Hur arbetar man med språkutveckling?

Hur arbetar man med språkstörning?

Pust. Ännu en dag. Känner mig helt slut efter allt funderande. Hur gör man egentligen? Det är så mycket att tänka på med Molly. Ibland känns det som man bara famlar i mörkret. Hur får man det att funka, alltså för de som har språkstörning? Mitt kaffe var kallt igen när jag skulle skriva ner detta.

Tankarna snurrar. Alltså, det är ju det här med att anpassa aktiviteter och uppgifter, det är verkligen A och O. Försöker ju så gott jag kan, men ibland är det svårt att hitta rätt nivå. Och visualisera undervisningen, ja, det är nästan det enda som funkar vissa dagar. Piktogram, bilder, filmer... allt måste vara supertydligt. Jag minns den där gången med Erik när vi pratade om Mollys schema, han sa det också.

Igår blev det kaos när vi skulle prata om historien på fritids. Kanske måste jag använda olika metoder och material ännu mer? Borde jag ha haft en film, eller kanske bara bilder på tidshjul? Man blir så trött. Och det där med att ta hänsyn till förmågan att lyssna... det är så svårt att veta om de faktiskt hör och bearbetar informationen, eller bara hör ljud. Måste jag säga det högt igen?

Och ordförrådet! Att bygga upp ordförråd, det är en evig kamp. Molly säger samma ord om och om igen, eller så använder hon fel ord i fel sammanhang. Man blir ju matt. Sen ska de ju öva på att berätta också. Hela historien om vad som hände på rasten blir bara två meningar som inte hänger ihop. Hur får man det att flyta? Borde jag ha berättat mer för henne först, med meningar hon kan härma?

Minnet, det är ju så kopplat till allt. Att träna och stötta minnet med ramsor och repetition. Känns som jag upprepar mig själv hela tiden, men det är väl det som behövs antar jag. Jag får inte glömma den där övningen Erik visade mig. Och sen kommer allt med läsa och skriva med språkstörning. Det är en jätteutmaning. Bara att få Molly att stava de enklaste orden. Det är så mycket att tänka på. Jag behöver verkligen ta en paus. Allt bara snurrar.

Ytterligare information om språkstörning (DLD)

• Språkstörning (DLD): En neurologisk utvecklingsstörning som påverkar förmågan att förstå och/eller använda språk. Inte kopplat till hörsel, intelligens eller andra kända neurologiska tillstånd.
• Förekomst: Cirka 7-8% av alla barn har DLD. Två barn i varje klass med 25 elever kan ha DLD.
• Typer av svårigheter:
  • Förståelse: Svårt att följa instruktioner, förstå långa meningar, tolka metaforer eller ironi.
  • Uttrycksförmåga: Svårt att hitta ord, formulera meningar, berätta sammanhängande, använda korrekt grammatik.
  • Social interaktion: Kan påverka förmågan att starta eller upprätthålla samtal, förstå sociala koder.
• Stöd och anpassningar:
  • Logoped: Diagnostiserar och ger specifik språkträning.
  • Specialpedagog/Lärare: Anpassar undervisning, material och miljö.
  • Tydlighet och struktur: Korta, konkreta instruktioner, tydliga rutiner.
  • Visualisering: Bilder, scheman, tecken som stöd, filmer.
  • Repetition: Upprepa information på olika sätt.
  • Tid: Ge extra tid för att bearbeta och svara.
  • Ordförråd: Aktivt arbeta med nya ord, förklara och använda dem i olika sammanhang.
  • Berättande: Strukturera berättelser med början, handling och slut.
  • Minnesstöd: Använda mnemoniska knep, att-göra-listor.
  • Läs- och skrivstöd: Fonologisk medvetenhet, anpassade lässtrategier, stöd vid textproduktion.

Vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, det är ingen kärnfysik, för fan. Det handlar om att ungarna – och då menar jag alla, inte bara de som nyss landat med flyget – ska få tjata arslet av sig!

Vi snackar om att kasta sig in i språket som en säck potatis i en brunn. De ska träffa ord och texter precis överallt, som myggor på en sommarbuffé. Inte bara vid bänken, utan i slöjden, på gymnastiken, ja, till och med när de leker kurragömma!

Och det ska vara elevaktivt, absolut! Inga statyer som bara glor i taket. Ungarna ska snacka så spottet flyger, som om de hade en tävling i att fylla luften med meningar. Min gamla moster sa alltid, snackar man inte, lär man sig inte, och hon hade en poäng, den gamla räven.

Det ska vara meningsfullt också, inte bara dravel. Att snacka om hur många tår en bläckfisk har kan vara språkutvecklande om man gör det rätt, men att skriva ett inköpslista för fredagsmyset? Det är fan klockrent. Det har ett syfte, kapish? Man lär sig inte laga mat av att bara läsa recept, man måste ju faktiskt hacka löken.

Ytterligare skit att tänka på, om du nu orkar:

• Språket är nyckeln, till allt! Utan språk är du som en blind höna på en rullskridskobana.
• Variera sig som en kameleont på syra. Lyssna, läsa, skriva, prata – allt i en enda salig röra.
• Bygg på det de redan kan, dummer! Ingen gillar att börja från noll, det är som att städa toaletten igen när man precis var klar.
• Tänk kognitivt, som ett jävla geni. Hur tänker de när de tänker? Ja, det är viktigt att fatta.
• Lek! Om det inte är kul som att få en oväntad femma på gatan, då är det fel.

Vad kan en person med språkstörning ha svårigheter med?

Att hitta rätt jävla ord är som att leta efter en specifik strumpa i en tvättmaskin som snurrar. Hjärnans interna Google-sök har helt enkelt lagt ner. Man vet precis vad man vill säga, men orden har tagit semester på obestämd tid. Kvar finns bara ett ljud som liknar en modem som försöker koppla upp sig 1996.

Meningar blir ett hopplock av halvfärdiga tankar. Det är som att bygga en IKEA-möbel utan instruktioner och med skruvar från en annan möbel. Resultatet blir sällan en stabil bokhylla, mer en abstrakt träskulptur. Jag skulle en gång beställa korv med bröd och det kom ut: ge mig den avlånga köttsaken i ett fluffigt fodral.

Att förstå vad andra säger kan vara som att lyssna på en kassettbandspelare som käkat bandet. Man hör ljuden, men de bildar ingen begriplig sörja. Allt blir ett brus, som om alla pratar med en het potatis i käften samtidigt som de headbangar till dödsmetall.

• Pragmatisk språkstörning: De sociala koderna är skrivna på klingonska. Man fattar inte ironi, turordning i samtal eller varför man inte ska fråga chefen om hens hemorrojder på kafferasten. Det sociala samspelet blir ett minfält.
• Dyslexi & Dyskalkyli: Ofta kommer språkstörningen med sina jobbiga kusiner. Bokstäver och siffror dansar en kaotisk macarena på pappret. Min granne Berra kan inte läsa en inköpslista utan att det slutar med att han köper tre kilo senap istället för mjölk.
• Exekutiva funktioner: Planering och organisering? Glöm det. Att följa ett enkelt recept blir ett avsnitt av "Sveriges mästerkock" fast med mer eld, svordomar och ett slutresultat som inte ens hunden vill äta.