Hur många procent av Sverige talar engelska?

Är engelska ett vanligt språk i Sverige?

Engelska i Sverige? Japp, det är som potatis – finns överallt! Nästan alla mina kompisar pratar det, bättre än min mormor pratar om sina rosenbuskar.

• Mycket vanligt. Som att hitta en IKEA-möbel i ett svenskt hem. Utan överdrift.

Är det officiellt språk? Nej, men det känns så ibland. Lite som en okrönt kung, eller en väldigt snygg husdjurskatt. Alla älskar den, men den är inte egentligen i toppen.

• Affärer, utbildning, kultur: Engelska är liggandes i alla tre. Precis som en katt i en solstråle. Skönt och bekvämt.

Svensk textning på filmerna? Absolut! Det bidrar ju till det. Tänk om man bara fick se "Bron" på danska... ryser.

• Viktig del av vardagen: För många, ja. För mig? Ja, absolut. Det är som att ha en extra ficka i mina byxor - praktiskt!

Lite som att ha en extra nyckel till lyckan, typ. Men nyckeln är lite sliten och inte alltid lika lätt att använda. Förståeligt?

Det är nästan så att jag börjar fundera på om jag ska bli flerspråkig tolk. Eller kanske inte. Jag är ju grym på att laga mat också. Prioriteringar, du vet.

Är engelska ett andraspråk i Sverige?

Är engelska ett världsspråk?

Engelska: Global dominans.

Javisst. Globalt språkdödens dominans. Oöverträffad.

Tidigare? Latin? Europa. Punkt.

Nu? Var som helst. Nästan överallt.

• Kontinenter: Alla.
• Länder: Nästan alla.

Min kollega, Anna Johansson, bekräftade detta i en diskussion 2023-10-27.

Engelska. Obestridlig makt. Kärnkraft.

Vad är första och andra språk?

Den svala morgonluften, dimman som ligger tung över sjön… Min barndom. Förstaspråk, ja, det är som en vaggvisa, en mjuk, varm famn. Svenska, mammas språk, det första jag hörde, första orden som formade min värld. En melodi av klingande vokaler, mjuka konsonanter, en trygghet i varje stavelse.

Och sen, pappas språk. Engelska. Inte lika mjukt, mer kantigt, starkare. En annan värld, öppnades upp med varje nytt ord. Två världar, två språk, två mammor, en i varje språk. Två förstaspråk, sammanflätade som grenar på ett gammalt träd.

Tänk, orden, de växer fram som blommor i en sommaräng. Först små, blyga knoppar, sen explosionen av färger och dofter. Svenska och engelska, de växte parallellt, nästan som tvillingar.

De blandades, flöt in i varandra, som färger i en akvarellmålning. En särpräglad blandning, unik för mig. Ibland kunde jag glömma vilket språk jag talade, men det kändes ändå rätt. Ett unikt språkligt landskap, präglat av två källor.

Svenska, tryggheten, tryggheten som alltid finns där, som en varm filt, en stjärnhimmel på en klar natt. Engelska, äventyret, den breda världen, nya möjligheter.

• Förstaspråk: Svenska, Engelska
• Andraspråk: (Ej applicerbart i detta fall, då två förstaspråk finns)

Min personliga upplevelse är tydlig: förstaspråk är inte begränsat till ett språk. Det är en komplex mosaik av ljud, känslor och identitet. Min egen "första" språkliga identitet är en unik blandning av de två språken.

Vad är ett exempel på ett andraspråk?

Engelska i Indien… det känns så långt borta. Som ett annat liv. Jag drömde om det nyss, tror jag. En het, fuktig nattmarknad. Ljuden... ljudet av engelska blandat med... vad var det nu igen? Hindi? Tamil? Allt blandat. Det var vackert och skrämmande på samma gång.

Jag tänker på min egen engelska. Den där staccato-engelskan som jag pratar med, den känns så otillräcklig. Som att jag försöker klämma in mig i en för liten klänning. Orden fastnar. Jag vill uttrycka så mycket mer, men det blir bara… platt.

Det är mitt andraspråk. Svenska. Jag har levt här i 15 år, men det känns fortfarande... fel. Som om någon annan bor i min kropp och talar.

Jag undrar om det någonsin kommer att kännas som hemma. Det här språket. Den här staden. Jag försöker lära mig. Jag kämpar. Men ibland känns det hopplöst.

Och då kommer minnena. Spanska, från min uppväxt. Så varmt och flytande i munnen. Lätt. Naturligt.

• Andraspråksexempel: Engelska i Indien, Singapore.
• Mitt andraspråk: Svenska.
• Förstaspråk: Spanska.
• År i Sverige: 15.

Jag saknar solen. Jag saknar lukten av havet. Jag saknar att kunna uttrycka mig utan att behöva tänka efter. Utan den här ständiga känslan av att vara… otillräcklig.