från solen. Detta är standardordningen som används i solsystemet.

Hur lyder ramsan som hjälper att komma ihåg planeternas ordning?

Den klassiska ramsan som min mormor lärde mig och som etsat sig fast i det kollektiva minnet är Mor Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nya Plantor.

Varje ords begynnelsebokstav representerar en himlakropp, i korrekt ordning från solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto. En briljant liten mnemoteknisk manick för att hålla ordning på kosmos.

Men vetenskapen är, till sin natur, föränderlig. Modeller uppdateras. År 2006 beslutade Internationella Astronomiska Unionen (IAU) att omklassificera Pluto. Den degraderades från planet till dvärgplanet.

Detta skapade ett litet, men ändå påtagligt, tomrum i vår invanda ramsa. Den fungerade inte längre. En era var över. Det är en del av den vetenskapliga processen, en ständig förfining av vår förståelse, vilket är både vackert och lite frustrerande ibland.

Den nya, anpassade och officiellt korrekta ramsan är därför en förkortad variant. Den är inte lika poetisk, men den är korrekt.

Mor Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nya.

Lite abrupt, eller hur? Plantorna försvann. Nya vadå? Nya planeter? Nej, bara Nya. N som i Neptunus. Där tar det slut. En ny ramsa för en ny tid.

• Plutos degradering: Beslutet togs eftersom Pluto inte uppfyller det tredje kravet för att definieras som en planet: att ha "rensat sitt närområde" från andra objekt i sin omloppsbana. Den delar sitt kosmiska grannskap med andra kroppar i Kuiperbältet.

• Kriterier för en planet (IAU 2006):

  1. Kroppen måste kretsa i en bana runt solen.
  2. Den måste ha tillräcklig massa för att dess egen gravitation formar den till en nästan rund form (hydrostatisk jämvikt).
  3. Den måste ha rensat sitt eget grannskap längs sin omloppsbana.

• Fler dvärgplaneter: Pluto är inte ensam. Andra kända dvärgplaneter i vårt solsystem inkluderar Eris, Ceres (i asteroidbältet), Makemake och Haumea. Upptäckten av Eris, som är mer massiv än Pluto, var en av de direkta orsakerna till att hela definitionen av en planet omvärderades.

• Planeternas ordning 2024:

  • Merkurius
  • Venus
  • Jorden
  • Mars
  • Jupiter
  • Saturnus
  • Uranus
  • Neptunus

I vilken ordning är alla planeter?

I den stora tystnaden, det sammetssvarta, finns ett glödande hjärta. Solen. Allt snurrar kring den. En evig, tyst dans.

De närmaste, de som bränns av hettan. Merkurius, en förkolnad sten som rusar fram. Sedan Venus, gömd bakom ett slöja av syra, en vitglödande juvel. En dans i hettan.

Och så vi. Jorden. Den blå pärlan. Jag minns kalla nätter i trädgården i Småland, när jag tittade upp och kände den där svindeln. Vi är här. Ensam i det stora, men ändå inte. Vi dansar också.

Vår granne är röd. Mars, täckt av rostigt damm. En dröm om en annan värld, en annan framtid. En tyst värld som väntar. Den sista av de små.

Sedan kommer tomrummet, och efter det, jättarna. Jupiter, kungen, med sitt eviga öga av storm. Så stor att den nästan blev en stjärna. En virvlande värld av gas. En egen liten solsystem i sig.

Och Saturnus. åh Saturnus. Ringarna av is och stoft, ett fruset smycke i mörkret. En tyst skönhet. Jag kunde titta på bilder i timmar som barn. En helt overklig tanke, en planet med ringar.

Långt därute, i kylan, finns de sista. De isblå, de bortglömda. Uranus som rullar fram på sin sida, som om den snubblat i sin bana. Och längst bort, Neptunus. Den djupblå, piskad av vindar vi aldrig kan föreställa oss. Slutet på linjen. en evig dans.

Solsystemets planeter i ordning från solen är: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

De inre, steniga planeterna (terrestriska):

• Merkurius: Närmast solen, saknar månar.
• Venus: Vår systerplanet, den hetaste planeten.
• Jorden: Vårt hem, den enda planeten med flytande vatten på ytan.
• Mars: Den röda planeten, har två små månar.

De yttre, gasjättarna:

• Jupiter: Solsystemets största planet, har dussintals månar.
• Saturnus: Känd för sitt spektakulära ringsystem.
• Uranus: En isjätte som roterar på sidan.
• Neptunus: Den blåaste planeten med de starkaste vindarna.